ALANIS MORISSETTE YOU HAVE GONE AND DONE IT!
tisdagen den 30:e november 2010
måndagen den 29:e november 2010
Delhi Queer Pride = Eufori - och vidare analyser
Delhi Queer Pride var helt fenomenalfantastiskt. Over 1000 glada manniskor och inte ett uns av den kommersialism som praglar exempelvis Copenhagen Pride, Berlin's CSD, flera av USA:s pridefestivaler och till viss del aven Stockholm Pride. Las mer om Delhi Pride exempelvis har!
Men da jag ar som jag ar blandas denna euforiska kansla med flera varv av saker jag vill analysera. En sak handlar om min femme-stil. I paraden var det inga problem, jag fick enbart positiv uppmarksamhet och blev liknad vid Lady Gaga flera ganger. Komplimang. Utanfor paradmiljon ar det forstas - precis som i Sverige - en annan verklighet. En annan verklighet, men inte samma verklighet. I Sverige stavas min verklighet till att ju mer jag femme:ar till mig, desto mer blir jag hanad, desto fler hot haglar over mig. Aven i Delhi far jag ta en del han, men vad som lyser igenom mer ar att jag blir ett objekt for flera frammande mans lustar. Jag vet inte hur manga av dessa har kommit ut ur garderoben, en del ar diskreta i sina narmanden, en del allt annat an diskreta (igar sprang en man efter mig i flera kvarter och forsokte overtyga mig om att folja med honom hem). Oavsett trivs jag inte med att bli objektifierad heller - jag tar det inte som en komplimang utan som ett lookistiskt han mot min intelligens och vem jag ar som hel manniska.
Jag vet inte svaret pa varfor heteronormen i den har fragan tar sa pass olika uttryck har i Delhi an i Sverige, kanske beror det exempelvis pa att Indien har en tradition av Hijrahs (MTF-transpersoner), kanske beror det pa att Indien, innan det brittiska viktorianska-styret hade en mycket mindre kons-binar syn pa sexualitet an Europa, kanske beror det pa min vithet, klart ar i alla fall ar det ar sjukt intressant.
Nummer tva som jag tanker pa ar klass, utveckling och gapet mellan rika och fattiga. Om en foljer det offentliga samtalet i Indien sa ar orden som hela tiden upprepas foljande: Indien utvecklas och utvecklas i snabb takt. Om en laser en vansterskribent som Arundhati Roy forstar en att detta bara kommit en minoritet (det Roy kallar for India Shining) till gagn och att narmare halften av Indiens befolkning lever pa en fattigare niva an Sub-saharan Afrika. Klyftan mellan rik och fattig ar ENORM och det beror forstas mestadels pa POLITIK, politiker som anpassar sig efter storforetagsamheten, IMF, Varldsbanken, WTO, samt dessa instansers politik som tvingas pa landet och varlden.
I Indien finns manga rorelser som kampar mot de ekonomiska orattvisorna med en rad olika metoder. Dessa motstandsrorelser ar ofta imponerande effektiva, samt fantastiska i sina radikala analyser av de kapitalistiska systemfelen som orsakar problemen som de bekampar. Samtidigt skriver Roy mycket riktigt att rorelser som ar pa ens sida i vissa fragor kan vara helt emot en i andra fragor och pekar pa att dessa rorelser allt for ofta ar konservativa i sociala fragor, som exempelvis queerfragor, aktenskap och feminism (Roy efterlyser plats for fler queers bland anti-nyliberala motstandsrorelser (saval gandhianer som maoister) i essan: "Bring on the gay gandhians, naxalites and maoists!"). Manniskor och hela rorelser som ar helt pa ens sida i ekonomiska fragor kan ha fruktansvart konservativa asikter i sociala fragor och i praktiken ha ingen plats for DIG och ditt satt att leva ditt liv i deras idealsamhalle (dessa problem kanns ocksa delvis igen fran Sverige, en allt for stor del av den utomparlamentariska vanstern ar macho och allt annat an queer).
Tyvarr galler kanske aven "vice-versa" i den har fragan. Nigah:s Queerfestival i Delhi ar gratis, men flera av stallena som aktiviteterna ager rum pa ar valdigt posh, vilket innebar att de ar i spaces som manga som inte ar valbemedlade inte kanner sig hemma, vilket verkar exkluderande. Det fanns tva post-pride fester - en var pa ett stalle dar intradet kostade 400 rupees (cirka 80 kronor, men en delhi-bo tjanar i snitt 5-6 ganger mindre an en svensk), en hade gratis intrade, men var pa ett otroligt fancy-stalle med valet-parkering och 33 cl ol for 300 rupees. Jag kan inte komma pa nar jag sist var pa ett sa pass posh-stalle. Klientelet var patagligt indisk overklass och ovre medelklass, samt en del vita (vill tillagga att det jag skriver har bara galler queerrorelsen i Delhi, hur queerrorelsen ser ut i ovriga Indien vet jag inte om, da jag tyvarr inte varit i kontakt med den.
Kanske beror det pa att det bara ar ett fatal stallen i Delhi som tillater gay- och queerarrangemang/fester och darfor har de varit tvungna att valja dessa platser. Kanske beror det pa att det framst ar i ekonomi- och utbildningsprivilegerade grupper som det finns en oppning for att komma ut (fast Roy berattar ocksa om tva adavasi (ursprungsindier) kvinnor i en liten by som tillats gifta sig med varandra, utan att bli det minste fordomda)? Kanske ar queerrorelsen en del av det som Roy kallar "India Shining" i ekonomiska fragor (men knappast i socialt, da fortrycket och osynliggorandet fortfarande ar ytterst patagligt) och har kopt vastifieringen med holl och har. Kanske ar det inte min plats att doma, da jag sjalv tillhor en ekonomisk elit globalt sett och ar fran vast (queerrorelsen i Norden och Berlin ar minst lika medelklass som Delhi's - bara det att vi/de haft mojligheten och privilegiet att aktivt valja en livsstil och motesplatser som inte har sa mycket med pengar eller posh:ighet att gora).
Kanske har jag faktiskt inga svar, men det hindrar mig inte fran att stalla fragorna.
PS Arundhati Roy stalls just nu infor ratta for "Waging a war against the state" p.g.a. sina uttalanden om Kashmirs ratt till frihet. I en, som vanligt, lysande artikel skriver Roy att om hon stalls infor ratta borde aven f.d. premiarministern (1947-1964) Nehru stallas infor ratta, da han ocksa flera ganger uttalade att Kashmir hade ratt till sjalvbestammande.
Men da jag ar som jag ar blandas denna euforiska kansla med flera varv av saker jag vill analysera. En sak handlar om min femme-stil. I paraden var det inga problem, jag fick enbart positiv uppmarksamhet och blev liknad vid Lady Gaga flera ganger. Komplimang. Utanfor paradmiljon ar det forstas - precis som i Sverige - en annan verklighet. En annan verklighet, men inte samma verklighet. I Sverige stavas min verklighet till att ju mer jag femme:ar till mig, desto mer blir jag hanad, desto fler hot haglar over mig. Aven i Delhi far jag ta en del han, men vad som lyser igenom mer ar att jag blir ett objekt for flera frammande mans lustar. Jag vet inte hur manga av dessa har kommit ut ur garderoben, en del ar diskreta i sina narmanden, en del allt annat an diskreta (igar sprang en man efter mig i flera kvarter och forsokte overtyga mig om att folja med honom hem). Oavsett trivs jag inte med att bli objektifierad heller - jag tar det inte som en komplimang utan som ett lookistiskt han mot min intelligens och vem jag ar som hel manniska.
Jag vet inte svaret pa varfor heteronormen i den har fragan tar sa pass olika uttryck har i Delhi an i Sverige, kanske beror det exempelvis pa att Indien har en tradition av Hijrahs (MTF-transpersoner), kanske beror det pa att Indien, innan det brittiska viktorianska-styret hade en mycket mindre kons-binar syn pa sexualitet an Europa, kanske beror det pa min vithet, klart ar i alla fall ar det ar sjukt intressant.
Nummer tva som jag tanker pa ar klass, utveckling och gapet mellan rika och fattiga. Om en foljer det offentliga samtalet i Indien sa ar orden som hela tiden upprepas foljande: Indien utvecklas och utvecklas i snabb takt. Om en laser en vansterskribent som Arundhati Roy forstar en att detta bara kommit en minoritet (det Roy kallar for India Shining) till gagn och att narmare halften av Indiens befolkning lever pa en fattigare niva an Sub-saharan Afrika. Klyftan mellan rik och fattig ar ENORM och det beror forstas mestadels pa POLITIK, politiker som anpassar sig efter storforetagsamheten, IMF, Varldsbanken, WTO, samt dessa instansers politik som tvingas pa landet och varlden.
I Indien finns manga rorelser som kampar mot de ekonomiska orattvisorna med en rad olika metoder. Dessa motstandsrorelser ar ofta imponerande effektiva, samt fantastiska i sina radikala analyser av de kapitalistiska systemfelen som orsakar problemen som de bekampar. Samtidigt skriver Roy mycket riktigt att rorelser som ar pa ens sida i vissa fragor kan vara helt emot en i andra fragor och pekar pa att dessa rorelser allt for ofta ar konservativa i sociala fragor, som exempelvis queerfragor, aktenskap och feminism (Roy efterlyser plats for fler queers bland anti-nyliberala motstandsrorelser (saval gandhianer som maoister) i essan: "Bring on the gay gandhians, naxalites and maoists!"). Manniskor och hela rorelser som ar helt pa ens sida i ekonomiska fragor kan ha fruktansvart konservativa asikter i sociala fragor och i praktiken ha ingen plats for DIG och ditt satt att leva ditt liv i deras idealsamhalle (dessa problem kanns ocksa delvis igen fran Sverige, en allt for stor del av den utomparlamentariska vanstern ar macho och allt annat an queer).
Tyvarr galler kanske aven "vice-versa" i den har fragan. Nigah:s Queerfestival i Delhi ar gratis, men flera av stallena som aktiviteterna ager rum pa ar valdigt posh, vilket innebar att de ar i spaces som manga som inte ar valbemedlade inte kanner sig hemma, vilket verkar exkluderande. Det fanns tva post-pride fester - en var pa ett stalle dar intradet kostade 400 rupees (cirka 80 kronor, men en delhi-bo tjanar i snitt 5-6 ganger mindre an en svensk), en hade gratis intrade, men var pa ett otroligt fancy-stalle med valet-parkering och 33 cl ol for 300 rupees. Jag kan inte komma pa nar jag sist var pa ett sa pass posh-stalle. Klientelet var patagligt indisk overklass och ovre medelklass, samt en del vita (vill tillagga att det jag skriver har bara galler queerrorelsen i Delhi, hur queerrorelsen ser ut i ovriga Indien vet jag inte om, da jag tyvarr inte varit i kontakt med den.
Kanske beror det pa att det bara ar ett fatal stallen i Delhi som tillater gay- och queerarrangemang/fester och darfor har de varit tvungna att valja dessa platser. Kanske beror det pa att det framst ar i ekonomi- och utbildningsprivilegerade grupper som det finns en oppning for att komma ut (fast Roy berattar ocksa om tva adavasi (ursprungsindier) kvinnor i en liten by som tillats gifta sig med varandra, utan att bli det minste fordomda)? Kanske ar queerrorelsen en del av det som Roy kallar "India Shining" i ekonomiska fragor (men knappast i socialt, da fortrycket och osynliggorandet fortfarande ar ytterst patagligt) och har kopt vastifieringen med holl och har. Kanske ar det inte min plats att doma, da jag sjalv tillhor en ekonomisk elit globalt sett och ar fran vast (queerrorelsen i Norden och Berlin ar minst lika medelklass som Delhi's - bara det att vi/de haft mojligheten och privilegiet att aktivt valja en livsstil och motesplatser som inte har sa mycket med pengar eller posh:ighet att gora).
Kanske har jag faktiskt inga svar, men det hindrar mig inte fran att stalla fragorna.
PS Arundhati Roy stalls just nu infor ratta for "Waging a war against the state" p.g.a. sina uttalanden om Kashmirs ratt till frihet. I en, som vanligt, lysande artikel skriver Roy att om hon stalls infor ratta borde aven f.d. premiarministern (1947-1964) Nehru stallas infor ratta, da han ocksa flera ganger uttalade att Kashmir hade ratt till sjalvbestammande.
Intelligenta barn blir vegetarianer
Ja! Sa ar det, i alla fall enligt den har undersokningen! Och det ar ju sa enkelt jag alltid sett det - Att ata kott = dumt, att vara vegetarian = smart. tihihi
söndagen den 28:e november 2010
Delhi Queer Pride!!!
Ja, idag ar det dags for Delhi's Queer Pride-Parad!! Ohhh, vad kul-kul-kul det ska bli! I forrgar hade Queerfestivalen sin invigning med saval dans till hindi-hits och Bollywoodmusik som Robyn och Lady Gaga. Och igar var det filmvisningar, med bl.a. filmerna "You can't curry love" och "Ameh".
For ovrigt laser jag nu ocksa ANTLIGEN Virginia Woolfs klassiker "A room of one's own" - den ar skriven pa det fantastiskaste av satt. Jag dansar over bokstaverna, medan Woolf tar mig igenom litteraturhistorien ur ett konsmaktsperspektiv. 112 sidor av magi.
For ovrigt laser jag nu ocksa ANTLIGEN Virginia Woolfs klassiker "A room of one's own" - den ar skriven pa det fantastiskaste av satt. Jag dansar over bokstaverna, medan Woolf tar mig igenom litteraturhistorien ur ett konsmaktsperspektiv. 112 sidor av magi.
fredagen den 26:e november 2010
Christina Aguilera + Lindsay Lohan's ex-flickvan = sant?
Ja, det verkar i alla fall som om det kan vara sa... I alla fall enligt denna Aftonbladet-artikel (HAHA, OJJJJ, VILKEN BRA KALLA) som ocksa skriver om hur Aguilera haft flera karleksaffarer med kvinnor. Heterosexualiteten haller pa att forsvinna mer och mer ;-), men det ar dags att fler kanda killar borjar fa till det med varandra. Timberlake och Timberland m.fl.
Jag har gillat Christina Aguilera anda sedan hon slappte Stripped 2002 med latar som Fighter och Can't Hold Us Down med grymmaste Lil'Kim (pa internet finns det en recension av den har videon som ar sa forlegad att jag dor. Typ att DE AR OBJEKT EGENTLIGEN, FOR ATT DE AR JU LATTKLADDA och darfor bestar hela videon av DUBBELMORAL (trots att Aguilera och lil'kim faktiskt just sjunger om att en kvinna (eller en man for den delen) ska kunna vara lattkladd utan att bli tafsad pa, objektifierad eller kallad for hora osv). Recensionen ar ett bra exempel pa forenklade (o)feministiska analyser 101).
For ovrigt alskar jag Delhi just nu - vadret ar inte sa varmt, som ett dimmigt san francisco pa sommaren. Kanns som hemma. Och jag laser Virgina Woolfs "A room of one's own" och nu ska jag gora mig i ordning for kvallens invigning av queerfestivalen!
Jag har gillat Christina Aguilera anda sedan hon slappte Stripped 2002 med latar som Fighter och Can't Hold Us Down med grymmaste Lil'Kim (pa internet finns det en recension av den har videon som ar sa forlegad att jag dor. Typ att DE AR OBJEKT EGENTLIGEN, FOR ATT DE AR JU LATTKLADDA och darfor bestar hela videon av DUBBELMORAL (trots att Aguilera och lil'kim faktiskt just sjunger om att en kvinna (eller en man for den delen) ska kunna vara lattkladd utan att bli tafsad pa, objektifierad eller kallad for hora osv). Recensionen ar ett bra exempel pa forenklade (o)feministiska analyser 101).
For ovrigt alskar jag Delhi just nu - vadret ar inte sa varmt, som ett dimmigt san francisco pa sommaren. Kanns som hemma. Och jag laser Virgina Woolfs "A room of one's own" och nu ska jag gora mig i ordning for kvallens invigning av queerfestivalen!
tisdagen den 23:e november 2010
Yoko Ono och Lady Gaga + Nu drar jag till Delhi's Queerfestival + Let England Shake
Wow, Lady Gaga och Yoko Ono tillsammans i en konsert. Det later som en drom som ar for bra for att vara sann. Men titta har nar drommen blir verklighet:
Och imorgon drar jag upp till Delhi for QUEERFESTIVALEN den 26e november till 5e december. HELT UNDERBART.
Och den 14:e februari slapper PJ Harvey sitt nya album "Let England Shake". Vilken alldelesalldeles FENOMENALFANTASTISK titel for ett album!!
Mycket hander och mycket ar fint!
KRAM
Och imorgon drar jag upp till Delhi for QUEERFESTIVALEN den 26e november till 5e december. HELT UNDERBART.
Och den 14:e februari slapper PJ Harvey sitt nya album "Let England Shake". Vilken alldelesalldeles FENOMENALFANTASTISK titel for ett album!!
Mycket hander och mycket ar fint!
KRAM
måndagen den 22:e november 2010
söndagen den 21:e november 2010
Meningen med livet kanske inte ar din egen lycka - inte sa lange vi har orattvisa
Nar malet med ens liv - i en varld som bloder - blir personlig lycka, sa tycker jag att detta stavas till egoism. Malet med framtiden kanske ar lycka, men vagen dit kraver att vi alla ser varlden omkring oss i vitogat. Detta galler an mer personer i privilegierade positioner (och om du/vi inte ar i en privilegierad position och politiserar och gor motstand mot fortrycket du/vi moter sa kommer du bli arg och ledsen ibland. For det gor ont nar en blir utsatt for diskriminering, hot, vald, objektifiering osv).
Om vi inte blundar for vad som hander omkring oss kommer vi sjalvklart ibland vara arga och ledsna och nar vi sager ifran nar fortryckande eller normativa saker sags eller gors sa ar vi obekvama. Vi kommer upplevas som obekvama och kanna oss obekvama - men det kravs friktion for att forandra ett samhalle. Vi kan inte vara lyckliga hela tiden om vi pa riktigt ser vad som sker.
Jag ar inte katolik. Jag tycker inte att livet bestar av lidande, men jag tycker inte heller den bestar av ett evigt sokande efter personlig lycka, sasom framforallt vasterlandska spirituella rorelser forsoker fora fram. Vill vi verkligen separera oss sjalva fran vart ego borde vi lagga var krut pa en gemensam kamp for ett battre gemensamt samhalle. Denna kamp kommer att besta av blod, svett, tarar, skratt och dans. Allt detta. Kampen ar inte bara allvar eller ilska, utan ibland kan det vara minst lika subversivt att faktiskt vara riktigt javla lycklig i sin kamp. Men om vi tappar bort allvaret helt, om vi inte tillater oss sjalva att bli arga eller ledsna och agera konstruktivt pa dessa kanslor - ja, da har vi borjat blunda. Om vi slutar saga ifran och slutar vara obekvama, eller an varre borjar nedvardera manniskor som orkar och vagar saga ifran och vara obekvama (maste du alltid vara sa jobbig, maste du halla pa och hacka pa manniskor osv.) nar politiskt problematiska saker sags och gors - ja, da upphor mojligheten att forandra samhallet. Aven om jag har respekt for att alla manniskor inte alltid orkar eller vagar saga ifran, sa tycker jag det ar sjalvklart att det ska vara ens ambition. Precis som ogonen ska hallas vidoppna - att blunda ar att sluta se.
Och har far ni lite inspiration:
Delhi Queer Pride - http://thequeerfest.com/ (OM EN VECKA AR JAG DAAAAR!)
Den feministiska aktionen mot Miss World-tavlingen 1970 firar 70 ar. "We're not beautiful, we're not ugly, but we're angry" skanderades och ojoj vilken sexist den dar Bob Hope ar! "I'm Miss World watch me break and you watch me burn, no one is listening my friend", som Courtney Love sjunger i laten "Miss World"
Ani Difranco, "Willing To Fight", "I know the biggest crime is just to throw up your hands, say this has nothing to do with me, I just wanna live as comfortable as I can. You gotta walk outside your life, you gotta think outside your brain, you gotta walk to where the neighborhood changes. You've got your whole life to do something and that's not very long".
Ani Difranco, "What if no one's Watching", "We have to be able criticize what we love, say what we have to say, Oh, if you're not trying to make something better than as far as I can tell you are just in the way":
Om vi inte blundar for vad som hander omkring oss kommer vi sjalvklart ibland vara arga och ledsna och nar vi sager ifran nar fortryckande eller normativa saker sags eller gors sa ar vi obekvama. Vi kommer upplevas som obekvama och kanna oss obekvama - men det kravs friktion for att forandra ett samhalle. Vi kan inte vara lyckliga hela tiden om vi pa riktigt ser vad som sker.
Jag ar inte katolik. Jag tycker inte att livet bestar av lidande, men jag tycker inte heller den bestar av ett evigt sokande efter personlig lycka, sasom framforallt vasterlandska spirituella rorelser forsoker fora fram. Vill vi verkligen separera oss sjalva fran vart ego borde vi lagga var krut pa en gemensam kamp for ett battre gemensamt samhalle. Denna kamp kommer att besta av blod, svett, tarar, skratt och dans. Allt detta. Kampen ar inte bara allvar eller ilska, utan ibland kan det vara minst lika subversivt att faktiskt vara riktigt javla lycklig i sin kamp. Men om vi tappar bort allvaret helt, om vi inte tillater oss sjalva att bli arga eller ledsna och agera konstruktivt pa dessa kanslor - ja, da har vi borjat blunda. Om vi slutar saga ifran och slutar vara obekvama, eller an varre borjar nedvardera manniskor som orkar och vagar saga ifran och vara obekvama (maste du alltid vara sa jobbig, maste du halla pa och hacka pa manniskor osv.) nar politiskt problematiska saker sags och gors - ja, da upphor mojligheten att forandra samhallet. Aven om jag har respekt for att alla manniskor inte alltid orkar eller vagar saga ifran, sa tycker jag det ar sjalvklart att det ska vara ens ambition. Precis som ogonen ska hallas vidoppna - att blunda ar att sluta se.
Och har far ni lite inspiration:
Delhi Queer Pride - http://thequeerfest.com/ (OM EN VECKA AR JAG DAAAAR!)
Den feministiska aktionen mot Miss World-tavlingen 1970 firar 70 ar. "We're not beautiful, we're not ugly, but we're angry" skanderades och ojoj vilken sexist den dar Bob Hope ar! "I'm Miss World watch me break and you watch me burn, no one is listening my friend", som Courtney Love sjunger i laten "Miss World"
Ani Difranco, "Willing To Fight", "I know the biggest crime is just to throw up your hands, say this has nothing to do with me, I just wanna live as comfortable as I can. You gotta walk outside your life, you gotta think outside your brain, you gotta walk to where the neighborhood changes. You've got your whole life to do something and that's not very long".
Ani Difranco, "What if no one's Watching", "We have to be able criticize what we love, say what we have to say, Oh, if you're not trying to make something better than as far as I can tell you are just in the way":
lördagen den 20:e november 2010
No compromising when it comes to human rights (and human rights must go hand in hand with justice)
Ibland kan pratet om manskliga rattigheter vara ett satt att ignorera den systemkritiska diskussionen om verklig rattvisa. Sa lange en har sina grundlaggande rattigheter tillgodosedda ar allt frid och frojd. This is bullshit och kan i varsta fall legitimera enorma klyftor mellan manniskor. Men nar manskliga rattigheter gar hand i hand med en diskussion om RATTVISA - globalt saval som lokalt - materiellt saval som socialt - da ar den livsviktig.
Jag blir otroligt forbannad att FN rostat for att ta bort sexuell laggning fran sin resolution "Condemning Extrajudicial, Summary or Arbitrary Executions".
Jag blir otroligt forbannad over att Sverige fortsatter utvisa Irakier trots att Europadomstolen kravt ett stopp for avvisningar av Irakier med hanvisning till radande sakerhetssituation. Nu tycker jag inte att Sverige ska halla pa att avvisa manniskor, allra minst Irakier, over huvud taget, men att de gor det trots Europadomstolens beslut ar minst sagt anmarkningsvart. Passa pa att maila den dar Tobias Billstrom och krav ett stopp for avvisningarna av Irakier! tobias.billstrom@riksdagen.se
Slutligen sa har jag ocksa deltagit i foljande reportage om Transgender Day of Remembrance hos Queers mot Kapitalism.
PS Jag funderar pa att i framtiden nagon gang satta ihop en drag och trans-produktion av Evita (pa engelska). Jag vet vilken roll ar min! Jag har viljat sta pa Casa Rosadas-balkong och halla tal om att ta fran de rika ogligarkerna och ge till de fattiga descamisados, mis companeros sen jag var 10!
Jag blir otroligt forbannad att FN rostat for att ta bort sexuell laggning fran sin resolution "Condemning Extrajudicial, Summary or Arbitrary Executions".
Jag blir otroligt forbannad over att Sverige fortsatter utvisa Irakier trots att Europadomstolen kravt ett stopp for avvisningar av Irakier med hanvisning till radande sakerhetssituation. Nu tycker jag inte att Sverige ska halla pa att avvisa manniskor, allra minst Irakier, over huvud taget, men att de gor det trots Europadomstolens beslut ar minst sagt anmarkningsvart. Passa pa att maila den dar Tobias Billstrom och krav ett stopp for avvisningarna av Irakier! tobias.billstrom@riksdagen.se
Slutligen sa har jag ocksa deltagit i foljande reportage om Transgender Day of Remembrance hos Queers mot Kapitalism.
PS Jag funderar pa att i framtiden nagon gang satta ihop en drag och trans-produktion av Evita (pa engelska). Jag vet vilken roll ar min! Jag har viljat sta pa Casa Rosadas-balkong och halla tal om att ta fran de rika ogligarkerna och ge till de fattiga descamisados, mis companeros sen jag var 10!
Kate Bush and her wuthering wuthering wuthering heights of geniusness and weirdness
I love Kate Bush och hennes sjalvstandiga hallning gentemot musikbranschen och motstand mot kandisskapskulturen. Och den har videon ar bara FOR UNDERBAR in that superstar wonderful weirdo type of way:
Och nar jag ser detta blir jag uberpeppad pa att se PJ Harvey i Berlin den 21:a februari. Det har visar hur underbart det ar nar musik och performance art gar samman och skapar en EXPLOSION:
Och slutligen, Tori Amos om att bli jamford med Kate Bush. Kvinnliga artister blir alltid jamforda med varandra oftare an manliga artister blir jamforda med varandra. Varfor? For att det anses bara finnas plats for EN kvinnlig singer/songwriter som spelar piano osv - alla andra maste ju vara kopior. En kan ju fraga sig varfor Rolling Stones over huvud taget startades? Jag menar The Beatles fanns ju redan!
Och nar jag ser detta blir jag uberpeppad pa att se PJ Harvey i Berlin den 21:a februari. Det har visar hur underbart det ar nar musik och performance art gar samman och skapar en EXPLOSION:
Och slutligen, Tori Amos om att bli jamford med Kate Bush. Kvinnliga artister blir alltid jamforda med varandra oftare an manliga artister blir jamforda med varandra. Varfor? For att det anses bara finnas plats for EN kvinnlig singer/songwriter som spelar piano osv - alla andra maste ju vara kopior. En kan ju fraga sig varfor Rolling Stones over huvud taget startades? Jag menar The Beatles fanns ju redan!
tisdagen den 16:e november 2010
Sex and the City the movie 2
Jag tror att Sex and the City the movie 2 forsokte satta ett nytt varldsrekord i postkolonialism, rasistiska och homofoba stereotypiseringar, kapitalism (forstas), produktplacering, monogami-normativitet, samt en handling som var sa fruktansvart oengagerande. Jag tror att de lyckades uppna det malet...
måndagen den 15:e november 2010
tisdagen den 9:e november 2010
Daliga nyheter och roligt klipp
Nej, det ar inte kul att det borjat samlas nationalistiska mobbar utanfor Arundhati Roys hem.
Fast det har ar i alla fall ett roligt klipp:
Fast det har ar i alla fall ett roligt klipp:
söndagen den 7:e november 2010
Finn 10 fel
Jo, finn 10 fel i den har artikeln. Ett ledtrad - NEJ Anjuna Beach i Goa upptacktes inte 1965 av en hippie. Och JA tyvarr lever en kolonialistisk varldsaskadning i allra hogsta grad kvar.
Och har en lank till nagot annat. Underbara citat av Arundhati Roy.
Av det som jag last av henne tycker jag att det har ar viktigt just nu:
Och har en lank till nagot annat. Underbara citat av Arundhati Roy.
Av det som jag last av henne tycker jag att det har ar viktigt just nu:
"Gandhian methods are great, but do not work for people in villages in the forest who are getting kicked out by the government. How do you go on a hunger strike when you're already starving. How do you stage a manifestation when no one is watching? You have to fight back. The government says it owns these peoples lands and the right t...o make profits by building new aluminum refineries and robbing these people of their land. They send police to surround and storm the villages and it would be arrogant of us to condemn the villagers methods of resistance - calling it too violent because of our middle class dogmatic belief in non-violence always being the only way to resist"
torsdagen den 4:e november 2010
Privilegier är bara huvudvärk
Min senaste kronika i ETC, om privilegier, fortryck, vasterlandsk centrism, backpackers, militans, postkolonial teori och meeeeer. Las den har.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
