"Erika vill se den gamla Lubitschfilmen. Det har mor och barn glatt sig åt sen förra fredagen, ty då utkommer alltid programöversikten för nästa vecka. Den emotses i familjen Kohut med större längtan än den stora kärleken, som ju inte får visa sig. Erika plundrar det sedan så länge outnyttjade klädförrådet för att ännu häftigare vara kärleksobjektet till behag. Det här måste få honom att falla! Och det här också!! Överallt häpnar man och lägger märke till hur hon gör FÖR MYCKET av det goda och gräver FÖR DJUPT i sminkburken.
Modern sätter på färgtevens beständiga lockelse extra högt, för att dottern i sin skamvrå ska ångra att hon valt det haltlösare av 2 nöjen. Och tänk om han bara är ute efter Erika's pengar? ALLT kan han få, men inte pengar, beslutar familjens finansminister som redan imorgon ska ändra koden till sparbanksboken. Lösenordet ska inte längre vara Erika."
Alltså detta är ju så bra: "Överallt häpnar man och lägger märke till hur hon gör FÖR MYCKET av det goda och gräver FÖR DJUPT i sminkburken." De flesta känner nog tyvärr igen sig i den här stördheten som kallas begärsleken. Urgh. LÅT MIG FÅ GÖRA HUR MYCKET AV DET GODA JAG VIIILLLL OCH LÅT MIG FÅ GRÄVA SÅ DJUUUPT I SMINKBURKEN SOM JAG VIIIILLLLL ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar