söndagen den 31:e juli 2011

Favoritcitat från Elfriede Jelinek's "Älskarinnorna".

Det här var första gången på länge som jag läst en ny Elfriede Jelinek-bok. "Älskarinnorna" - en bok som utkom 1975 om patriarkala och heteronormativa relationer. Jag hade nästan glömt hur mycket jag inspireras av hennes språkbruk. Som hon driver sönder maktstrukturerna. Jag älskar det. Älskar det fullständigt. Här är några av mina favoritcitat från boken:

"Ofta gifter sig dessa kvinnor eller går under på annat sätt"

"För kvinnan är det slut på livet och början på barnafödandet. Medan männen mognar så vackert och börjar åldras och dricker mängder av alkohol som ska göra dem starka och bevara dem för kräftan, varar deras fruars dödskamp ofta i åratal, ibland till och med så länge att de kan närvara vid sina döttrars dödskamp. kvinnorna börjar hata sina döttrar och vill gå dem att dö så snabbt som möjligt, lika snabbt som de själv en gång dött, alltså: Hit med en man. Ibland vill en dotter inte dö så snabbt som hon borde, utan hellre vara butiksbiträde ett eller två år till och leva! ja leva!"

"hemskt detta långsamma döende. och männen och kvinnorna sitter och dör bort tillsammans, mannen har i alla fall lite ombyte, utåt bevakar han sin fru som en gårdshund, bevakar henne medan hon dör. och inifrån bevakra kvinnan sin man, de kvinnliga sommargästerna, sin dotter och hushållskassan som inte får supas upp. och utåt bevakar mannen sin fru, de manliga sommargästerna, dottern och hushållskassan så att han kan norpa åt sig lite att supa för. och så sitter de där och dör ihjäl varandra. och dottern kan knappt vänta tills också hon får dö, och föräldrarna handlar redan nu till dotterns död: lakan och handdukar och porslinshandukar och ett begagnat kylskåp. då håller hon sig död åtminstone, men ändå fräsch!"

"i italien har jag aldrig varit, aldrig, och teven är mycket intressantare, där ser man hela världen, utan att för den skull vill eller måste befinna sig mitt i den".

"man lever bara en gång, säger brigittes mamma, som tycker att denna enda gång är en gång för mycket och för ofta, eftersom hon inte har någon man".

"brigitte säger att heinz är hela hennes värld. brigittes värld är alltså liten. livet verkar meningslöst utan honom, livet verkar inte heller särskilt meningsfullt med honom, men det ser åtminstone mer meningsfullt ut för omgivningen"

"hoppet skrattar trots att det har blivit mindre. framtiden kan inte skratta eftersom den ännu inte anlänt. nutiden skrattar inte, eftersom den är för tung till sinnes"

"även om det inte är viktigt för en man att vara vacker, vilket däremot är mycket viktigt för en kvinna, är det fint om en man är vacker. erich har också ett intressant yrke: han är skogsarbetare. erichs yrke bereder honom tyvärr ingen glädje, trots att det är mycket intressant, men skogen behöver folk, alltså: ut i skogen, erich, direkt efter grundskolan! erich låter sig gärna tas i bruk. allt det där är dock plötsligt ointressant för paula. det viktiga är bara att kärleken äntligen har kommit och att den inte har kommit till en ful, utarbetad, försupen, utmärglad, plump och gemen skogsarbetare och henne, utan till en vacker, utarbetad, försupen, kraftig, plump och gemen skogsarbetare och henne. det gör det hela till något speciellt. kräleken i sig är redan något speciellt, visst!"

"hit med ett litet barn. en liten äcklig, vit, klamrande ollonborrsbaby. för heinx kommer det kort och koncist vara: vårt barn! det ska förkroppsliga det varaktiga band som brigitte söker"

"brigitte vill att det ska komma in i henne, och att det också ska stanna där inne och inte bara rinna ut igen till ingen nytta, meningslöst och utan framtid. brigitte vill att heinz trycker av och skjuter in extraktet av nötsteken och knödlarna från dagens middag in i henne. nu måste den där slabbiga sörjan väl äntligen har sprutat in och vara där inne, men nej, vill något bli bra tar det god tid på sig och heinz tar då god tid på dig. oj, redan efter en sekund, vem hade kunnat tro att en ny liten människa börjat gro".

"en ännu större skillnad råder i alla fall mellan paulas nutid och erichs framtid och mellan erichs nutid och paulas framtid. hur ska dessa händelser av världsomfattande betyder kunna anpassas till varandra?"

"Susi kommer få en kuk hårt inslaget i fittan och familjelivet hårt inslaget i huvudet"

"ibland låtsas heinz faktiskt som om han och brigitte inte vore en enda person, vilket de är. ser då inte dessa kvinnor att vi i verkligheten är ett, blivit ett, oskiljaktiga, frågar brigitte förvånat, när andra kvinnor ser heinz som en egen kropp med en egen själ. när andra kvinnor betraktar heinz som något man fortfarande skulle kunna få, nu när han inte längre går att få eftersom brigitte redan har honom, då har dessa andra kvinnor fel och är på fel väg. åt var och en sitt."

"erichs förkärlek för snabba motorcyklar och sportbilar i motsts till paulas krälek till erich och ett eget litet hus. erichs förkärlek för det snabba i motsats till paulas kärlek till livet och för erich. det är en och samma sak för paula. livet och erich".

"erich är något liknande paulas far eller bror eller svåger, någon som delar ut stryk och super sig full, även om han hittills inte haft så stora möjligheter till det då han själv mest har fått ta emot stryk, men nu kommer han själv snart att få en möjlighet, en fru nämligen, men det vet han inte än. att dela ut stryk, det är roligt, men det vet inte erich än."

"brigitte känner ingenting annat än ett obehagligt skavande inombords. birgitte känner kärleken inombords. brigitte och heinz stönar tvåstämmigt av kärlek. under tiden har brigitte en obehaglig, heinz en behaglig känsla i kroppen. brigitte ser kroppen som medel för ett högre ändamål. brigitte säger, det är så skönt med dig att man vill dö. heinz blir stolt över denna mening, den upprepar han gång på gång bland sina vänner"

"ibland kommer paula och erich också i framtiden att komplettera varandra, till exempel när erich ger henne stryk och paula tar emot stryk, eller när erich är sjuk och paula sköter om honom, eller när båda sågar ved tillsammansm eller när paula lagar mat och erich äter".

"hon kastar sig över vinbärsbuskarna för att skydda dem mot susis hand som helt fräckt just skulle plocka några bär. istället klämmer brigitte med sin klumpiga kropp sönder flera kilo av de röda bären. det kommer att stå henne dyrt! susi blir förvånad. hon säger, sådana bär kan jag ju köpa överallt om jag vill. brigitte säger, ja, men de här bären, de är mina. MINA. mina. mitt är mitt. och heinz här, han är min. min. min."

"barnet är kärleken personifierad. vad är det döda sömmerskearbetet i jämförelse med ett levande barn. hoppas det inte är dödfött!"

"mormor har för längesedan mist det enda kapital hon hade, den sedan länge svunna skönheten".

"nu hatar alltså inte bara alla alla, nu hatar de alla också paula i en underbar gemenskap, hon som bara har kärlek och sig själv att ge bort. det är för lite."

"en av de både flickorna har tänkt fel, som vanligt är det brigitte. brigitte och susi låtsas vara snälla och kvinnliga. susi lyckas eftersom hon verkligen är snäll, något som hon har lätt för, eftersom det inte kostar henne någonting och gör alla runt omkring henne glada. brigitte har ingen framgång eftersom hon på sin hårda väg mot heinz har blivit hård och bitter."

"hellre ett glänsande nytt rum med kök än en glädje i magen. glädjen förgår men köket består!"

"paula berättar om den här kvinnosaken för en kvinna, nämligen för morsan som är kvinna. paula hyser förtroende för sin morsas kvinnlighet, men förtroende sviks!"

"brigitte vill helst av allt drämma heinz skrikande skalle i väggen. om han nu måste skrika kan han väl göra det tyst? ungen sprutar väl ur honom vare sig han är tyst eller skriker högt?"

"erich går alltid dit alla andra går, det alla tänker är säkert korrekt tänkt och ännu mer korrekt gjort tänker erich korrekt."

"kärleken kan inte trolla fram ett kylskåp, finns det inget kylskåp då återstår ju bara mannen och barnen att älska och det är alldeles för få objekt för paulas stora kärlek. en sådan stooooor kärlek bor inuti paula".

"brigitte är glad att hon äntligen fått en herre. när man varit herrelös så länge är det en riktig lättnad när man har hittat en bra husse".

"bröllopet mellan heinz och brigitte är mycket gripande och festligt. bröllopet mellan erich och paula är mycket gripande och festligt. brigitte är mycket lycklig. paula är mycket lycklig. brigitte har lyckats. paula har lyckats."

"brigitte har hängt upp sitt öde öde på heinz och det var helt rätt för det kommer att ge henne en egen affär och en fin bil".

"erich har ett yrke utan framtid. heinz har ett yrke med framtid och vet vad det är som gäller i affärslivet. erich har ingen aning om vad det är som gäller i affärslivet. erich vet bara vad det är som gäller i grand prix: en snabb bil. heinz vet att han fattar. heinz vet att hans fru inte fattar. heinz har makt över sin ovetande fru, något han kommer att utnyttja. heinz och brigitte kommer att lyckas. paula och erich kommer inte att lyckas"

"ja, det fanns en sak som de så innerligt önskade sig: att allting bara skulle bli mer och mer och ständigt större och större".

"brigitte strålar i kapp med sina köksskåp. hatet har redan frätt upp henne helt och hållet inuti. men glädjen över att äga finns kvar. med järnhård hand klamrar hon fast vid egendomen".

torsdagen den 28:e juli 2011

Bra artiklar, OFOG, queerfestivalen och Jelinek

Igår läste jag klart Elfriede Jelinek's "Älskarinnorna" - om heteronormativitet, klass och patriarkala strukturer kopplade till tvåsamhetsnormen. HELT FANTASTISK!!!!! Traditionsenligt tänker jag skriva ett inlägg med mina favoritcitat från boken under de kommande dagarna. Till dess. Lite intressanta artiklar:

Courtney Love om Amy Winehouse's död =(. Det är fint och sorgligt. They are both so fucking real.

Arbetaren Zenit tipsar om olika arrangemang under Pride. Massa bra grejer. De tipsar bl.a. om Birgitta Stenberg, Mannen - en utredning, samt min alldeles egna spoken word och performance konst-musikal ;-).

Värsta torkan på 60 år pågår just nu i Östra Afrika. Välgörenhet i sig löser inte strukturella problem, med det här är en krissituation och i krissituationer känns det bara cyniskt och okänsligt att säga att en inte gillar välgörenhet. Skänk 100 kr till Röda Korsets stödinsats genom att sms:a AKUT TORKA till 72900

Lesbiskt par hjältar i Utöya. Vackert att få läsa något om människor som gör fina saker kopplat till det fruktansvärda som skedde.

Oså OFOG. Det fantastiska radikala fredsnätverket. Hade det inte varit för att det är veckan innan min premiär hade jag varit med på deras aktionsläger vid NATO-övningsfältet utanför Luleå. "PINK IS HOT WAR IS NOT":


Nu drar jag till Köpenhamn för en dag och kväll med underbara människor på underbara queerfestivalen. Ikväll kl. 20 uppträder jag med en sneak-peek av en scen från "In burning - in bashing back - in blooming". Ska bli kul!

Catsing är det nya svarta

På facebook finns det en liten grupp som heter catsing. Det hela går ut på att byta ut ett ord i en låttitel mot "cat". Då jag gillar allt som har med katter att göra, har jag förstås blivit frälst. Det här är min favorit catsings:

THE HILLS ARE ALIVE WITH THE SOUND OF CAT! alt. the cats are alive with the sound of music

The backin up cat - I'm backing up backing up backing up backing up, cuz my cat taught me good!

He's got the whole world in his cat alt. he's got the whole cat in his hands

Fuck the cat away

My cats bring all the boys to the yard

my milkshake brings all the cats to the yard

my milkshake brings all the boys to the cat

a monkey needs to dance and so do cat

Cat don't lie/My cats don't lie

Diamonds are a cats best friend.

Two cats for every girl/Two guys for every cat.

I kissed a cat and i liked it (I hope my dog don't mind it.)

horses in my cat.

Cat-Operated Boy!

Leende guldbruna katter

Take cat to your heaven

Fake plastic cats

The cat takes it all.

Thankyou for the cat.

Gimme Gimme Gimme (A cat after midnight)

Does your cat know?

Katten är kort

Star-bellied cat

Cat has a voice, she speaks through me

‎100 ways to be a good cat.

Cats are doing it for themselves!

Anyone who had a cat - Dusty Springfield

See that my cat is kept clean!

The power of orange cats

Don't fucking tell cat what do do!

Cat oughta know!


Reasons to be a cat - hole

celebrity cat

Cat vibrations

credit in the cat world

Ain't no cat can hold my body down, Please don't chat about cat - Diamanda Galas

Ain't got no/I got cat

Eroticat

How dirty cat's get clean

Nobody's cat

The cat hustles and the hustlers cat

Meet Ze Cat

Skinny little cat

The cat that maketh's murder.

Don't cry for cat Argentina!

Non Je Ne Regrette Cat!

‎"Cats can wear jeans and cut their hair short and wear dresses and boots cuz it's ok to be a human, but for a human to look like a cat is degrading, cuz you think that being a cat is degrading, but secretly, you'd love to know what it's like wouldn't you, what it feels like for a cat - DO YOU KNOW WHAT IT FEELS LIKE FOR A CAT?"

onsdagen den 27:e juli 2011

Sara Stridsbergs sommarprogram och ojämställdheten på festivalernas scener.

Lyssna på Sara Stridsbergs sommarprogram i P1. Bara för att det här är det bästa sommarprogrammet någonsin. Bara för att det kanske är det bästa jag någonsin hört i radio. Bara för att ni helt enkelt måste lyssna på det. Bara för att om ni, som jag, långt ifrån alltid tror på mänskligheten vill kunna känna att ni gör det - åtminstone ibland. ♥ Hoppet ♥

Och hon har samma födelsedag som Diamanda Galas. 29:e augusti.

Ladyfest kartlägger ojämställdheten på musikfestivalernas scener. Bra gjort. Dåligt gjort av festivalerna. Nu senast Emmabodafestivalen med 18 procent kvinnor... Mansdominansen i musikvärlden är så förbannat jävla tröttsamt! Dags för förändring!

Men imorgon ska jag iväg på Köpenhamns Queerfestival. Ska bli fantastiskt - och på kvällen ska jag också uppträda med en spoken word-scen från min föreställning som har sin premiär i Stockholm nästa vecka. Jag älskar Köpenhamns queerfestival som en radikal och anarkistisk queer mötesplats. Där slipper en problematiska saker som finns hos pridefestivaler - t.ex. det kommersiella med företagssponsorer och än mer att de släpper in Migrationsverket i paraden. Fast Stockholm Pride är ändå tio gånger bättre än Köpenhamns Pridefestival - där det mestadels är företag som går med i paraden och där de, för ett par år sedan, gav "årets homofob"-priset till "alla de muslimska länderna"=generalisera och spä på islamofobi...

Så jag skippar mer än gärna Copenhagen Pride till förmån för Copenhagen Queerfestival =)

Fina Courtney hånglar upp Patty Schemel i tv:


När jag hör den här typen av berättelser om Courtney undrar jag om hon existerar på riktigt. Hon är ju för underbar!!! "Make sure you have plenty of matches in your pocket, cuz otherwise she'll go looking for lighting for cigarettes and you'll lose her", "I think she is going to do hair and make-up now, NOPE, she's naked", "The cookies became our best friends because it meant that she took a break from talking":


Fina PJ Harvey i rosa cat-suite with loud and powerful guttural voice sjunger ironiskt om att vara del av den perfekta heterosexuella kärnfamiljen: "I'll make babies, He'll make chairs, We'll sell them at the county fair, We'll walk on, We'll walk tall. We'll dance once a week the union hall". ‎"I'll sweep the porch, I'd dust his room, We'll swing together on our chair at noon
We have the stars, We have the trees, We have everything we need to feed, Goodnight Irene, goodnight Irene" ♥



Amy Winehouse sjunger till Valerie Solanas:

Amy Winehouse: Aggressive, but thoughtful and sensitive. Messy, but intelligent. With a very kind heart and most of all so-so-so FUCKING REAL ♥

tisdagen den 26:e juli 2011

Hatar när svarta svanar dör - Älskar när svarta svanar överlever - Amy Winehouse I'll miss you!


Ovanstående låt är min favorit med Amy Winehouse. Den hjälpte mig att komma över en snubbe 2008. "I don't understand why do I stress the man when there's so many better things at hand... Should just be my own best friend, not fuck myself in the head with stupid men". Amy, Amy, Amy I miss u ♥ Låten är från en av 00-talets bästa skivor - Back to Black. Jag blir ledsen när svarta svanar som Amy Winehouse dör. Hoppas albumet som hon arbetade på, och som tydligen var i stort sett färdig, släpps nu efter hennes död, kan tänka mig att även den är fantastisk. Hon var så himla fin och talangfull och allt det där - för att inte tala om den känslomässiga kopplingen jag alltid känner till andra svarta svanar. I want (my fellow) black swans to thrive, survive and fly ♥

Som Courtney Love. En svart svan som överlevt. Samma dag som Amy Winehouse dog gjorde hon live-comeback i Moskva. And she was on fire. Så här bra har hon inte låtit sedan 90-talet! "All this worlds shame wont stop my arrival and all of this worlds fame and drugs and plague won't stop my survival"


"It's better to rise than fade away"


Om en vecka har min pjäs "In burning - In bashing back - In blooming" premiär. Bland annat följande har jag att säga om svarta svanar, döden och överlevnad:

"I am not a white swan
I am more of a black swan
I have not won
But my life is not a game
Where winning is about fame
Life is not some boring chore
It is sacred and has never been lived before
My life is not dependent upon if I score
And at least I'm never a bore"


Och:

"As long as I have a voice dying is not a choice
I will be sent straight down to hell
If I ever write:
"Dying is an art
Like everything else I do it exceptionally well"
My life is no Sylvia Plath story
I won't just die
Won't just leave
Won't just go shoving my head in a fucking oven
I've chosen to stay and fight
Reach out for life
For empathy - Not pity party"


Vi ses på Kulturhuset i Stockholm 11.30 den 2:e augusti!

UPPDATERING:

Läs förresten gärna Liv Strömquists-serie om Amy Winehouse och Duffy. Den är fin. Och hedrar henne, utan att glorifiera...

måndagen den 25:e juli 2011

Murdoch, massmedierna och rasismen!

Intressant artikel om hur västvärldens medier bevakade dådet i Oslo innan de funnit gärningsmannen. En berättelse om rasism, synen på muslimer och Europa's mörka högerextrema historia - att sätta dådet in i sitt breda sammanhang.

Ytterligare en artikel om generaliseringar kring muslimer - här kopplat till den vita västerländska synen på muslimers sexualitet, den ensidiga offerpositioneringen av muslimska kvinnor, samt att vissa tyckare på allvar sagt att islamistisk terrorism beror på att muslimer undertrycker sin sexualitet? What the fuck liksom..

Och IGEN denna rasism. Nu en iransk HBT-person som hotar att avvisas. FUCK MIGRATIONSVERKET!

Avslutningsvis: En positiv nyhet. ÄNTLIGEN. Det verkar som om vid 80-års ålder får Rupert Murdoch stå till svars för det han gjort med mediekulturen - "en kultur där precis allt är tillåtet så länge man vinner, säljer mer och inte ertappas med fingrarna i syltburken". ”Murdochs tabloider har varit en cancersvulst i tidningsbranschens kropp. De har drivit en agenda som trivialiserat allt vad journalistik är.” "Han behärskar alla härskartekniker du kan tänka dig – och använder dem för att hålla sina chefer i ständig skräck.”
Inte för att SvD brukar vara en höjdartidning heller - men den här artikel (som citaten är hämtade ifrån) är faktiskt riktigt bra. Läs den! Murdoch är dock bara en del av ett större systemfel med bl.a. ägarkoncentrationen i medierna - att medierna ägs av ett fåtal vinstdrivande storföretag. Problemet finns även i Sverige, där Bonnier äger över 30 procent av Sveriges medier...

Läs också gärna Maria-Pia Boëthius-artikel i ETC om frågan som jag länkat till tidigare!

söndagen den 24:e juli 2011

Finaste Evelyn!

Evelyn är det nya bästa som kommit i humorväg. Här är mina två favoritklipp, men kolla in alla på SVT Play. Hon är SÅ BRA på att driva med sexism och rasism: ""ni är såna små arbetsmyror", "vad är det här för liten sushi-bit".

Den där raggningsboken verkar vara så fruktansvärt sexistisk. Jag tror att en hel del killar som flörtat med mig faktiskt använt sig av den där boken... Det funkade ganska bra på mig när jag var 18-20, men sedan dess har de där härskarteknikerna bara gjort mig arg och obstinat. Manschauvinister, FUCK OFF!


JA! Driv sönder rasistiska och sexistiska macho-normer inom fotbollssupporter-världen =)

lördagen den 23:e juli 2011

Frustrerad, ledsen och arg.

Alltså. Ok. Allow me to rant.

Till att börja vill jag säga att jag tycker att det som har hänt i Norge är fruktansvärt. Det gör mig ledsen att massvis med människor har mördats. men jag vill faktiskt inte låta analysen stanna där.

1. Typiskt att nu när den som utfört dådet är vit så rör det sig om "en enskild galning" och inte ett terrordåd, vilket det förstås varit om personen inte varit vit och än mer om personen varit muslim. Och Jimmie Åkesson säger ingenting, vilket han förstås hade gjort om dådet begåtts av en islamistisk fundamentalist! För när en person är vit och begår ett dåd/ett brott då gör han (det rör sig oftast om heterosexuella cis-män - och en maskulinitetsdiskussion är verkligen intressant i sammanhanget) det som en individ, men när någon som inte är vit begår ett dåd/ett brott får hela gruppen "invandrare" stå till svars för det. (att använda begreppet invandrare för att kategorisera människor är i sig problematiskt, då det är en otroligt mångfacetterad grupp av människor) Sjukt rasistiskt är bara förnamnet.

Tillåt mig f.ö. att presentera statistik:

"Enligt EU:s polisorgan Europol begicks det mellan 2006 och 2009 1.770 terrordåd i Europa. Bara sex av dessa 1.770 dåd, eller 0,34 %, hade muslimska kopplingar. 265 gånger fler terrordåd, nämligen 1.596 stycken eller 90,2 % av alla Europas terrordåd, hade högerorienterade kopplingar."

2. På facebook byter en massa personer profilbild till norska flaggor. Alltså. Dådet begicks av en högerextrem nationalist, förmodligen med nationalistiska förtecken. Varför ska vi då använda oss av nationalstatens symboler för att visa att vi är emot dådet och vill visa stöd för de som drabbats av dådet? Jag ogillar nationalstatssymboler i stort. Jag ogillar än mer nationalstatssymboler när de är kopplade till västerländska länder som har mycket makt och är i överordnade positioner. Det vore ytterst bittert om den högerextrema nationalisten fick som han ville och hans dåd underblåste patriotiska stämningar.

3. Jag hoppashoppashoppas att det som nu hänt i Norge inte kommer leda till fler inskränkningar av demokratiska fri- och rättigheter. Det som norska statsministern uttalat kring det låter lovande, men tyvärr känner jag nästan på mig att partier som fremskrittspartiet kommer försöka utnyttja detta för mer kontroll, avlyssning m.m. HOPPAS FAN INTE DE VINNER NÅGOT PÅ DET, UTAN BARA FÖRLORAR - deras ideologi är bara en mindre extrem, mindre direkt våldsam variant av han som sköt.

4. När jag skriver den här statusuppdateringen på facebook: "Alltså, jävla högerextremister!!! Allt dom gör, hela deras ideologi bygger på hat, men det här var fanimej det värsta, mest hatiska de gjort på LÄNGE! Grrr." Får jag visst höra att jag verkar väldigt hatisk. Vilket gör mig förbannad! För visst hat p.g.a. olika former av förtryck kan jag väl bära inom mig, ja. men oftast handlar det faktiskt om ilska och inte hat - och det känns konstigt att blanda ihop de två korten (vilket tyvärr ofta görs). och ilskan uttrycker jag genom ord - inte våld mot människor. och min drivkraft är knappast hat - utan kärleken till andra visioner... wellwell. tack för den kommentaren just här. Men jag vet, glädje och sorg är, framförallt i svensk kultur, mycket mer accepterade än ilska (samma sak gäller starka känslouttryck ö.h.t. - helst ska du vara lagom. så det passar liksom inte in att jag brukar känna stark glädje, stark sorg, stark ångest, stark ilska osv.). Det är tråkigt. För vi som har ganska lätt för att tillgå ilskan får ständigt en massa skit och ifrågasättanden för det. Vi är obekväma och ses som hatiska även om vår ilska uttrycks på icke-destruktiva sätt... Det är inte bra att ha med personer som ibland biter ifrån på stora middagsbjudningar, för det riskerar att förstöra den goda stämningen, vilket var ju självaste anledningen till att en anordnade den stora middagsbjudningen från första början!!!

Ilska är ofint och det är bäst att vi undertrycker den, för då kommer den verkligen INTE att uttryckas på destruktiva och våldsamma sätt när den väl kommer upp till ytan. Eller?

5. Jag är frustrerad över att jag fått tillbringa typ 13 timmar på att förklara vad jag menar med något som i min värld är självklart som "Ofattbart #Världsbanken, Afghanistan, IMF, WTO, Irak m.m. Förstås tråkigt att Oslo läggs till på den här listan för en dag. Men om upprördheten är en del av en nationalism eller västvärldscentrering så är det fanimej bara vidriga krokodiltårar som fälls."

Det är väldigt tydligt vilka strukturer som finns och vad som är så osynligt i den så kallade vardagen som är kapitalismen, rasismen, imperialismen, nyliberalismen m.m... Jag tycker alltid att analytiska glasögon är viktiga. Ja, till och med nödvändiga. Och ja, vi lever i en djupt västvärldscentrerad värld, vilket underblåses av medierna och kapitalistiska och rasistiska strukturer m.m.m.m. och jag ställer inte mig själv utanför de här strukturerna, men genom att analysera och försöka förändra och tänka om och ifrågasätta och agera så blir det snarare bättre än sämre...

Och om en inte är analytisk kring det så går en i det traditionella (och OTROLIGT CYNISKA) massmediala tankesättet och rapporteringssättet. (självklart kan en uppröras över det som hände i Norge igår och över tragedier i andra delar av världen, samt mer strukturella övergrepp som pågår varje dag. Det ena behöver inte utesluta det andra, men tyvärr är normen idag att det gör just det). Om vi inte är analytiska riskerar vi att försvara status quo, som är djupt orättvist och ger olika människor olika värden kopplade till förtryckande strukturer och maktordningar som inte förtjänar att försvaras eller ursäktas. Där döda vita människor rör människor till tårar, men döda icke-vita människor möts med en axelryckning. Var är extrasändningarna kring svältkatastrofen i Afrikas horn som drabbar miljontals barn? (Går förresten att skänka 100 kronor till Röda Korsets stödinsatser där genom att sms:a AKUT TORKA till 72900).

Just ändrandet av närhetsprincips-tankesättet är enligt mig en av de viktigaste grundfundamenten i solidaritet. Och nej, jag är som sagt inte perfekt jag heller. That's not my point - eller mitt mål. Men som Ani Difranco säger "I know the biggest crime is just to throw up your hands and say this has nothing to do with me".

Vill dock tydliggöra att i det jag skriver menar jag inte "Nu ska vi rädda världen", det om något är också ett uttryck för västvärldscentrering. Rädda världen åt vem, liksom? Det finns ju redan befintliga kamper i stort sett överallt i världen och det är ju västvärldsarrogans att då tro att vi kan komma och "rädda folk", som godhetens jävla missionärer. Däremot kan en ju stödja och vara solidarisk med befintliga kamper och rörelser.

onsdagen den 20:e juli 2011

Burn Pink Money Burn! Green Money Burn Greed and money Burn, Pink Green Greed, Burn! Burn! Burn!

Haha, jag tänker just nu i citat från min pjäs. Tror det handlar om att jag just nu har 40 minuters text fastborrat i min ryggmärg ;-), redo att reciteras i sömnen!

I övrigt tycker jag att det här är intressant. Jag fattar inte? Vadå? Diamanda Galas skapar ju skitbra stämning. Vill gärna lyssna på det medan jag äter:

This little limp wrist, it turns into a fist!

Rubriken är ett citat från min pjäs. Bara 13 dagar kvar nu till premiär!

I övrigt tänkte jag tipsa om lite artiklar och katter:

Maria-Pia Boëthius skriver en fantastisk krönika i ETC om massmedierna, avslöjandena kring Rupert Murdoch och hans medieimperium, samt FRAMTIDEN. LÄS DEN!

Och fina Martin Halldin skriver också en underbar krönika i ETC om ilska och aktivism.

The Guardian, som Maria-Pia Boëthius nämner som ett alternativ till storföretagsamhetens medier skriver en bra artikel om att det är mycket möjligt att det är lika vanligt att män våldtas som ett vapen under krig, som att kvinnor våldtas. Intressant. Läs! It's an order ;-)


Nanna Johansson har börjat uppdatera sin blogg fembilder regelbundet igen och flera av de senaste inläggen är fenomenalfantastiska. Gillar framförallt den här.

Oså avslutar jag det här inlägget med en kavalkad av kattinlägg:

Katt som skäller som en hund och börjar mjau:a när den blir påkommen...:


Kattungar som dj:ar och dj:ar riktigt bra! Mycket bättre än jag, för jag är en loser-dj, en såndär som bara byter mellan låtar och inte kan något annat ;-) (JO! HÖJA OCH SÄNKA VOLYMEN KAN JAG OCKSÅ!!!):


Jag hatar barn som behandlar djur som leksaker. Jag hatar vuxna som tillåter barn att behandla djur som leksaker än mer. Jag älskar när katter vinner =):

tisdagen den 19:e juli 2011

Två veckor kvar till premiären av min pjäs!!!

C(o)untdown, bara två veckor kvar!!! Jag vet alla mina repliker nu, så det är bara finslipninen av detaljerna som gäller. Fullt ös medvetslös eller "Nu kör vi ända in i kaklet". Hoppas få se er på någon av föreställningarna och sprid gärna vidare detta till alla ni känner =)!! PUSS-PUSS

In burning – in bashing back – in blooming - Spoken word och performance konst-musikal av/med Alexander Alvina Chamberland



(28:e juli kl. 20 sneak-peek av en scén från föreställning, Copenhagen, DK)
*PREMIÄR* 2:e augusti 11.30 - Stadsteaterns Kafé Klarascén, Kulturhuset, Stockholm (Länk till facebook-eventet: http://www.facebook.com/event.php?eid=131711823578243)
18:e augusti 18.00 - Queertopiafestivalen, Norberg
8:e september 19.30 - Inkonst, Malmö
14:e september 19.00 - Bangatan, Lund

”Those who have suffered understand suffering and thereby extend their hand, the storm which brings harm also makes the grass grow fertile” – Patti Smith

”Sometimes all reflective human beings struggle with feelings of emptiness and everything being meaningless. Does the realization of deep oppression and all the darkness in the world require suicide? No, it requires revolt!” - citat från pjäsen


Vi som varit utsatta för en våldtäkt kallas för många namn. Vi ses som levande döda. Vi antas gråta oss till sömns varje natt. Vi anses ha varit med om ett brott som är ”värre än döden”. Men hallå, en kille utsatte mig för en våldtäkt för 3.5 år sedan och jag finns fortfarande. Jag lever fortfarande. Jag överlevde. Jag var ett offer för ett hemskt brott, men jag vägrar bära på mig den passiva stigmatiserande offerstämpeln i resten av mitt liv. Jag kallar mig själv inte för ett våldtäktsoffer, jag kallar mig för en våldtäktsöverlevare. Jag överlevde och på många sätt är jag idag starkare än någonsin.

Jag är en våldtäktsöverlevare, men det är bara en av flera identiteter jag bär på och en av flera teman för den här spoken word och performance konst-musikalen. In burning – in bashing back – in blooming handlar om att gå in i en kris (inte bara våldtäkt specifikt) och tappa kontrollen, men också om vilka möjligheter till att växa och stärkas som människa i de situationerna. Genom sig själv, genom stöd, genom att skrika, genom solidaritet, genom aktivism. Det handlar om queerfeministisk aktivism – tvåsamhetsnormer,femme-kamp, sexuella fyrverkerier, drag, lookism och att slå tillbaka mot hatbrott, samt att bita av kuken på patriarkatet och huvudet på kapitalismen.

"This little limp wrist, it turns into a fist"!

Riot grrrl möter Spoken Word möter queerfeministisk performance-konst möter mörk musikal. Valerie Solanas möter Judith Butler och Diamanda Galas möter Kathleen Hanna. Intensiv catharcism. Femme fights back. Femme bashes back. Kitty’s got claws and sharp teethand is not afraid to use them.

Med musik från Bikini Kill, PJ Harvey, Le Tigre, Hole, Christina Aguilera, Nina Simone, Diamanda Galas, L7 och CocoRosie.
* trigger-varning, eftersom pjäsen innehåller återskapandet av ett sexuellt övergrepp

Angie Negin Rad från Malmö Teaterhögskola är medregissör. Pjäsen är på engelska.

Följande är ett klipp från föreställningen:

http://www.youtube.com/watch?v=7HYfRAqMcw8

Föreställningens längd: 70 minuter
Språk: Engelska
Medverkande: Manus och skådesspelande - Alexander Alvina Chamberland, Medregissör – Angie Negin Rad

Om Alexander Alvina Chamberland

Alexander Alvina Chamberland är 24 år och bor i Malmö, men är född och uppvuxen i San Francisco i Kalifornien. Alexander har en bakgrund som språkrör för Grön Ungdom 2005-2008 men lämnade därefter partipolitiken för att bli anarkistisk och queerfeministisk vänster-aktivist, performance konstnär och skribent. Den tog sin kandidatexamen inom genusvetenskap på Lunds Universitet 2011.

Alexander är medgrundare till Queertopiafestivalen och har fått artiklar publicerade i DN, Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Göteborgs Posten och Sydsvenska Dagbladet samt deltagit i program som Lantz i P1, Ligga med P3, Studio Ett, Generation Z, SVT Debatt, Aktuellt och SVT:s morgonsoffa, där den bl.a. en gång klädde ut sig till en svart svan. Som performance poet och konstnär har den uppträtt på scener i bl.a. Berlin, Malmö, Toronto, Köpenhamn och Amsterdam.

måndagen den 18:e juli 2011

Film om Queertopia 2010 och tips om Queertopia 2011!

Queertopia from FilmCentrum Norr on Vimeo.



Fin och peppande film om Queertopiafestivalen 2010. Queertopia 2011 äger rum den 18-21 augusti i Norberg! Jag är med och uppträder i år. Vi ses där! Mer info och köp biljetter på: www.queertopia.nu

söndagen den 17:e juli 2011

fredagen den 15:e juli 2011

My favorite quotes from Arundhati Roy's "The God of Small Things"


The God of Small Things (in Swedish "De små tingens gud") is pure poetic magic and spot-on analysis of the power dynamics in every day life and on the larger scale. I've cried my way through the whole book riding on an emotional rollercoaster. And the whole message, although being sad, is so strong that it's almost made me change my mind about never having children. And IF I do, I will be their Ammu and their Baba and I will love them double. Maybe even triple.

Anyways. Here is my favorite quotes from the magic which is "The God of Small Things" (however to understand the whole magic of it all you must read the whole book for yourself):

"It was, they whispered to each other, as though she didn't know how to be a girl"
"And that Personal despair could never be desperate enough. That something happened when personal turmoil dropped by at the wayside shrine of the vast, violent, circling, driving, ridiculous, insane, unfeasible, public turmoil of a nation. That Big God howled like a hot wind and demanded obeisance. Then Small God (cosy and contained, private and limited) came away cauterized, laughing numbly at his own temerity. Inured by the confirmation of his own inconsequence, he became resilient and truly indifferent. Nothing mattered much. Nothing much mattered. And the less it mattered, the less it mattered."
"Ammu was considering changing back to her maiden name, though she said that choosing between her husbands name and her fathers name didn't give a woman much of a choice".
"With children you never know. Ammu said that Estha could grow up to become a male chauvinist pig".

"Ammu's soft mouth would twist into a small, bitter smile at the memory - not of the wedding itself so much as the fact she had permitted herself to be so painstakinglydecorated before being led to the gallows. It seemed so absurd. So futile. Like polishing firewood".

"What was it that gave Ammu this Unsafe Edge? This air of unpredictablity? It was what she had battling inside her. An unmixable mix. The infinite tenderness of motherhood and the reckless rage of a suicide bomber. It was this that grew inside of her".

"A war that has made us adore our conquerors and despise ourselves".

"The whole of contemporary history, the world wars, the war of dreams, the man on the moon, science, literature, philosophy, the pursuit of knowledge - as no more than a blink of the Earth Woman's eye... They would grow up grappling with ways of living with what happened. They would try to tell themselves that in terms of geological time it was an insignificant event. Just a blink of the Earth Woman's eye. That Worse Things had happened. That worse things kept happening. But they would find no comfort in the thought".

"She had never vomited. Estha had, and when he did, his skin grew hot and shiny, and his eyes helpless and beautiful, and Ammu loved him more than usual".

"Do you know what happens when you hurt people?" Ammu said. "When you hurt people, they begin to love you less. That's what careless words do. They make people love you less".

"Love. Madness. Hope. Infinite Joy. Of the four things that were Possible in Human Nature, Rahel thought that Infinnate Joy sounded the saddest. perhaps because of the way Chacko said it. Infinnate Joy. With a church sound to it. Like a sad fish with fins all over."

"The rehearsals had been rehearsed. It was the day for the play. The culmination of the What Will Sophie Mol Think? week"

"Me? What d'you love me for?" Sophie Mol said. "Because we're firstcousins. So I have to," Rahel said piously."

"She was their Ammu and their Baba and she had loved them double".

"And once again, only the Small Things were said. The Big Things lurked unsaid inside".

"She looked away. He did too. History's fiends returned to claim them. To rewrap them in its old, scarred pelt and drag them back to where they really lived. Where the Love Laws lay down who should be loved. And how. And how much."

"How marvellous!" Margaret said. "It's a sort of kissing. Do the men and women do it to each other too?" She hadn't meant it to sound quite like that and she blushed. An embarrased schoolteacher-shaped hole in the Universe. "Oh, all the time!" Ammu said, and it came out a little louder than the sarcastic mumble that she had intended. "That's how we make babies." Chacko didn't slap her. So she didn't slap him back. But the waiting air grew Angry. "I think you owe my wife and apology Ammu", Chacko said, with a protective, proprietorial air. "Oh no!", Margaret Kochamma said. "IT was my fault I never meant it to sound quite like that... What I meant was it is fascinating to thnk that..." "It was a perfectly legitimate question", Chaock said, "And I think Ammu ought to apologize". "Must we behave like som damn god forsaken tribe that's just been discorvered?" Ammy asked. "Oh dear!" Margaret said. In the angry quietness of the Play, Ammu walked back to the Plymouth, took out her suitcase, slammed the door, and walked away to her room, her shoulders shining. Leaving everybody to wonder where she had learned her effrontery from. And truth be told, it was no small wondering matter. Because Ammu had not had the kind of education, nor read the sorts of books, nor met the sorts of people, that might have influenced her to think the way she did."

"Ammu had developed a lofty sense of injustice and the mulish, reckless streak that develops in Someone Small who has been bullied all ther lives by Someone Big. She did exactly nothing to avoid quarrels and confrontations"


"Mammachi's tolerance of "Men's needs" as far as her son was concerned, became the fuel for her unmanageable fury at her daughter"

"It was a composure born of extreme provocation. It stemmed from a lucidity that lies beyond rage"

"It is in the party's interests to take up such matters. Indiviudals interest is subordinate to the organization's interest. Violating party discipline means violating Party Unity... And there it was again. Another religion turned against itself. Another edifice constructed by the human mind, decimated by human nature. Comrade Pillai shut the door and returned to his wife and dinner."

"State the reasons for your preference. She didn't hesitate. Tangy taste. Fresh Breath. She had learned the smart, snappy language of television commercials. She filled in her name and lied about her age."

"One admiring policeman watched and wondered briefly about the dynamic of dragonfly sex, and what went into what. Then his mind klicked to attention and Police Thoughts returned. Onwards".

"Only that they held eachother close long after it was over. Only that what they had shared that night wasn't happiness, but hideous grief. Only that once again they had broken the Love Laws. That lay down who should be loved. And how. And how much."
"The cost of living".

"Kochu Maria watched with her cake-crumbs.
The Fond Smiles watched Fondly.
Little Girls Playing.
Sweet.
One beach-coloured.
One brown.
One Loved.
One Loved a Little Less." 

torsdagen den 14:e juli 2011

Plague Mass

Sjukt intressant blogginlägg som analyserar hur intersektionalitet är mer komplext än att bara säga: "Alla maktordningar hänger samman och vi arbetar mot all förtryck". Skribenten använder ett konkret exempel kring feminism och klass för att illustrera vad hon menar. Läs den här!


Texten i den här låten från konserten "Plague Mass" och citaten bara visar återigen varför Diamanda Galas, tillsammans med Arundhati Roy, är min guiding light/dark. Mer matnyttigt kring Arundhati Roy och "The god of small things" får ni imorgon =).

Madonna fortsätter för övrigt att imponera på mig. I en intervju på sen kväll med Luuk så frågade han henne om hon tyckte det var jobbigt att hennes dotter skulle kunna se hennes "vågade sex och nakenbilder" och svarade. "She's seen me naked before". Sedan vann hon "arga leken" mot honom överlägset. Not suprising, ingen kan ha ett stenansikte som Madonna ;-). Hon var också med i Stina Dabrowskis program. Hon säger en massa bra grejer och sätter dit Stina på en fråga om abort. I slutet när Stina vill att hon ska hoppa så säger hon nonchalant: "No, I don't feel like jumping". Alltså. Hennes pondus. Wow.



Madonna nonchalant i svensk presskonferens, tihi:


Oså lite kring henne och Michael Jackson. De var lite vänner och lite ovänner. Bland annat blev Jackson tydligen upprörd för att Madonna ville ta med honom till en stripklubb med dragkings och dragqueens ;-). Oså detta:

In the closet är en låt av sångaren Michael Jackson från dennes album Dangerous
Låten som handlar om att hålla ett kändisförhållande vid liv var tänkt att vara en duett mellan Michael Jackson och Madonna. Madonna krävde dock för att vara med i låten att Michael Jackson skulle spela kvinnan i musikvideon och att hon skulle spela mannen. Michael vägrade och istället så sjungs Madonnas delar av Prinsessan Stéphanie av Monaco (från början kallad "Mystery Girl")


Nä, utifrån ett queert och feministiskt perspektiv så är Madonna faktiskt underskattad!

UPPDATERING: Gillar att när en ser Madonna-klippen så står det "Jag kände mig mer romantisk när jag gjorde skivan", och den andra "Vilka låtar är sexiga? Alla - Alla låtar är sexiga". Låter som två sjukt tråknormativa intervjuer. MEN SÅ ÄR DET INTE =).

tisdagen den 12:e juli 2011

Madonna driver med David Lettermans sexism m.m. (Ett sista inlägg om Madonna, tihi)

Älskar hur hon driver skiten ur honom och svär hela tiden trots att det censureras och hon "inte får". Hon ba FUCK(BLEEP) THAT SHIT (BLEEP)!:


I en intervju med honom 2009 så gick dialogen ungefär så här:

DL: You were married between 2000-2008.
Madonna: Yes, fittingly it was the bush years ;-)
DL: Would you like to get married ever again?
Madonna: No!
DL: Would you like to just be a mother?
Madonna: No! Duh!!

Oså, den här kristna fundamentalistiska anti-Madonna sidan som "kartlägger" hennes sexliv. Överskriften säger väl allt: "There is nothing empowering or feminist about being a whore, and Madonna is a whore". Jag ba: GET OUT, DICKHEAD! Jag tänker mest att om allt det här är sant så GOOD FOR HER! Det presenteras en massa grymma grejer! Irriterande, och typiskt, dock att de lägger likhetstecken mellan att hon är så sexuell och att hon skulle vara en bimbo. Idioter. Oså: "How, typically, does a slut respond to being called a slut? By telling you, the critic, that you are "repressed." Jag ba: Duuh, that's cuz people who use the word slut in a deragatory sense ARE repressed. DON'T COME BACK, DICKHEAD!

Slutligen ett blogginlägg om "The bisexual butch", featuring Madonna (som ja, kom ut som bisexuell redan 1991), Marlene Dietrich och Greta Garbo med bl.a. följande citat:
"Rita Hayworth once confessed that she got the best head ever– not from a man– but from Marlene Dietrich. When Marlene wanted Rita to return the favor, Rita told her, “Mañana.” Tomorrow never came"

måndagen den 11:e juli 2011

Erotica era!



Jag lovar att sluta post:a grejer om Madonna, men jag tycker att det här är så himla bra. "I was turning my nose up to the whole idea that women are not allowed to be sexual and erotic and provocative and intelligent and thoughtful at the same time". Go! Go! Go!

Dansare: Madonna's not a bitch! Madonna: YES, I AM! Dansare: Ok. Ok. Madonna's a bitch!


Och musiken som kom efter den här perioden var inte heller så illa. Jag älskar texten i den här låten:


Ja, jag säger det igen. En av världens smartaste hjärnor och starkaste viljor. Gotta admire her.

Och i en intervju med David Letterman som finns på youtube kapar hon programmet och säger FUCK (som blir censurerat) hela tiden. I en intervju 2009 berättar hon att hon aldrig vill vara gift igen och så frågar han om hon skulle kunna tänka sig att bara vara en mamma och hon ba: Öhh, NÄ, skulle inte tro det ;-)

lördagen den 9:e juli 2011

Almedalen och Anarkism

Nu är Almedalsveckan snart över. Har inte varit där sedan 2007 och jag har inte saknat det ett dugg. Men nästa år funderar jag faktiskt på att göra comeback. Mest för att spränga olika normer och sociala koder. Det är något jag är bra på. Och det är oerhört lätt i en såpass stram medelklass, mossig, svennig och ofta heteronormativ miljö som politiker och PR-världen. Jag ska komma dit i höga stillettklackar och göra absolut ingenting för att undvika konflikter, samt på kvällarna bli lite "för full" och dansa på borden. Göttirajraj.

Jag har alltid varit utflippad, även när jag var partipolitiker och försökte tona ned mig. Redan 2007, när jag fortfarande trodde på det partipolitiska systemet men var på väg åt anarkoqueerfeminism, hade jag nästan offentligt sex (det var inte exhibitionism, utan vi trodde faktiskt inte att någon såg) under Almedalsveckan med en kille (Out of the bedroom, into the streets!) och det var visst någon som fotograferade det. Han hävdade senare att någon hade viljat köpa bilden för 10 000 kronor. Jag har ännu inte fått veta vem budgivaren var, men fotografen sa att han valde att inte sälja den av "etiska skäl". Då var jag väldigt tacksam, nu hade jag mer tänkt "LÅT DOM KOMMA, VAD SKA DOM GÖRA!" (And I'm not sorry, It's human nature!)

Nåväl, tillbaka till ämnet ;-). Det som jag tänkt mest på under den här Almedalsveckan är ämnet självcensur. Det förekommer mycket självcensur inom partipolitiken. Det finns många heliga kor som du inte får röra, inte får säga (högre skatter, offentligt ägande av det som idag är privatägd, alternativ till det kapitalistiska systemet, agens till sexarbetare osv.) Jag undrar hur mycket av självcensuren som sker medvetet och hur mycket som sker omedvetet? Jag tror lätt det blir så att det som en "inte får" säga helt plötsligt blir ens åsikt och en del av ens identitet för att en "inte får" säga något annat (så var åtminstone fallet för mig!). Allting blir rätt platt och slätstruket. Det är tydligt hur mycket makt ideologiska hegemonier och massmedierna har - kopplade till kapitalet och normer. FUCK IT!

Partipolitiken är trög och inte särskilt genomtänkt - lutar sig ensidigt på kvantitativ forskning, ser inte saker som komplexa utan ser att det finns EN sanning osv. Music stations always play the same songs, I'm bored with the concept of one right and one wrong. Om du vill gräva djupt rent politiskt så är partipolitiken inte rätt forum.

Till politikerna skulle jag vilja säga som Madonna: Express yourself, don't repress yourself. Och så skulle jag vilja att politikerna sa följande till medierna, PR-byråerna och kapitalet: I'm not your bitch, don't hang your shit on me.

Men mest av allt skulle jag vilja att vi hade en annat styrelseskick som inte var ett representantstyre, där vissa hade som yrke att bestämma över samhället - över människor. Anarkism behöver inte utesluta beslutande organ, men dessa beslutande organ ska vara antingen öppna för alla (kollektiva beslut som tas av alla som berörs) eller i den mån representation förekommer ska detta ständigt växlas mellan alla olika människor så att det inte skapas en särskilt klass med människor som har den beslutande makten - för då kommer hierarkierna som ett brev på posten!

Sen blev jag också provocerad över hur media hyllade Gustav Fridolin och hånade Åsa Romson. Personligen tilltalas jag mer av Romson's retorik - hon är rakryggad och har pondus. Fridolins retorik tycker jag känns väldigt traditionell för en politiker och framförallt väldigt sossig - fast minus det som faktiskt är positivt med socialdemokratisk retorik, nämligen, klassanalysen, arbetarrörelsen och dess historia. Hoppas nu inte att media väljer att köra på linjen att lyfta fram Gustav Fridolin och osynliggöra Åsa Romson. Vore väldigt typiskt och tröttsamt.

Avslutningsvis lite inspiration angående andra politiska vägar än den partipolitiska. Nu drar jag på anarkoqueerfest i Köpenhamn:




Fina Länkar, youtube-klipp och artiklar =)

"Masculine Women and Feminine men". Låt från 1926. Samma konservativa retorik då som nu ;-), när jag växte upp var minsann män män och kvinnor kvinnor. 1920-talets storstadsliv var på många sätt rätt progressivt med mycket drag i cabaret-shower, Dietrich, Garbo m.fl. Dock förhindrade detta, precis som nu, förstås inte konservativa motreaktioner ;-):


Fenomenalfantastiska Arundhati Roy hinner förstås säga många klockrena saker på 22 minuter. Läser just nu om hennes roman The God of Small Things och återigen kör en militärtank över mitt hjärta. Den är SÅ bra. Återkommer med mina favoritcitat från den boken senare:


Intressant artikel om vit västerländsk imperialism i internationell HBTQ-kamp och alternativa strategier. Viktigt! Läs!

Detta gör mig förstås jättelycklig:


‎"This is for the kid in school who everybody made fun of and said smelled like pea. And it was not Tabitha, it was me I'll tell you that much". To all us black swans out their who have survived ♥


En katt som skäller som en hund:


En kör som mjaur som katter:


En människa som helt enkelt loves cats, loves every kind of cat, just wants to hug all of them, but can't hug every cat ;-):

fredagen den 8:e juli 2011

Min relation till Madonna - Och hennes sexbok!

Min relation till Madonna har varit en berg och dalbana. När jag var 14-15 ÄLSKADE jag henne, i många år kände jag någon form av distant respekt för henne, och i ett par år tänkte jag på henne som bara ytterligare en kapitalist. Den senaste veckan har jag lyssnat på henne på repeat. Hon har en väldigt stor bredd för att vara popmusiker och jag gillar framförallt skivorna Erotica, Ray of Light, Bedtime Stories, Music och American Life. Jag uppskattar Madonna för vad hon är, även om hennes musik och konst inte gräver djupast, så har hon tagit radikala och subversiva motkulturer till mainstream och hon är en rätt stor feministisk ikon som en symbol för styrka och överlevnad. Hon vågar sticka ut hakan.

Och det var först nu som jag upptäckte hennes sexbok som släpptes 1992. Även om en del av texterna som skrivs där saknar vissa maktanalyser, så är boken som helhet helt fantastisk och det är inte konstigt att den orsakade mycket kontroverser (eller jag tycker i och försig visst att det är konstigt, men jag vet hur mainstream är, och än mer mainstream USA). Den innehåller BDSM, bögsex, flatsex, onani och fleraflera queera bilder. Här är några av mina favoritbilder från den. Express yourself, Don't repress yourself! I'm not your bitch, don't hang your shit on me!:






"Than there are the guys who say they haven't ever fantasized about being with a man. They are lying. And the least offensive men I've been with in terms of their sexual politics and their view of me as a women, have been men who have slept with other men" - Madonna











Jaja. Nu ska jag ut och springa. I regnet. Vad gör jag inte för att bygga upp konditionen inför premiären av min pjäs den 2:e augusti. För konsten och För revolutionen. Imorgon är det stödfest för queerfestivalen i Köpenhamn. Dit ska jag. Och jag får dricka lite. Har bestämt mig för att jag bara får dricka en gång i veckan nu i preparation för pjäsens premiär. Det är ju juli och då är det lätt att en tar en öl lite överallt och då går konditionsarbetet om intet. Men det ska inte gå om intet!

torsdagen den 7:e juli 2011

Om att äta hundar.

Om det finns någon djurrättsfråga som jag vägrar driva är det frågor som "Stoppa hundslakten i Kina". Varför? Jo, därför att det inte handlar om att driva en djurrättsfråga, det handlar om att driva en rasistisk fråga. Sensmoralen i dessa kampanjer är inte "det är fel att äta kött", utan "de är så barbariska i Kina som äter hundar" (Morrisey har ju till exempel gjort ett sånt uttalande - vilket faktiskt tyvärr bara är en av många rasistiska uttalanden som kommit ur hans mun).

Du kan äta kor och grisar med gott samvete, men hundar, NEJ, det går inte! Västerländsk kulturrasism visar sitt ansikte och vi utgår från att vår västerländska syn på vilka arter som är värda mest borde vara global. Nej, ska anti-kött politik bedrivas ska det vara konsekvent. Och jag tänker inte använda mig av kulturrasism för att plocka reformistiska djurskyddspoänger...

Om jag skulle börja äta djur igen (vilket inte kommer hända!) så skulle det vara hundar. Inte så mycket för att jag som katt inte connectar så bra med de flesta hundar (det är ingen grund för att ge en art lägre värde/färre rättigheter=återigen, djurrättspolitik måste vara konsekvent och inte utgå från sentimentalitet där fluffiga söta djur är bra och resten värdelösa), utan mer för att det skulle på ett effektivt sätt avslöja den västerländska dubbelmoralen.

Och jag skulle bli lynchad, för att de flesta tyvärr hellre slår bakut istället för att reflektera.

Apropå att bli lynchad - lyssna på den här riktigt arga låten mot mobbing som Courtney skrivit. Catharcis för de som varit och framförallt de som är utsatta för mobbing:
"See the Retard Girl, She don't think like the others do, See the retard girl, squirming in the mud, throw her in the trash can, see what she does. Retard Girl. HIT HER!":

onsdagen den 6:e juli 2011

Fantastiska länkar om antirasism

Förra numret av Bang innehåller flera intressanta artiklar om feministisk antirasism. Bl.a. intervjuar Ulrika Dahl Sara Ahmed som berättar om "vithetshavet", Paulina de los Reyes skriver om Angela Davis, och Sara Ahmed skriver kort om den fenomenalfantastiska poeten Audre Lorde.

Sedan har vi även det här youtube-klippet om rasism i vardagen. Den här människan säger många fantastiska saker och har en karisma som är så enorm att det får 50 minuter att kännas som 10 minuter. Mjau!


PS Jag har varit ute och joggat igen. Jag trodde aldrig att jag skulle bli en joggare, men nu är jag ute nästan varje dag. Och det är för konsten och för revolutionen, så klart ;-). Förutom att jag övar på pjäsen varje dag, är jag också tvungen att bygga upp konditionen. 60 minuter av springande, hoppande, dansande, sjungande, skrikande, viskande, gråtande, kväljningar, bitande, nedliggande, bråkande, klösande, politisk agiterande, running, jumping, dancing, singing, screaming, whispering, crying, gagging, biting, fighting, lying down, clawing, political agitating - going through all the (e)motions.

Den 2:e augusti. Knappt fyra veckor kvar =)! Vi ses!

American Life!

Censurerade versionen. Intetsägande. Långtråkig.

Ocensurerade versionen. Helt jävla briljant. Blev säkert censurerad eftersom den har så mycket radikal revolutionär potential. Kolla in hela om ni inte redan gjort det - Videon är ett konstverk i sig, sprängladdat med ett fantastiskt budskap. "I tried to be a boy, tried to be a girl" "And the room is full of hotties, so I'm checking out their bodies and you know I'm satisfied"


Det cyniska skrattandet åt bomberna och de döda och lemlästade kropparna mot slutet får mig att tappa andan. Jävla MTV som förbjöd detta. Det finns också en version där George W. Bush fångar granaten i slutet av videon (kom ihåg att den här låten släpptes ungefär samtidigt som Irakkriget inleddes. Bold statement!)

"I tried to stay on top - FUCK IT - Do I have to change my name, will it get me far, should I lose some weight, am I gonna be a star? - FUCK IT! FUCK IT! FUCK IT!"

måndagen den 4:e juli 2011

USA:S NATIONALDAG!

Idag är det USA:s nationaldag. Jag är amerikansk medborgare. Jag är inte på gott humör idag. Och varför i helvete ska en fira ett land som grundats och expanderats genom kolonialism, släppt atombomber, gjort allt för att sprida kapitalism och privatiseringar, bombat x-antal länder. Men visst. Fira på.

Fuck you.

Fuck you again.



"How is our glorious country plowed? Not by iron plows. Our land is plowed by tanks and feet, feet marching. Uh-merica, Uh Enger-land. What is the glorious fruit of our land? It's fruit is deformed children!"

Åh, Madonna!

Ja, Madonna har sannerligen gjort en del fina saker i sina karriär.

Den här videon är HET och genderbending och visar återigen att det som Lady Gaga gör knappast är banbrytande. Inte ens för mainstream. Madonna gjorde det som Gaga gör nu, fast 20 år tidigare, även om Gaga lagt till en störig "Det här är STOR KONST"-estetik (och biologistiska anthems a la Born This Way). Så hon är alltså en irriterande blandning av Andy Warhol och Madonna. Lady Gaga får alldeles för mycket cred, det är mitt ansvar att leverera välförtjänt kritik:


Oså har vi Human Nature. Så underbar text. Här framförd tillsammans med Britney Spears. Det är sällan en får se Madonna så sprallig som hon är här! Oså juckar hon mot sin gitarr! "We're not your bitches don't hang your shit on us. Fuck You! Fuck You again!"

lördagen den 2:e juli 2011

*PREMIERE* IN BURNING - IN BASHING BACK - IN BLOOMING - SPOKEN WORD AND PERFORMANCE ART-MUSICAL BY ALEXANDER ALVINA CHAMBERLAND

Time: 02 August · 11:30 - 12:30
Location :
Stadsteaterns Kafé Klarascén, Kulturhuset
Sergels Torg
Stockholm, Sweden

”Those who have suffered understand suffering and thereby extend their hand, the storm which brings harm also makes the grass grow fertile”
– Patti Smith

”Sometimes all reflective human beings struggle with feelings of emptiness and everything being meaningless. Does the realization of deep oppression and all the darkness in the world require suicide? No, it requires revolt!”
- Quote from the play

Those of us who have been raped are called many things. We are told that our lives are ruined. That we must cry ourselves to sleep every night. That we have been through something that is ”worse than death”. But Hello! A guy raped me 3,5 years ago and I am still here. I survived. It was something terrible, but I refuse to be passive and victimized for the rest of my life. I don’t call myself a rape victim. I call myself a rape survivor. I survived and in many ways I am stronger now than ever before.

I am a rape survivor, but that is only one of my many identities and but one of many themes for this spoken word-musical. ”In burning – in bashing back – in blooming” is about going through a crisis (not just rape specifically) and losing control, but also about how you can grow and strengthen, find agency and learn from these situations. Through yourself, through support, through solidarity, through SCREAMING, through activism. It’s about queerfeminist activism – the twosome-norm, femme-fighting, the liberation of screaming your lungs out, the radical possibilities of pleasure, drag, explosions, silence, cats, black swans, lookism, alternatives to suicide and bashing back against hate crime. Featuring the dick of patriarchy and the head of capitalism, and giving head to patriarchy and capitalism.

Riot Grrrl meets spoken word meets queer performance art meets dark musical. Valerie Solanas meets Judith Butler and Diamanda Galas meets Kathleen Hanna. The results are intense , cathartic and unapologetically political. Femme fucks back. Femme fights back. Femme bashes back. Kitty’s got claws and sharp teeth and is not afraid to use them. Featuring music by Bikini Kill, PJ Harvey, Le Tigre, Hole, Christina Aguilera, TLC, Nina Simone, Diamanda Galas, L7 and CocoRosie.
* trigger warning since the play features the reenactment of a sexual assault.

Written and performed by Alexander Alvina Chamberland
Angelica Negin Rad from Malmö’s Theatre Academy is co-director.
Language: English

The following is a clip from the production:

http://www.youtube.com/watch?v=7HYfRAqMcw8

The premiere is showing at Stockholm Pride, for more information: www.stockholmpride.org

Clip from the production:



---------------------------------------

The show is so far booked at the following venues:

(28 july - Sneak-peek of one scene in Copenhagen, DK)
2 august - Stadsteaterns Kafé Klarascén, Kulturhuset, Stockholm
18 august - Queertopiafestivalen, Norberg
8 september - Inkonst, Malmö
14 september - Bangatan, Lund

For more bookings and information contact: alexander.chamberland@etc.se

---------------

About Alexander Alvina Chamberland

Alexander Alvina Chamberland is 24 years old and lives in Malmö, but is born and raised in San Francisco, California. Alexander has a background as spokesperson for The Young Greens of Sweden 2005-2008, but left parliamentary politics to become an anarchist and queerfeminist leftist-activist, performance artist and writer. They completed their bachelors degree in gender studies at Lunds University in the spring of 2011.

Alexander is co-founder of The Queertopia Festival and has had article’s publicized in many of Sweden’s largets newspapers (DN, Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Göteborgs Posten and Sydsvenska Dagbladet etc) and has taken part in tv- and radio-programs like Lantz i P1, Ligga med P3, Studio Ett, Generation Z, SVT Debatt, Aktuellt och SVT:s morning program, where they once arrived dressed as a Black Swan. They have performed poetry and art-pieces in Berlin, Malmö, Toronto, Copenhagen, Stockholm and Amsterdam.

fredagen den 1:e juli 2011

International Femme Appreciation Day

Imorgon är det dags för Internation Femme Appreciation Day. Fantastiskt!!! Dock lite tråkigt att det inte verkar huvudsakligen vara organiserat av femmes. Vilket syns allra tydligast i texten för facebook-eventet, med 15 000 attending:

"…Vying for her princess kerchief
"May I ride for you, m'Lady? May I ride for You, today?"

To impress her, even if it's only in our heads... 'cause we're wired that way and can't help ourselves; and we know it, can't admit it half the time, have conquered kingdoms, started wars, learned to cook (maybe not so well), given up all days off & driven miles and kilometers just to fall for moments near her eyes...

…Because femmes have this amazing power to inspire, to comfort, to tease, to hook, to care for; to freeze us in our tracks with a single smile or a fleeting sidelong glance.... We protect our own protectors when we defend our femmes.

'Cause a femme can stop time with a tiny wave, or the lightest feather touch across your arm, or the slightest tease and tug upon your tie, or, or, or….all effortless yet all powerful… A femme can make your world go bright and fill with color. And I'm convinced they even control the weather - wait and see. It'll out. ...There's a reason we say "Mother Nature," after all.

And God help you if she winks when she's across the room...the eye contact alone can kill you on the spot - though you'll think you've gone to Heaven if she lingers in that moment...

And it's all over before you even know her name.

...The way she moves, the way she smells, the way she brushes her hair and works some unknown magic with her eyes and skin...

She can turn a tarnished armored heart to softened gold and promise every sin, without the slightest seep of labor or ever losing softness, strength or stature...

...The Fire in her soul, the hearth around which the universe turns"

Kate West


Jag avskyr den här texten. Som vanligt är jag non-complacent, så jag lämnade följande kommentar på sidan:
"I love being a femme, I love femme-appreciation day, but I'm not quite sure that I appreciate this text... Parts of it I feel are fine, but other parts just feel objectifying, stereotyping and mistifying... "The way I move, (STOMP-STOMP-STOMP), the way I smell (SWEAT), the way I (HARDLY EVER) brush my hair"


Jag fattar faktiskt inte varför det verkar vara så få av de 15 000 attending som är förbannade. Visserligen har queervärlden haft en diskussion om att butch anses vara mer attraktivt än femme, relaterat till status och att maskulina attribut ses som koolare och bättre än feminina såväl för "killar" som för "tjejer" inom queervärlden (även om det håller på att bli bättre) och än mer i gayvärlden! Det här är absolut en relevant diskussion, men det betyder fan inte att jag/vi vill reduceras till ett objekt för sexuella fantasier eller till en vacker porslinsdocka!