Q-festivalen i Göteborg 1-2 juni - Intersektionell Aktion

‎"Istället för horribelt banalt trams: Handgriplig antirasism, bitter queer och tusenkönad transfeminism"

Existential thoughts in svenska and english!

-Tvåsamhet är exkluderande… (it is a pastime that is only good for a rhyme)

- When I hang out in large groups I often feel like we are all wasting our creativity. Most of the time it is a waste of time filled with meaningless words and conversations and no hair out of place and it just leaves me dry and empty or exploding outwards. I am not a groupie. I do not wish to be a part of a peanut-crunching crowd. And this is not me trying to be all self-righteous... But maybe about learning how to cope and how to live without imploding...

- I fill the sea up with my tears, I drown the fields you will remember, remember me. PJ Harvey understands the drama and the intensity. And meanwhile on Sylvia Plath's grave-stone "Even amidst fierce flames the golden lotus can be planted".

- Ok. All due respect to those well-balanced people out there. I am sometimes very jealous. At the same time I'm satisfied to live with everything in-and-out, upside-down and inside-out. And I can never go all the way with you! As Sylvia Plath said: "Being always over-avid, I demand from those near me a passion equal to mine, which people who are balanced can never supply."

Or it all depends on what you put in the word balance. If balance is doing life in a cell and staying put, or always feeling in tune and in harmony, it's an impossibility for me, so why even try? BESIDES I DON'T WANNA SPEND MY WHOLE LIFE ON A FUCKING BALANCE BEAM TRYING TO NEVER FALL. So boring! If balance is swinging between one extreme emotion and than swinging back to another one and sometimes jumping off the swing and hoping that there is a soft mattress there and not the hard cement ground, than well I am very balanced.

- Note to self: Do not take things too seriously, do not take yourself too seriously. But still keep your purpose in mind (revolution etc). Do not beat yourself up for not being perfect. This song serves as a good reminder:

Hårdare flyktingpolitik ökar stödet för SD

Framförallt socialdemokraterna och moderaterna har länge motiverat sin vidriga flyktingpolitik, med att en humanare flyktingpolitik skulle innebära ett ökat stöd för SD. Den här studien visar att det faktiskt är precis tvärtom.

Det här utgör bara ytterligare ett skäl till att STOPPA DEPORTATIONERNA!

Att hylla vita heterosexuella män är meningen med livet + queerfeministisk sexnovell + seger mot TV9 i Indien + intressanta saker händer i Sthlm

Eller är det här meningen med livet?: Nazisjagen, intensivtanzen und langschlafen!

Meningen med livet är ju väldigt abstrakt, personligen vill jag göra mitt bästa för att göra världen till en lite rättvisare plats, som en del av stor global kollektiv rörelse, som vill avskaffa det här ensidiga hyllandet av den vita rika heterosexuella mannen.

I Indien har nu queerrörelsen lyckats få TV 9 dömd i domstolen för att de gjorde ett reportage där de avslöjade identiteten på ett antal HBT-personer i Hyderabad samt filmade mötesplatserna för HBT-personer, utan att först fråga.

I Stockholm händer många häftiga saker i helgen. Feministisk Konstutställning på Konsthall C på fredag kl. 19! Feministisk Streetdance och hiphop på Kulturhuset på lördag och söndag.

Avslutningsvis så har jag skrivit en queerfeministisk sexnovell åt Ligga med P3. Det är samma story som den jag lade ut på bloggen för ett par veckor sedan, men den är översatt, omskriven och enligt mig kraftigt förbättrad. Kolla in den här.

Gerotranscendens

Ok. Det här gjorde mig lycklig:

"Gerotranscendens är en sociologisk teori som har utvecklats av Lars Tornstam vid Uppsala universitet.

Teorin om gerotranscendens beskriver en, oftast positiv, perspektivförskjutning från en mer materialistisk och rationalisk syn på livet till en mer transcendental. Flertalet individer förutsätts genomgå en åldrandeutveckling som leder till avsevärda förändringar i sättet att uppfatta jaget, relationerna till andra människor och livet som helhet. Man lär på olika sätt känna sig själv bättre. Man blir till exempel också mer sparsmakad i valet av sitt umgänge, samtidigt som den goda, kontemplativa ensamheten blir viktigare. Man får också en ökad tolerans mot att inte förstå alla livets mysterier och ökar känslan av sammanhang framåt och bakåt i generationerna. Livstillfredsställelsen ökar normalt. För somliga är detta en utveckling som startar redan i tidig vuxenålder och kulminerar vid hög ålder."

Hämtad från: http://sv.wikipedia.org/wiki/Gerotranscendens

"Let me watch night fall on the river, the moon rise up and turn to silver, the sky moves, the ocean shimmers, the hedge shakes - the last living rose - quiver"

Igår var det förresten någon som frågade mig: ""Är det du som är den där Chamberlain, som kastar gaststen i smyg?" Hur ska en svara på en sån fråga?

Därför är vi snällare mot snyggingar - DAGS FÖR ANTI-LOOKIST INITIATIV

Här om dagen presenterades en undersökning som visar att människor i allmänhet är snällare mot personer som enligt normen anses vara snygga. De har också lättare att få bra jobb. Jag blir förbannad! Nu får vi fanimej starta igång ett anti-lookist initiativ. Ett framtida projekt för mig blir definitivt att skriva en debattbok kring lookism.

Ukraina har fått en bög-version av Backstreet Boys + Portlandia

Alltså. Kazaky. Det här bandet. Jag blir så himla lycklig. Lady Gaga-bögarna får sina egna röster hörda och slipper bli representerade av Lady Gaga (dessutom så var bögarna före lady gaga egentligen)! Åh! Och de är till och med lite queera i sina högklackade skor och en av dem har till och med kjol i flera framträdanden. Okej, visst, de är queera på det där trista fashion-fashion sättet (likt Lady Gaga), men ändå ;-)... Och de är verkligen bra på att dansa, slår ju Backstreet Boys med hästlängder (and in stilettos)!



Okej, texten är, precis som texten i de flesta av Lady Gaga's låtar, rent ut sagt usel: "I want to fuck you, you, you you and you and you and you", "Fuck Money Fame Sex Beer Fashion" (Fuck money skulle i och försig kunna tolkas som ett antikapitalistiskt statement, men kanske inte i det här sammanhanget. Dock underbart när de sjunger Beer Fashion, hade ju tänkt mer att de skulle sjunga champagne fashion... Och när de sjunger Fame Sex låter det lite som "Same Sex")


ALL MY SINGLE LADIES!!! HAHAHAHA!!!


Och så Portlandia, denna underbara serie med bl.a. Carrie Brownstein från riot grrrl-bandet Sleater-Kinney, som driver med Hipster <3. Här är ett klipp, fler finns på youtube, kolla in dem:

Dagens humör

Rent konstnärligt skulle jag vilja hävda att den här bilden säger mer än 1 miljon ord.

PS undrar lite smått när folk, inklusive feministiska debattörer, ska sluta slänga sig med begreppet "förstör deras liv" när de pratar om våldtäkt, än mer undrar jag när de ska sluta tänka att de då är duktiga och progressiva och börja fatta att de snarare är idioter.

Fler Sylvia Plath-citat

"Before I give my body, I must give my thoughts, my mind and my dreams. And you weren't having any of those. If I didn't think, I'd be much happier, if I didn't have any sex organs i wouldn't waver on the brink of nervous emotion and tears all the time."

"Being always overavid, I demand from those I love a love equal to mine, which, being balanced people, they cannot supply."

"Apparently, the most difficult feat for a Cambridge male is to accept a woman not merely as feeling, not merely as thinking, but as managing a complex, vital interweaving of both."

"How can I ever find that permanence, that continutiy with past and future, that communication with other human beings that I crave when masks are the order of the day."

"And by the way, everything in life is writable about if you have the outgoing guts to do it, and the imagination to improvise. The worst enemy to creativity is self-doubt."

"I saw my life branching out before me like the green fig tree in the story. From the tip of every branch, like a fat purple fig, a wonderful future beckoned and winked. One fig was a husband and a happy home and children, and another fig was a famous poet and another fig was a brilliant professor, and another fig was Ee Gee, the amazing editor, and another fig was Europe and Africa and South America, and another fig was Constantin and Socrates and Attila and a pack of other lovers with queer names and offbeat professions, and another fig was an Olympic lady crew champion, and beyond and above these figs were many more figs I couldn't quite make out. I saw myself sitting in the crotch of this fig tree, starving to death, just because I couldn't make up my mind which of the figs I would choose. I wanted each and every one of them, but choosing one meant losing all the rest, and, as I sat there, unable to decide, the figs began to wrinkle and go black, and, one by one, they plopped to the ground at my feet."

De senaste veckornas djupdykande i Sylvia Plath har knappast gjort mycket positivt för mitt välmående. För min kreativitet och mitt skrivande har det dock i det närmaste gjort underverk. Jag har alltid någon i mitt liv som jag inspireras av storligen. Som håller mig i handen. Just nu är det Sylvia Plath. And how I wish you had chosen to stay and fight instead of shoving your head in that oven on that grey february day in 1963...

Nä, dra mig baklänges och rätta mig om jag har fel

Ja!!! Liv Strömqvists och Nanna Johanssons krönikor i Tankesmedjan i P3 är helt underbara!

De som jag gillar mest just nu är Livs Apor och Otrohet samt Nannas Politiskt Inkorrekta. Lyssna på dem nu. Era liv kommer att förgyllas!

De enda som intresserar mig är män i militären. De är unga, snygga och intelligenta.

De enda som intresserar mig är män i militären. De är unga, snygga och intelligenta. Ska skriva en kontaktannons i försvarets tidning. Jag menar, varför nöja sig med en man som kan skydda mig när jag kan få en man stark nog att skydda ett helt land? Jag kommer känna mig så trygg ♥

Har också hört att det är ganska höga löner inom försvaret och mycket resor till fjärran länder (JAG VILL HÄNGA MED OCH BO PÅ 5-STJÄRNIGT HOTEL MED INBYGGA SHOPPINGCENTER SÅ SLIPPER JAG SE KRIGEN! Så kan jag ge min man massa stöd och avsugningar när han kommer hem! Han har ju ett så tufft jobb!).

Helst ska jag bli ihop med någon högt uppsatt som kan komma ut och så kan det bli en stor medial-grej så kan hela HBT-communityt börja krama försvaret!!! Så kan jag bli känd som Han med stort H:s partner, så kommer jag få gå på gaygalan där han utses till ÅRETS HOMO. Då kommer jag också få gå på andra galor med röda mattor!!! Jag är ju egentligen född på den röda mattan och NU BÖRJAR LIVET!

Har precis hört att någon Christer Falstedt inom försvaret har kommit ut. Men när jag googlar på hans namn får jag bara FRAM en träff. Han är en doldis. Det blir inget Årets Homo om jag blir ihop med en doldis. NEJ, det måste vara någon som kan utkonkurrera ANTON HYSÉN. JAG KAN INTE BLI IHOP MED ANTON HYSÉN FÖR OM VI SKAFFAR BARN TILLSAMMANS BLIR JAG EN SOCCER MOM OCH DET VILL JAG INTE. OCH DESSUTOM HAR HAN SAGT FÖLJANDE OM SINA PREFERENSER: "Killen skall vara äldre än mig, ha tränad kropp, inte bodybuilder men ändå ingen raggmunk inte heller någon pinne. Han måste ha något innanför pannbenet och han skall vara manlig, hade ju lika väl kunnat tända på brudar om jag gillat fjolliga/flick pojkar!"

NEJ. Istället är nyckeln till mina framtida framgångar SVERKER GÖRANSSON, FÖRSVARETS ÖVERBEFÄLHAVARE. I BELIEVE IN MIRACLES SINCE YOU CAME ALONG, YOU SEXY THING. JAG GER DIG MIN MORGON, JAG GER DIG MIN DAG:


Asså om de inte kan bestämma sig för om de ska ge ÅRETS HOMO till Anton Hysén eller Sverker Göransson, kan de ju alltid ge priset till Svenska Fotbollsföreningen och Försvaret tillsammans. Ingen nämnd ingen glömd. Eller så blir jag ihop med den högst uppsatta polisen så kan polisen få priset.

PS Rubriken för det här inlägget är hämtad från Malmö Teaterhögskolans uppsättning av Tre Systrar. Den är grym. Min vän Angie är med där. Hon är grymmast och ska vara mentor åt spoken word-musikalpjäsen jag jobbar på. Dock vill jag poängtera att det bara är rubriken som är citat. Resten har jag hittat på själv, hade jag citerat ALLT från pjäsen hade det dock varit 1000 gånger mer imponerande. Att kunna minnas så mycket efter att ha bara sett en pjäs en gång. Ja. Då är en ju världens största geni. Då skulle jag vinna årets homo bara för det. Fast problemet är att jag inte är riktigt 100 procent homo. Hur ska det då bli? De har ju bara årets homo och årets hetero och då hamnar jag ju mycket närmare det där med homo... Fast å andra sidan definierar jag mig inte som kille. AHHHH. GAY-GALAN DU GÖR MIG GALEN JAG KOMMER ALDRIG FÅ VINNA ETT PRIS, NI TVINGAR MIG ATT BLI IHOP MED FÖRSVARETS ÖVERBEFÄLHAVARE!

I'll be your Sylvia Plath (You know that to be creative, does not mean you must self-destruct)

I'll be your Sylvia Plath
I'll balance on the fine line
Between completely crazy
And insanely intelligent
And write like the cat
I have 9 times to die
And this is number 3
Boy, I will bite your neck in bed
And than we’ll get fucked up on gin
And eliminate all things shallow and paper thin

Our heads will start to spin
Cuz the roller-coaster is at the top
As the steep drop
Steers clear out of sight
When I feel so alive
I know I’m not going to die
Atleast not for a while

I’ll bring home sentences
Like some bring home the shopping
Sonnets, sestinas, verbal mind-reflectors
One after the other, each one more mind-blowing
Their mere existence expanding the world into eternity
If eternity even exists?
Are the skys stars impressed by my internal infinity?
My will to experience being everything and everyone?
I will fail. (When I tried to talk to god, I found that the sky was empty).
But is it worth spending your whole life counting just to reach infinity?
I will fail.
I am not infinitely sad
But perhaps I am going mad
In the space between explosive extroversion
And introspective introversion
Balance on that fine line
You know that to be creative
Does not mean you must self-destruct
I’d like to tell you that
We must keep on going, Sylvia Plath
Cuz you know we keep on growing
Living is an art
And you knew how to do it so it feels real
Why did you tell your fiery burning wheel to stop turning
When I know you’d be the first to say
A conclusion is just a wall that stands in the way
A conclusion is just a wall that stands in the way

So I’ll do the baking
If you just stay away from the oven
And the Bell Jar may be broken
But Lady Lazarus is rising
And she don’t need no daddy
Let’s never be so dumb
As to be under a mans thumb
Love?
Love?
Love?
Writing about personal experience must be relevant to the larger things you say
Your days Hiroshima
My days Fukishima
Human beings being creative
Does not mean creating the means to self-destruct

You know that to be creative
Does not mean you must self-destruct

Hipster trap, pocket knives, Greta Garbo, PJ Harvey, Sylvia Plath and not getting married.

"And the beat keeps humming and I'll keep running. Flowers I can do without, I don't wanna be tied down, white material will stain, my pocket knife's got a shiny blade, I'm not trying to cause a fuss, I just wanna make my own fuck-ups!"

Den här låten får mig alltid att tänka på, förutom mig själv, så även Greta Garbo och jag undrar när den där filmen om hennes liv som det talades om för något år sedan kommer bli klar? Garbo är fantastisk och så här står det om henne på wikipedia:

"Garbo never married nor had children and she lived alone. There was some speculation that Garbo was bisexual, that she had intimate relationships with women as well as men such as John Gilbert. Garbo was introduced to stage and screen actress Lilyan Tashman at a tennis party in 1927 and allegedly had an affair with her. According to the memoir written by silent film star Louise Brooks, she and Garbo had a brief liaison. Brooks described Garbo as masculine but a "charming and tender lover".

Avslutningsvis, ett citat av PJ Harvey och flera av Sylvia Plath:

‎"I don't really define myself as a woman, haven't had much sex and I don't play rock'n'roll" - PJ Harvey, när hen ombads kommentera boken "Women, sex and rock'n'roll"

"And then I wondered if as soon as he came to like me he would sink into
ordinariness, and if as soon as he came to love me I would find fault after fault, the way I did with Buddy Willard and the boys before him. The same thing happened over and over:
I would catch sight of some flawless man off in the distance, but as soon as he moved closer I immediately saw he wouldn't do at all. That’s one of the reasons I never wanted to get married. The last thing I wanted was infinite security and to be the place an arrow shoots off from. I wanted change and excitement and to shoot off in all directions myself, like the colored arrows from a Fourth of July rocket."

"I like people too much or not at all. I've got to go down deep, to fall into people, to really know them."

"Perhaps some day I'll crawl back home, beaten, defeated. But not as long as I can make stories out of my heartbreak, beauty out of sorrow."

"I shut my eyes and all the world drops dead;
I lift my eyes and all is born again."

"If neurotic is wanting two mutually exclusive things at one and the same time, then I'm neurotic as hell. I'll be flying back and forth between one mutually exclusive thing and another for the rest of my days."

"I have the choice of being constantly active and happy or introspectively passive and sad. Or I can go mad by ricocheting in between."

"And by the way, everything in life is writable about if you have the outgoing guts to do it, and the imagination to improvise. The worst enemy to creativity is self-doubt."

"I can never read all the books I want; I can never be all the people I want and live all the lives I want. I can never train myself in all the skills I want. And why do I want? I want to live and feel all the shades, tones and variations of mental and physical experience possible in life. And I am horribly limited."

- The Great Sylvia Plath

Konsten att få Lil Kims och Peaches-texter att låta som Disneysånger

Underbara Karen Finley, 1988:


"ooh I'm swimmin' in piss and suckin' my tits, get me off granny granny, suck me boy, ooh i'm fuckkin' your granny and i'm fuckkin' your girl. put your cock in my cock, oooh I got a cock too, oooh it's called a clitoris, bet you didn't know that, ooh boy get me off off too"

Daddy, daddy this is not dedicated to you

Daddy, daddy
You I view
With great indifference
And some disgust and mistrust
Dutifully I am expected to love thee
Or desperatly despair over my lack of love for thee
I love my daddy
Yes I do
Because I’m supposed to
I do not do I do not do
But oh how I do
Despise whatever it is you do with the US-army in Iraq
You asked me if I’ve ever shot somebody
And expected me to give you empathy
As if my pity should lie with the murderer and not the murdered
The rapest and not the raped
The bullier and not the bullied
Daddy, daddy you do not have my sympathy
Your act of so-called self-defence was just the micro to the macro of Uh-merica’s warfare
Death clung to the scorching sun’s stare
Your daughter and son declare
”Daddy I am proud to have never shot anyone”
Recommend you to read Noam Chomsky or Naomi Klein
I draw the line for this is something you will never do

When it comes to living oppression I have long since outlived you
Try to walk a mile in my red high-heeled shoes
Wade through rape and hate-crimes and sexual harassment
Men touching me up expecting me to take it as a compliment
And don’t forget the bullying years of school
The are you a boy or girls
The gestures to hurl
The objectifying flirts
The threatenings to hurt.
My body is a battleground
An ongoing battle, I am fighting and winning
No grave can hold my body down
I am strong, but not callous
And I do not charge for the seeing of my scars or the hearing of my heart
They really go for words on paper
Or gallons of blood in the boardroom's

You take out the whole family for a fine little wine-dine
So much fun the kids are all grown up and over 21
And one of us has crept out of the closet that heteronormative society had stuffed me in
But after two glasses of wine you try to kick me right back in
Telling me why it was disgusting when a man once hit on you
And my sister wanted to shush my anger
But there will be no peace at the family dinner
Cuz my momma taught me better than that
Theatrically the record-player was placed on full blast to the opening notes of Beethovens fifth symphony and she paced it with her screaming
More than a whiskful anecdote
It served as an important denote
I was nine
At the time
And the time
10 past 11
Cast open the moment I was taught that to yell is an art
I learned it exceptionally well
I learned how to make it feel like hell
It is a treatment I reserve
Reserved only for when it is deserved
My mouth forming the phrases you wished would hide inside a fake smile

I am a good bitch
Which dares to state my opinions
What uncomfortable, unconformative, unpopular witch?
When I’m never uneccesarily mean
And do not kick downwards
Instead, I point and aim my words upwards
Raise my middle fingers in the air
Give you my deadly stare
Let my anger speak right through my heart
Turn my anger into art
Turn my art into revolution

And daddy, daddy the solution
That my relation to you is none bigger than a small simple single sperm that found it’s way into my mothers womb
Biology is not my doom
It does not stand in my way as I treck off the beaten path working my way towards the chosen road, the open road.
Biology does not bind me to anything, least of all you
I am through with you
Just as I am free of you

Försvinn kärnkraft! Fina Antony! No Homo! Underbara Maria-Pia Boëthius och den hetaste filmscenen!

Det är läskigt med kärnkraft och bara en liten mängd av den där radioaktiva-skiten är tillräckligt för att skapa enorm förstörelse. Nej, alltså, global avveckling är det enda hållbara. Och samma sak gäller kärnvapen. Bort med det. Och hoppas den här olyckan inte blir värre!

Här är en underbar intervju med Antony Hegarty, där hen berättar om sin könsidentitet. Jag känner igen mig i det hen svarar och blir alldeles salig.

Det har uppkommit ett begrepp som heter "No Homo". Jag tänker på toleransheteron: JAG HAR MÅNGA HOMOSEXUELLA VÄNNER! Faktiskt! Dom är ju jättetrevliga. Spexiga! En gång gick jag också på After Dark med Christer Lindarw och gänget åh vad roliga de var! Jag har inte tagit ställning till det där med adoption och äktenskap. Men jag tycker att bögar är mycket roligare än flator. Jag kan shoppa med bögar och spana in killar och så ger de en alltid så himla mycket komplimanger. De är alltid så himla glada och roliga och festa med! Vi kan också ge varandra sminktips! Flator har alltid så himla tråkiga kläder och birkenstocks och så ska de hålla på OCH VARA SÅ HIMLA RABIATA OCH FEMINISTISKA HELA TIDEN OCKSÅ!!!!

Läs Maria-Pia Boëthius 8:e mars-krönika. Den är inspiration i dess renaste form!

Och den här filmscenen. Den är HET (NO HOMO!!!!!)! Gillar framförallt kontrasterna mellan det konservativa överklassheteroparet and the hot'n'dirrty faggots drinking cheap champagne <3

Lady Lazarus

Definitivt en av de tio bästa dikterna som någonsin skrivits.

Herr God, Herr Lucifer
Beware
Beware.

Out of the ash
I rise with my red hair
And I eat men like air.

Sylvia Plath and the societal narrative of suicide.

I'm not really a fan of Gwyneth Paltrow. She's so dignified. I can't relate to dignified. I don't think Gwyneth accidently bites someone she really likes the first time they kiss cuz she gets so up into the passion and the lioness-spirit (7.25 into the clip). And I don't like Ted Hughes. But Sylvia Plath. She was something else. I mean really. Something else ♥

It irritates me that the societal narrative of Sylvia Plath was that she was this really sad little girl, passive, always a victim (the link to patriarchy is obvious in this narrative) who sat at home all day crying and writing poems, when really she was a roaring lioness, with both strong introverted and extroverted sides, deep dark despair, but also extreme heights of happiness. It angers me that the narrative of people who have commited suicide is that they were always depressed, sad and total victims. Their character is taken out of context and they are not allowed to be whole as individuals and their life story is narrowed down to one-sided tragedy.

Suicide is sad, it is something I decided a few years back that I would never do (while reading Sylvia Plath and dealing with some tough shit), and it is both one of the most selfless and most selfish acts a person can commit. What is even more sad is how taboo it is to talk about suicide. Most reflective people have at sometime or another had a thought-trail with suicidal thoughts being involved. If we could talk about this and share our experiences we would feel less alone and I think it would prevent many (but ofcourse not all) people from actually commiting suicide in the end.

Söndagsnöje - katter som slår ned hundar!

Jag identifierar mig så himla mycket med de här katterna. Störiga hundar som inte respekterar deras gränser och integritet får stryk (eller i mitt fall utskällningar av varierande grad. Det fysiska underläget gör att en tyvärr måste vara försiktig ganska ofta). Som cis-mannen igår, som efter att jag sagt att jag inte är en kille, tyckte att det var okej att tafsa mig i skrevet för att "känna efter vilket kön jag egentligen hade". Han blev först ordentligt utskälld av mig och sedan utkastad. Det är så de ska tas. Revolutionen är på väg! ♥

Gummi-Alex och Homofob-Matilda

Så här kult är det alltid i Ligga med P3. Och ja, det är sant jag har vunnit VM i Gymnastik 2007. Jag skulle inte ljuga i radio. Cuz my momma taught me better than that! Lyssna här.

Oså underbara Nina Simone <3:

‎

"The woman said thank you very much Ms. Simone and she answered "WHAT! Is that all you've got to say? The woman said what else do you expect me to say? And Nina picked up a bottle and went after the woman, that's what the body guards were for, to protect the public from her not the other way around"

Jag älskar henne så mycket för att hon är ett sånt musikaliskt geni och brutal is in ärlighet med varje känsla och tanke. Ingen bullshit. Och superpolitisk (titta på del 3 av dokumentären för att lära dig mer om hennes engagemang i den antirastistiska medborgarrättsrörelsen).

"I'm free. A little less mean. A little less bitter. One day I found I could fly. I looked down at the sea and I didn't see myself. I had not hands. I had no feet. I had new visions. My eyes were open a little bigger. Be transformed by the renewing of your mind. How it feels to be free".

Does the realization of the absurd require suicide? Camus answers: "No. It requires revolt."

"Philosophy of the absurd: human's futile search for meaning, unity and clarity in the face of an unintelligible world devoid of God and eternal truths or values. Does the realization of the absurd require suicide? Camus answers: "No. It requires revolt."

Ett band som jag precis upptäckte från Mexiko City. Så fantastiskt grymma. Och sångaren har artistnamnet Terri Gender Bender. You say you want me, you say you've got me, but I don't wanna have your name on me so FUCK YOU ♥

Sylvia Plath, kuk-i-fitta-kan-kvitta anti-penetrationsnormen på ligga med P3 oså STOPPA RUPERT MURDOCH, starta queerfeministisk antikapitalisk revolt!

‎"I think that personal experiences are very important, but I don't think it should be a kind of shut box, sort of mirror-looking narcissistic experience. I believe it should be relevant, and relevant to the larger things, the bigger things such as Hiroshima" - Sylvia Plath. För att det är ett så fint citat.

Just nu har Ligga med P3 penetrationstema (eller omslutande vilket är ett mer feministiskt begrepp). De gör upp med normerna kring det. Matilda gjorde en radio-krönika som heter "Varför måste kuken i fittan vara grande finale - kuk-i-fitta det kan kvitta", LYSSNA PÅ DEN HÄR. sen är jag med i panelen som diskuterar penetrations/omslutningsnormen här och här.

Oså har Robert, som också jobbar på Ligga med P3 skrivit världens bästa grejer på facebook kring den här fotbollscirkusen (visst är det bra att Anton Hysén kommit ut, det är inte det som det här handlar om): "fnissar åt att tidningen Offside helt "plötsligt" hårdlanserar sin tidning på qx. Undrar hur många bögar som nappar och plötsligt börjar läsa och intressera sig för heteropatriarkal fotboll?", "jag ÄLSKAR verkligen att hbtqfrågor blir en kommersiell nyliberal frisk fläkt i heterovärlden.", "jag är cynisk i underkant. Jag tycker inte vi ska köra på toleranspolitik. Det finns ju ingen maktanalys i uttalanden heller. "det är ju bara skämt" ang. omklädningsrumsskämt.", "dessutom har ju alla jävla journalister insupit könsmaktsordningen i deras hyllanden. Alla öppna lesbiska idrottspersoner talas det inte om.", " OCH!!!!! Vad är detta med hyllandet med EN UNDERBAR HETEROPAPPA GLENN och gullesonen? Vänta nu, var det inte Glenn som drämde en bögjävel i väggen? Men det är lugnt, och glömt."

Och så tycker jag fanimej att ni ska skriva under den här protestlistan för att stoppa Rupert Murdoch från att köpa upp halva Storbrittaniens medieutbud.

Och så tycker jag fanimej att det är dags för queerfeministisk, antikapitalisk revolution! Kolla på bästa videon med bästa låten och PEPPA FÖR DET! Nu ska jag på häng med Transkamp Nu!

Nej, Robyn och Lykke Li!

Det här är bara så illa på så himla många olika nivåer. Det fick mig att sluta digga Robyn och ogilla Lykke Li än mer än förut. Bara. ÅH. BLÄ. Postkolonial jävla skit. Två vita människor som ger sig själva ett tolkningsföreträde som de inte har och dessutom i spåret av en djup rasistisk debatt:

Fin 8:e mars-inspiration!

Because we are gender revolutionaries...


We are the world, till minne av Stina Sundberg <3


Silvia Plath intervjuas och säger fantastiskt intelligenta saker om skrivande, känslor och varför det personliga är det politiska, samt läser upp avslutningen av en av världens bästa dikter "Lady Lazarus"


Fantastiska serier från Lisa Ewald:

Tihihi, nu är jag rolig!

SUPER LEGS! SUPER ASS! SUPER LIPS! SUPER STAR! I am the biggest sex symbol since Jesus Christ. Many boys would sell their mothers just for a chance to be with me. And I won't be with them unless they sell their mothers, their brothers, their children and their family relations of all generations and GIVE ME ALL THE MONEY. MONEY, MONEY, MONEY, MONEY, MONEY, MONEY, MONEY I WANT MONEY, MONEY. Diamonds. AND LUXURIOUS MANSIONS all around the world JUST TO STORE ALL MY EXPENSIVE SHOES AND CLOTHES. Now I'm going to start a campaign for A REALLY BIG SHOPPING MALL AND TRENDY SUSHI-RESTAURANT to be built out in the country-side in Norrbotten. I feel so sorry for them having no shopping malls or sushi restaurants. I am like Mother Teresa except rich, young and really-really sexy. I'm saving the world through making people more aware of which eye-shadow, foundation and lipstick matches their skin and eye-color. When people don't agree with me I ask them why they are so ignorant? Because I KNOW that if everybody just felt really pretty than nobody would be mean or jealous or start wars or anything. They are still wearing Buffalo Shoes and I will give them new shoes and an appointment with a real make-up artist. But they still won't be as hot as me, cuz I have the facial structures of a doll, but they can try!

Don't look at me with those lustful eyes, why doesn't my brain give your pants a rise? U only wanna see me with my legs spread, but look at all these big books I've read! If you really wanna take me higher, u gotta write poems like Maya (Angelou). To be wicked smart is my battle, oh look an appliance to straddle. So if you embrace my high-IQ I'll do lots of naughty things with you. I go to bed at night to read, not to wet your dreams! Though I writhe half nackedly, it's not at all what it seems. Just a piece of meat baby that's all you see, why can't you view me more intellectually.

(The first thing is just a joke, but deadly serious when it comes to criticizing something in society. The second thing is half a joke and half deadly serious, like everything in life should be. And the pose in the picture... hahaha).

"If I do not speak in a language that can be understood there is little chance for a dialogue." - bell hooks

"Some people act as though art that is for a mass audience is not good art, and I think this has been a very negative thing. I know that I have wanted very much to write books that are accessible to the widest audience possible. If I do not speak in a language that can be understood there is little chance for a dialogue." - bell hooks

Så tänkte jag när jag skrev en text idag för ett viktigt projekt. Texten riskerade att bli för akademiskt, men med bell hooks ord i bakhuvudet kände jag att det inte blev så. Skönt.

Sen har jag också tillbringat dagen med att vara irriterad på hipsterkillar som ba: "Jag är för jämställdhet" eller kanske till och med "Jag är feminist", men när de börjar nämna sina förebilder så börjar det låta som den här låten (Hot Toipc) fast de nämner bara män: Bob Dylan and John Lennon, Kurt Cobain and Ingmar Bergman, Andy Warhol, Karl Marx, Dostojevtskij and Sartre, MAN, STOP, PLEASE FUCKING STOP!


Den här låten skänker jag till killar vars skivsamlingar, i-pod-spellistor, spotifyspellistor är mindre jämställda än bolagsstyrelserna. Jag älskar er ♥ och ger er detta med kärlek och med hopp om vidgade perspektiv.

Is that all there is? - Thoughts about Nihilism

I watch this video and listen to the lyrics. It is Friedrich Nietzsche's nihilism in song. With absolutely no feeling or emotion she shrugs and sings: "Is that all there is to a fire? Is that all there is to love? Is that all there is to life?". I can't really describe why, but this song gives me a very positive feeling, a calm feeling, soothing, harmony. This may sound strange, since the song is describing a feeling of emptiness and nothingness.

Well. The thing is I have a very ambivalent view of Nihilism. The reason this song makes me feel calm is quite obvious. I am a very intense person who rides the roller-coaster all the time. I like to scream, I am emotional, I am political and I fight for a change in the system all day every day. And since I was really little I've had a hard time letting go of things. I get obsessed by things and than feel a compulsion to do something about it.

So. Nihilism and it's passiveness and nothing really matters-attitude, can be a nice retreat for me at times. Nihilism also has some interesting analytical points at times - because things are never black or white. However, I know that Nihilism in it's exact form is counter-productive in that it always presents everything as relative, so queerfeminist and anarchist struggles for example don't really matter, because after the revolution things won't be perfect anyways. Everything is just shades of grey. And yes, nothing will ever be perfect, but it can be much-much better than today's world, and yes everything is shades of grey and not black and white, but there are many-many different shades of grey. Let's go for a lighter tone, instead of a darker one.

Cuz even if their is light in today's world, the shade of grey is dark, with a capitalist system that is fundamentally flawed in that it doesn't give a shit about some people having virtually nothing whereas other people have billions. It's a dark shade of grey. So is patriarchy, heteronormativity, racism and loads of other -isms. Fundamentally flawed is a nice way of putting it. I would rather say Fucked up.

So. Many of the authors I am drawn to are the ones who dare to travel to these places of darkness. Very, very dark gray. Almost black. Some people call them nihilists because they sound so damn negative and dark. But I don't think they are Nihilists, because they are still politically constructive. I am thinking of authors like Elfreide Jelinek, Jamaica Kincaid and Valerie Solanas, but also somebody like Arundhati Roy (and artists like Diamanda Galas, PJ Harvey, especially her latest album, Antony Hegarty and Fiona Apple). And maybe also Virginie Despentes, who's film Baise Moi did not impress me, cuz it did not seem politically fluent enough. However her book King Kong-theory sounds interesting. It opens with the following:

“I am writing as an ugly one for the ugly ones: the old hags, the dykes, the frigid, the unfucked, the unfuckables, the neurotics, the psychos, for all those girls that don’t get a look-in in the universal market of the consumable chick.”

When I read Jelinek, Kincaid, Solanas and Roy I find myself wanting to quote every other thing they write. They don't just describe bullshit in society, they dig into it, dissect it and than throw it in your face. It may hurt, but if you're ready for it you will peel it off your face and dare to look at it yourself. They don't spend time trying to make things look all flowery and pretty, cuz things aren't (usually) flowery or pretty. Solanas and Roy spend time describing the light they seek to find beyond the darkness. The flowers that can grow out of the shit so to speak. Kincaid and Jelinek don't really do this, which is fine. Jamaica Kincaids anti-racist, postcolonial feminism in Annie John, A small place and The autobiography of my mother totally blew me away. The way she describes falling in love with the smells she was taught to detest and spend time meticiously cleaning away, like the smell of her sweaty armpits and un-washed pussy. The way she laughs at "The man who looked at her as if she was the center of the universe, the only woman on earth", and than dryly comments that it is the men who know how to look at you in that way in particular who surely have an eye for many-many more and than dryly comments that it doesn't matter cuz why are we so obsessed with ourselves and our ego's that we feel the need to be someones center of the universe anyways? We are not the center of the universe.

For me, the point of nihilism is that we must examine ourselves and the bullshit that we are doing - to ourselves, to others, to the world. We must examine ourselves thoroughly, cuz if there ever is going to be a world filled of light (a light shade of grey) we must dare to look straight at the dark, learn to navigate through it. I don't want to be a hippie saying that everything's so wonderful and love, peace and understanding. This is brain-deadness, hippie-dippy airheadness, that is so non-analytical that it makes me sick to my stomach. We must see and be aware of the power-structures in order to fight them, but the difference between my stance and the nihilistic-stance is that I don't EVER want to succumb to the status quo, the existing power structures. When I look at the reality of the world today I can sometimes feel quite nihilistic. But when I think about how to change things I see and I know that digging yourself deep down into nihilism won't do it. So I've forced myself to divorce hope from reality. Divorce hope from realism. I can sound really negative (I need the negativity to be able to cope sometimes) and angry (Sometimes I need to say FUCK OFF when somebody oppresses me) sometimes, but never bitter, never cynical. Never giving up. Never surrendering to the powers that be. Never compromising with my visions. Because today's society simply is unreasonable and I know that we can build something better.

Or as Ani Difranco states it in the song Asking too much: "I want someone who can see the pointlessness but still keeps their political purpose in mind. I want someone who is a tortured soul - some of the time". Maybe what we are doing doesn't have a direct effect, maybe it is in some way pointless. But maybe it does. Maybe it does. And that maybe is worth enough to make it worth doing, because in the end all we can do is do everything we can to try to build another world together. So let's atleast try.

(Oh yes. It's very therapeutic for me to write about my love-hate-relationship with nihilism).

I'll tell you what freedom is to me. NO FEAR! I mean really no fear. If I could have that half of my life. No fear.

Det jag skrev i gårdagens inlägg baserade sig karaktären "Silvia Night - International Superstar":


Silvia Night är helt fenomenalfantastisk och det är så tydligt att hon egentligen har en medvetenhet bakom det (hon har ju till och med använt Le Tigre-låtar i programmet). Och citaten i det här klippet: "Most women have nothing important to do with their lives so having a baby is a wonderful holiday from total boredom. Silvia Night however has only important thing's to do with her life and therefore has no time for pregnancy", "Welcome to a world where people would sell their mothers just for a chance to be with her", "Most women have to look like this dull eyes, big nose, no bone-structure, but not Silvia Night with the facial structures of a doll", "Super legs, Super tits, Super ass, Superstar", "Every day loads of people come in to plastic surgery clinics wanting to look just like Silvia - it costs 250 000 dollars", "Silvia Night has several houses around the world just to STORE HER CLOTHING".

När jag går ut brukar jag ofta tycka om att spela olika karaktärer, det är ett subversivt och roligt sätt att reagera på och göra motstånd mot normativitet, ytlighet, maktordningar och lookism på många festar. En av mina karaktärer liknar Silvia Night. I lördags blev jag så full att jag tappade bort av och på-knappen och mellan typ 5 och 7.30 på morgonen BLEV JAG den här karaktären. Radikaliteten går förlorad när du inte kan trycka på av-knappen i rätt stund och bita ifrån - spela med i bullshit:en som är det sociala spelet som pågår runt omkring än och sedan hugga till precis i rätt ögonblick och komma med en skarp och ilsken politisk analys.

Poäng nummer två. Tydligen var det många killar som gillade den här karaktären i lördags (de flesta av dem visste inte att det var en karaktär, de trodde att jag faktiskt var den här personen. Men om de visste att det var en karaktär som driver med en massa bullshit i samhället så hade jag hållt med dem om att det ÄR fantastiskt roligt!)

Jag fick till och med ett mail från en kille som vill träffas igen och jag ba känner: MEN jag var ju en total idiot. Tydligen hade jag först sagt till honom att vara min hund och sedan ändrat mig och sagt att han skulle vara min fiskmås. Jag borde dock inte vara förvånad över att den här karaktären är populär bland killarna, även fast den är lite för mycket. Jag menar när någon säger "du är snygg" är svaret, ett leende och en "Jag vet, ska vi hångla" (sedan låtsas jag vara askåt och simulerar deras fantasier).

Vanligtvis är svaret på att någon säger "du är snygg", en "whatever" och så himlar jag med ögonen och börjar diskutera lookism. Om de fortsätter att säga ytliga saker så ber jag dem to fuck off. Om de fattar vad jag säger och vi kan ha en riktig diskussion som leder till en riktig connection som baserar sig på något mer än ytan DÅ kanske något kan hända. Det här är mycket mer komplicerat och komplext än silvia night-karaktären.

Poäng nummer tre: I am so over being angry at myself for being a shallow diva with a huge and hungry ego for 3 hours of my life!

Det jag fattar nu en gång för alla är att det inte går att ersätta en vilja att ha sex med någon som betyder något med one night stands. OBS! Med detta menar jag inte att jag vill ha en tvåsam-monogam-relation. OBS! När jag säger att eftersträvar en nära relation med någon jag har känslor för och har sex med, så säger jag INTE att jag BEHÖVER det. Det ligger på typ 10:e plats på listan över saker jag prioriterar i mitt liv just nu.

Samtidigt: På samma sätt som jag aldrig har varit rädd för att vara "ensam" och självständig, vill jag sluta vara rädd för att bli av med min självständighet genom att ha någon form av "romantisk relation". Den typen av relation skulle vara något nytt för mig, något som jag skulle lära mig av. Och jag är här för att lära mig. När det gäller allt annat i mitt liv så har jag ständigt utmanat mina egna gränser, trotsat rädslor, för att utveckla mig själv, för att lära mig nya saker, men när det gäller "romantiska relationer", så har jag låtit bli. Min självständighet lär vara så stabil just nu så att det finns ingen i världen som skulle kunna sno den från mig. Och här låter jag Fiona Apple och Nina Simone tala för mig:

"My method is uncertain, It's a mess but it's working and maybe if you tried it out, you wouldn't like it and start crying out: Give us something familiar, Something similar to what we know already, That will keep us steady, Steady, steady, Steady going nowhere"

‎"I've had a couple times on stage when I really felt free and that's something else, that's really something else. Like, I'll tell you what freedom is to me. NO FEAR! I mean really no fear. If I could have that half of my life. No fear. Lot's of children have no fear. That's the closest I can get to describing it, that's not all of it, but it is something to really feel..."

And said with such indignation, emotional honesty, sincerity, seriosity and rawness that I feel completely overwhelmed. Nina Simone always had the strength and courage of a warrior and her civil rights and feminist-activism through songs and actions were and continue to be very important. She is not afraid to tell everything.

People tell me I remind them of mother Teresa, only rich, young and really-really sexy

People tell me I remind them of mother Teresa, only rich, young and really-really sexy. Sometimes when they've really understood how perfect I am they say I am the biggest sex symbol since Jesus Christ. I'm saving the world through making people more aware of which eye-shadow, foundation and lipstick matches their skin and eye-color. When people don't agree with me I ask them why they are so ignorant? I really really truly believe that if everybody just felt really pretty than nobody would be mean or jealous or start wars or anything. All George Bush really needs is a real make-up artist. And to learn what style and fashion is, he must stop wearing buffalo shoes.

I am a really really good person who only does really really good things.

Död åt biologismen och Död åt Alex Schulmans, Ulf Lundells, Petrarcas (och Katrine Kielos) kvinnosyn

Idag har jag läst två riktigt bra artiklar.

1. Fyra läkare, doktorander och psykologistudenter skriver en artikel på DN Debatt om Annika Dahlström och avlivar hennes teorier kring biologiska skillnader mellan "män" och "kvinnor".

2. Grymma Isabelle Ståhl skriver en stridsskrift mot Axel Schulmans, Ulf Lundells och Petrarcas kvinnosyn, samt en recension av Schulmans "Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött." Ni måste läsa - inte boken, som verkar vara en vidrig beskrivning av Kvinnan som väsen, utan Ståhls text. Hon avslutar dessutom med de bevingade orden: "Jag vill att när man är med mig så ska det vara som att gå med skoskav i motvind uppför en lerig uppförsbacke i snålblåst i november med en petflaska fylld med castillo de gredos på väg till ett disco."

3. Har läst ut Katrine Kielos Våldtäkt och Romantik igen. Här och där har den sina poänger, men slutsatserna som hon drar kring våldtäkt: "du dör", "du går jävligt mycket sönder", "det som fanns innan våldtäkten är numera bara föruttnelse", "den mänskliga erfarenheten kan bara upplevas genom kön", "Våldtäkt slår mot en annan människas möjligheter att över huvud taget vara en person" osv. är helt vidriga. Vi som utsatts för våldtäkt ges inte mycket agens. Dessutom, efter i stort sett varje sida tänker jag "heteronormativ dynga". Hon sätter ju verkligen världsrekord i att konstuera "mannen" och "kvinnan" som heterosexuell, samt använder "kvinnan" i bestämd form på ungefär samma sätt som Ulf Lundell i sina så kallade "generationsromaner". Kanske undrar även Kielos, likt Ulf Lundell "Hur bögarna hanterar sin längtan efter kvinnan?"

Same shit different dick - Or When you're heartbrainbody doesn't keep up with yr actions... Och hora/madonna-fällan.

Sista natten i Berlin så spelade jag in en djurrätts-spoken word med min underbara vän Vero. Sen hade vi världens underbaraste samtal. Under tiden drack jag nästan en halv flaska vodka. Vi gick till queerklubb på Köpi tillsammans och så hade jag två vodkadrinkar till. Och PANG. Så att säga min kropp, mitt hjärta och min hjärna hängde inte med på vad jag gjorde - nämligen hånglade med allt och alla - och jag klev in i den där rollen. Horan. Rollen som jag hade när jag var yngre, för första gången när jag var 18 och insåg att min kropp var åtråvärd. Som blev hög på ego-trippar. Som inte kunde få nog av uppmärksamhet från killar på sin kropp. Som hånglade med 12 killar på en natt - inte för att hon var attraherad av dem, men för att få bekräftelse. Who wrapped her legs around somebody and pressed her body against them, inte för att hon var askåt, men för att hon ville få dem att tro att de gjorde henne askåt. Åmade mig.

När jag var yngre tänkte jag att den här rollen var feministisk. Jag tog mycket plats, hade sex med många, var högljudd och stönade som om jag var askåt. Jag vägrade vara tyst och vänta på att bli uppraggad. Och visst, det har sina feministiska poänger utifrån en femme-position, MEN hur kunde jag låta mig luras av hora/madonna-komplexet? Att det var antingen eller som gällde. Och både dessa positioner bedöms och ges uppmärksamhet utifrån den manliga blicken. De är ju för fan skapta av den manliga blicken. Och visst horan är kanske mer frigörande än madonnan, och just därför betydligt mer hatad och mindre respekterad i samhället, men världen är inte svart eller vit. Och inte människor är svarta eller vita.

Och jag tar gärna mycket sexuell plats och gnider mig mot en kille om jag gör det av de facto-kåthet. Annars trampar jag på mig själv. Jag har inte betett mig som jag gjorde i lördags på säkert två år. Det är bra. Och jag måste kunna förlåta mig själv. En halv flaska vodka kan göra det mesta med de flesta. Men det är jobbigt. Att trampa på sig själv. Det gör ont. Framförallt om en har hårda klackskor som jag hade den kvällen och är en otroligt självkritisk och självgranskande och överanalyserande person. Då gör det jätteont att trampa på sig själv. Jag tappade bort mina hemnycklar, missade bussen hem och vaknade hos någon jag inte tänkt vakna hos. Det var okej. Värre var de tidigare killarna som kändes så himla mycket same shit different dick. Jag vill lära mig saker i livet. Jag lär mig inte något nytt av en 30:e one night stand med någon som jag inte ens har haft en ordentlig konversation med och som jag inte ens fattar om jag egentligen är attraherad av förrän efteråt. Det blir same shit different dick. Jag vill ha sex med hela människor och inte med kroppar. Jag menar också att det faktiskt är två helt olika handlingar - och jag kan inte kompensera för att jag faktiskt inte har en nära känslomässig relation med någon jag ligger med (jag vill ha det. Jag BEHÖVER det inte. Men jag vill ha det, och med det menar jag inte monogam tvåsamhet) med one night stands.

Återigen. Jag har inte gjort det här på länge-länge. DET ska jag ge mig själv cred för. Det handlar inte om sexualmoral. En del kanske mår bra av många one night stands. Jag är för känslig och analyserande för det och finner det mestadels ytligt, lookist och meningslöst. But that's me. And honouring your own body is fucking important. I'm not in the best shape that I've ever been in, but I know who I'm not and which direction I'm heading and it isn't where I've been. My wildness never was for sale nor for show. I'll be outside in love with the kind of beauty it takes more than eyes to know.

Min sexualitet är min. Och det jag vill göra med min sexualitet är att enbart ha sex med människor som på någon nivå betyder något för mig. Folk som jag faktiskt har haft en djup och givande konversation med. Som jag tycker om och som jag faktiskt är intresserad av som människa. Sen om den känslan infinner sig efter att ha känt personen i en timme eller ett år är irrelevant. Framförallt vill jag se utseendet spela ut sin roll så mycket som möjligt. Ja, till och med efter en halv-liter vodka så skrek jag "jag hoppas att du hånglar med mig för att du tycker att jag är intelligent".

This is the past:








This is the present:






MEN, jag skällde åtminstone ut en macho-punkare som tafsade mig på röven medan jag dansade. Så, någonstans var jag inte den ständigt sexuellt tillgängliga redo att tillfredställa dig-idioten.