Alltså nu blir jag provocerad. När jag först hörde talas om
Slutwalk och Slutwalk i Stockholm den 4:e juni blev jag väldigt glad. Jag såg det som en manifestation för att återta begreppet slampa, samt en manifestation för ett positivt firande av en fri sexualitet. En fri sexualitet som i att knulla runt om du vill eller låta bli om du inte vill göra det. För mig så har inte slampighet så mycket med sexuell praktik att göra, utan mer om en ovilja, en vägran att låta sig tryckas ned för de val en väljer när det kommer till sin sexualitet. Jag kallar mig själv gärna för slampa och för mig har ordet en jävligt positiv innebörd.
Det finns en urgammal diskussion om att "slampor" får skylla sig själva vid sexuella övergrepp. Det är förstås bajs. Men vad som också är bajs är faktiskt att radikalfeminister (OBS! blanda ej ihop med begreppet "radikala feminister", jag anser mig vara radikal feminist. Radikalfeminism är dock en feministisk inriktning som queerfeminism eller likhetsfeminism eller cyborgfeminism som uppkom på 60-70-talet) har typ varit ovilliga att lyfta diskussionen kring våldtäkt från att fortfarande handla om "du ska inte behöva skylla dig själv". Och nu har de startat en "Slutwalk" som istället för att vara ett positivt firande av sexualitet, handlar om att stoppa sexuella övergrepp under parollen "Sluta våldta oss".
Förlåt om jag låter arg och bitter, men utifrån min position som våldtäktsöverlevare som varit en förbannad och kritisk granskare av våldtäktsdebatten ganska länge så är det svårt att låta bli. Det är svårt för mig att kunna säga något annat än WOW! En demonstration MOT VÅLDTÄKT! Big woop! Oj vad radikalt, NI ÄR EMOT VÅLDTÄKT! Och oj vad radikalt att säga att ansvaret bör finnas hos förövaren och inte överlevaren. Det har inte sagts tusen miljonergånger förr. Om Slutwalk däremot kunde ÅTMINSTONE använda sig av begreppet ÖVERLEVARE istället för OFFER som de envisas med att göra i varannan rad i deras beskrivning av arrangemanget, och om de hade kunnat ge våldtagna LITE JÄVLA AGENS för en fucking gångs skull så hade jag kunnat ge dem lite mer applåder. Men jag hade fortfarande varit lite sur över att de låter en demonstration kring SLAMPIGHET handla om våldtäkt...
Men ja, det finns en bakgrund till varför manifestationen handlar om våldtäkt. Det var en representant för polisen i Toronto som hade sagt: "I've been told I'm not supposed to say this – however, women should avoid dressing like sluts in order not to be victimised". Det är förstås för jävligt. Återigen dock: Det är ingen nyhet. En del av er kanske säger "Fast, ok, att mansgrisar sagt detta i åratal är ingen nyhet, men att någon från polisen säger det, det är en nyhet och något att uppröras ytterligare över". Det är kanske mer upprörande eftersom polisen har mycket makt, i övrigt så NEJ, DET ÄR INGEN NYHET. Många antirasistiska feminister läs bl.a. inlägget:
Slutwalk: A stroll through white supremacy) har blivit upprörda över Slutwalk bl.a. eftersom det främst varit vita feminister som drivit kampanjen, som varit chockade över att "Polisen kan uttala sig såååå", när polisen i allmänhet länge har utsatt icke-vita människor för racial profiling och det ena svineriet efter det andra. Chocken över att sjäääälvaaaaste pooolisen uttalat sig så här andas en väldigt stark systemtilltro. Hallå: Polisen består av en överväldigande majoritet (heterosexuella och vita) cis-män, som dessutom ges mycket makt, ja, våldsmonopol till och med - vad tror ni det är för makt- och maskulinitetskultur som frodas där? Och återigen, med risk för att låta lite bitter, but PLEASE DON'T ACT SO FUCKING SUPRISED.
Avslutningsvis passar Slutwalk på att återupprepa några gamla välanvända radikalfeministiska myter. Exempelvis säger de att våldtäkt inte ens handlar om sex, utan om makt. Den har jag ju hört 5 000 gånger förut. Och jag tror att han som våldtog mig vaknade på morgonen kl. 9 och kände jag känner att jag inte har tillräckligt mycket makt, nu ska jag bevisa min makt genom att ta makten över personen som ligger bredvid migs kropp en stund. DET ÄR INTE SÅ JÄVLA ENKELT. Våldtäkt handlar om makt. Och våldtäkt handlar om sex. Maktordningar finns inom sexualitet, inom konversationer och tyvärr inom de flesta delarna av livet. Våldtäkt är såväl en makthandling som en sexuell handling. Personen som våldtar dig kanske är kåt (koppla till sex), men att denne sedan tar sig rätten att ha sex med någon utan dess samtycke är förstås också en makthandling. Min poäng är att vi måste diskutera helheter och inte komma med svartvita argumentationer, som förnekar att makt faktiskt är något komplext.
Att de dessutom intervjuade någon som skrivit en bok kring sexualiserat våld som heter: "Från himmelen rakt ned i helvetet" gjorde mig inte särskilt mycket gladare. Jag betackar mig jävligt mycket för debattörer som tar sig rätten att beskriva mitt, och 100-tusentals andra våldtagnas, liv som ett helvete.
Jag är inte i Stockholm, men hade jag varit det hade jag nog stannat hemma från Slutwalk den 4:e juni. Faktiskt. Jag är trött på folk som lyfter våldtäktsdiskussionen, utan att ge våldtagna någon som helst agens.
Uppdatering: PS Jag inser att jag var lite väl aggro i det här inlägget. Slutwalk är bra på många sätt, jag är bara så himlahimla trött på hur diskussionen kring våldtäkt ser ut...
