Berlin...

Hej Berlin!

Vad fint det ska bli att tillbringa våren med dig. Att du lät mig få ett litet rum i ett ockuperat hus gör inte saken sämre. Mjau.

Vi ses imorgon!

Jag har länge tyckt att Karin Dreijer/Fever Ray är en av de absolut grymmaste i den svenska musik- och kulturvärlden. Kanske den allra grymmaste. Som när The Knife vann en massa grammis 2003 och de lät Unfucked Pussy klä ut sig till gorillor (som guerilla girls) och ta emot priset som en protest mot mansdominansen på musikscenen. Och i år var ju P3 Guldgalan en riktig gubbgala där 8 av 9 pristagare var män. Den enda som inte var man? Fever Ray! Och här driver hon fullständigt med hela jippot:


Förresten tycker jag att det är löjligt med prisgalor inom musik- och konst. Det är så subjektivt, vem ska bedöma vad som är den bästa musiken?! Allt ligger i betraktarens öron.

Jag har inte uppdaterat här på ett tag men...

Inatt uppdaterade jag min status på facebook hela 53 gånger. Varför? Därför att jag fick veta att Courtney Love skickat 53 sms på en kväll till en och samma person utan att få något svar. Jag blev helt enkelt inspirerad och ville ge henne en match. Dessutom väntade jag på en kompis vars buss var försenad. Så, här är det fina resultatet, börjar med den sista uppdateringen:

Alexander Alvina Chamberland NU ÄR JAG KLAR! Hoppas det var lika bra för er som det var för mig. Courtney Love har fått sig en värdig konkurrent! Men jag tror att det hela tappar lite i och med att jag var medveten om vad jag gjorde. Men när jag försökte röka som Courtney i torsdags så fimpade jag mig själv i näsan. DET VAR JU HÄFTIGT!!!
12 minutes ago
· Comment · Like
Johan Tilli likes this.


Remove
Alexander Alvina Chamberland När revolutionen kommer så kommer alla byråkrater att bli fritagna och få ägna resten av sina liv åt livsbejakande konst och musik, samt solidaritetsarbete i allmänhet.
13 minutes ago
· Comment · Like

Remove
Alexander Alvina Chamberland Ibland när jag går ut så sminkar jag mig till och med väldigt korrekt och bra. Jag fixar också frisyren så att den sitter korrekt. Men alltid, without fail, så finns sminket utsmetat över halva mitt ansikte och frisyren är förstörd efter cirka en halvtimme. För att smink och frisyr och kläder ska fan aldrig få komma i vägen för att en ska få LEVA och vara ordentligt fri! KOM IHÅG DET!
See more
17 minutes ago
· Comment · Like

Remove
Alexander Alvina Chamberland Måste bajsa, men tänkte bli klar med detta först. What would Courtney do?! She wouldn't shit until she'd finished the job!
19 minutes ago
· Comment · Like

Remove
Alexander Alvina Chamberland Malou sa att hon kommer om en timme för 57 minuter sedan, just nu är det spännande att se om jag hinner klart med min statusuppdateringsurspårning innan hon kliver in genom dörren!!!???
21 minutes ago
· Comment · Like

Li Andersson hur många kvar nu?
9 minutes ago ·

Alexander Alvina Chamberland Jag klarade det! Jag hinner nog till och med bajsa innan Malou kommer!
8 minutes ago ·


Remove
Alexander Alvina Chamberland Ingen i världshistorien har låtit så elak och nedväderande som när Ursula skrek "You pitiful insignificant fools" när hon växte och blev lika stor som hela havet och fick hela havet att börja storma! Jävla prins Erik som dödade henne. Jag kommer aldrig förlåta honom!
22 minutes ago
· Comment · Like

Remove
Alexander Alvina Chamberland 7 kvar. Då tänkte jag berätta om min barndom lite. När jag var liten och såg på Lilla Sjöjungfrun så sa jag att jag var Ariel, för det var det rätta, men i smyg var det Vanessa jag identifierade mig mest med. Nu är det Ursula som jag älskar.
23 minutes ago
· Comment · Like

Olivia Andersson vilken är vanessa?!
15 minutes ago ·

Alexander Alvina Chamberland Den som Ursula förvandlas till... Eftersom Disney är väldigt lookistiska så måste Ursula bli konventionellt snygg för att prinsen ska vilja ha henne trots att han ju "föll för hennes röst"
9 minutes ago ·


Remove
Alexander Alvina Chamberland Tycker också att Fiona Apple's idé att plocka upp sniglar och sätta dem i handen för att de är så lugna är ett bra recept för att lugna ned sig. Men det finns inga sniglar på vintern. Så då får jag väl spåra loss här istället.
24 minutes ago
· Comment · Like

Remove
Alexander Alvina Chamberland Tycker att det känns tråkigt att missa Chicks on Speeds utställning Girl Monster när den besöker Malmö i april, men det är smällar en får ta. Och de kommer på Queertopia!!! Men Girl Monster-utställningen verkar vara så jädra bra!
26 minutes ago
· Comment · Like

Remove
Alexander Alvina Chamberland En av de intressanta sakerna jag tänkte undersöka medan jag är i Berlin är kopplingen mellan den starka ockupantscenen, de tillåtande ockupationsbestämmelserna, och det faktum att Berlin har en sådan levande aktivist och kulturvärld, samt har gentrifierats betydligt mindre än andra europeiska storstäder.
30 minutes ago
· Comment · Like
Elli Åhlvik likes this.


Remove
Alexander Alvina Chamberland Kommer att ha jättekul med att städa lägenheten imorgon, kommer att ha jättekul i Köpenhamn och jättekul i Berlin i vår! Så är det!
31 minutes ago
· Comment · Like

Remove
Alexander Alvina Chamberland FUCK, Jag kommer inte på något att skriva. Det trodde jag var omöjligt, min hjärna är fan ständigt på högvarv och vill spotta ur sig allt. Gärna efter att ha tänkt till några vändor, men ändå. Nu är det nästan tomt! Det känns jättekonstigt!
32 minutes ago
· Comment · Like

Remove
Alexander Alvina Chamberland COURTNEY DO YOU HEAR ME?! Snart har jag klarat detta och då vill jag faktiskt få komma backstage på din konsert i Amsterdam. Vi kan prata i random stream-of-conciousness meningar som ingen annan fattar och samtidigt veta om att inuti våra huvuden finns det en genomtänkt tanke med det hela!
38 minutes ago
· Comment · Like

Remove
Alexander Alvina Chamberland Har två hål i min vänstra socka och någon annans hår i mitt hår. Men det är en av de underbaraste människorna i världens hår jag har i mitt hår!
40 minutes ago
· Comment · Like



Remove
Alexander Alvina Chamberland Jag tycker om 68-vänstern på de flesta sätt, men tycker att Dan Josefssons romantisering av den tidens vänsterkamp är lite enkelspårig.
42 minutes ago
· Comment · Like

Remove
Alexander Alvina Chamberland Det är inte jag som tyckte det där om aristoteles och feminism, det var en professor i idéhistoria!!! En professor i idéhistoria som gillar att debattera och vara polemisk och som tycker att allt är 68-vänsterns fel.
43 minutes ago
· Comment · Like

Remove
Alexander Alvina Chamberland Bara 16 kvar och sen jävlar i mig Courtney är du utmanad!!!! Beat this if you can! Problemet är att jag vet att hon kan. Hennes twitter liksom, den består av random obegripligheter som spinner vidare i 50 inlägg....
44 minutes ago
· Comment · Like


Remove
Alexander Alvina Chamberland Vänta nu, det skulle stått "ARISTOTELES BESKRIVER VERKLIGHETEN PÅ ETT SÅ NYANSERAT SÄTT SOM INGEN ANNAN I HISTORIEN HAR GJORT!
46 minutes ago
· Comment · Like

Remove
Alexander Alvina Chamberland I FOUGHT THE BRITISH AND I WON!!!!!
46 minutes ago
· Comment · Like

Remove
Alexander Alvina Chamberland ARISTOTELES BESKRIVER VERKLIGEN PÅ ETT SÅ NYANSERAT SÄTT SOM INGEN ANNAN I HISTORIEN HAR GJORT!
48 minutes ago
· Comment · Like

Remove
Alexander Alvina Chamberland MARXISM BANADE VÄG FÖR SÅDANA IRRLÄROR SOM FEMINISM, POSTMODERNISM OCH POSTKOLONIALISM!!!
48 minutes ago
· Comment · Like
Marlene Olsson likes this.

Jesper Nielsen fast Marx verkade vara ett rövhål!
45 minutes ago ·


Remove
Alexander Alvina Chamberland Tycker att det vore tråkigt om det inte blev revolution SNART...
49 minutes ago
· Comment · Like

Remove
Alexander Alvina Chamberland Å andra sidan identifierar jag mig väldigt mycket mer med Nancy Spungen. Hon kunde skrika jättehögt och alla killarna tyckte hon var jobbig. Den jobbiga flickvännen till en kille i ett stereotypt heterokille-gäng är en roll som jag alltid viljat ha. Och för ett par år sedan hade jag NÄSTAN den rollen. Jag var så rabiatfeministisk och otrevlig och härlig!
51 minutes ago
· Comment · Like
Angie Negin Rad and Anders Schröder like this.


Remove
Alexander Alvina Chamberland Men kan en egentligen vara punkrock om en inte kan spela gitarr?! I och försig kan jag spela tre ackord. Det är lika mycket som Sid Vicious och han anses ju vara väldigt punkrock.
53 minutes ago
· Comment · Like

Marlene Olsson tre ackord är punk! :)
52 minutes ago ·

Jesper Nielsen men han spelade bas!
51 minutes ago ·


Remove
Alexander Alvina Chamberland Snart kommer jag ha en presentationsbild där jag så jävla punkrockrevolutionär ut så det smäller om det! JA JÄVLAR!
53 minutes ago
· Comment · Like

Remove
Alexander Alvina Chamberland "She's the kind of girl who leaves out condoms on the bedroom dresser, just to make you jealous of the ones she fucked before you met her"... Amanda Palmers svarta humor slår det mesta, even though marriage still is gay!
54 minutes ago
· Comment · Like

Remove
Alexander Alvina Chamberland Återkommer till ett favoritämne. Hemmorojderna. Jag hade två stycken när jag var 18. Det gjorde jätteont och jag trodde att jag hade cancer i rumpan till jag gick till läkaren.
56 minutes ago
· Comment · Like

Remove
Alexander Alvina Chamberland 27 statusuppdateringar. Alltså är jag halvvägs
56 minutes ago
· Comment · Like

Remove
Alexander Alvina Chamberland Vad som däremot är feministiskt och koolt är det afghanska bandet "Burka Band" som har gjort en låt där de kritiserar burkan och en annan där de kritiserar all objektifierande reklam i Tyskland. Den sistnämnda låten heter "No burka, No" och så pekar de på en massa halvnakna smala modeller.
57 minutes ago
· Comment · Like

Remove
Alexander Alvina Chamberland Ja, Angie, Lykke Li och Robyn tyckte att de gjorde värsta feministiska poängen genom att ta på sig två burkor och sjunga "I want to break free" och mitt i låten ta av sig burkorna och visa upp sig. TITTA SÅ FRIA VI ÄR!
58 minutes ago
· Comment · Like
Josef Hoffert likes this.

Anna Fält gillar LykkeLis kylskäp ser ut som en gammal chevroletstänkskärm
55 minutes ago ·


Remove
Alexander Alvina Chamberland Igår träffade jag två poliser som på allvar undrade om jag ville avslöja lösenordet till ockupantscenen.se... Detta efter att jag svarat inga kommentarer på alla deras frågor i 45 minuters tid... Vad tänkte de?!
about an hour ago
· Comment · Like
Anders Schröder likes this.


Alexander Alvina Chamberland Den enda kvinnliga musikern som jag finner det feministiskt korrekt att tracka ned på är faktiskt Lykke Li. Grejen med burkan på Way Out West var fanimej droppen som fick bägaren att rinna över.
about an hour ago
· Comment · Like



Remove
Alexander Alvina Chamberland Idag var på så dåligt humör så att jag gick omkring på stan och svor för mig själv... Fast problemet var att det inte var för mig själv. Jag skrek nog ganska högt. Folk stirrade på mig. Så jag tittade upp och sa HejHej och log
about an hour ago
· Comment · Like

Remove
Alexander Alvina Chamberland Undrar om det finns en gräns för hur många statusuppdateringar en får göra på en kväll... Jag lär i alla fall få upptäcka det nu! Spännande
about an hour ago
· Comment · Like
Elinor Andersson, Elli Åhlvik and 2 others like this.


Remove
Alexander Alvina Chamberland Courtney Love har en gång avslutat en låt med "Dear god, You Know What? Ani Difranco is right!"
about an hour ago
· Comment · Like

Remove
Alexander Alvina Chamberland Dilate med Ani Difranco är en av de 10 bästa låtarna som någonsin gjorts!!!!
about an hour ago
· Comment · Like

Remove
Alexander Alvina Chamberland Volymen är alltså nedskruvad, det är viktigt att visa hänsyn. Hur ska annars det anarkistiska samhället fungera? Men jag lyssnar på musik på låg nivå istället. Nu: Dilate med Ani Difranco
about an hour ago
· Comment · Like

Remove
Alexander Alvina Chamberland Min granne ringde på för en halvtimme sen och sa att det var dags att skruva ned volymen, jag hade skrikit med till PJ Harvey-låten "Snake" på repeat ett litet tag. Jag förstår. Och dessutom är hon inte ens grannen som borrar tidigt på morgonen. Den grannen skulle jag vilja säga "I owe you nothing" till...
about an hour ago
· Comment · Like

Remove
Alexander Alvina Chamberland Tycker faktiskt att det är jävligt befriande att bara få go loco på statusuppdateringar. Egentligen har jag viljat göra detta länge. Tävlingen med Courtney och väntan på Malou gav mig bara en väldigt bra ursäkt för det hela. TACK!
about an hour ago
· Comment · Like

Remove
Alexander Alvina Chamberland MARRIAGE IS SO FUCKING GAY THOUGH, This I want to say to Amanda Palmer.
about an hour ago
· Comment · Like
Ida Gunnarsson likes this.


Remove
Alexander Alvina Chamberland Låt mig förklara mig lite mer, Amanda är så grym och hon pratar om att hon är så jävla knäpp och att Neil är den första hon mött som istället för att se ned på hennes excentriska egenskaper istället uppmuntrar dem... Det är värt.
about an hour ago
· Comment · Like

Remove
Alexander Alvina Chamberland När Amanda Palmer pratar om sin relation till Neil Gaiman blir jag nästan lite sugen på det där med tvåsamhet, men bara nästan...
about an hour ago
· Comment · Like

Elli Åhlvik mm, det finns förödande hopplösa uppfinningar av media o samhällsklonstruktioner därute som alla verkar tala om för en att tvåsamhet is the way to go! men vi vet bättre?
about an hour ago ·


Remove
Alexander Alvina Chamberland Lite som när jag presenterade mig som "Alvina en 23-årig tjej från Malmö" för en högstadieklass och alla rodnade och de vågade inte ens skratta eller titta på varandra.
about an hour ago
· Comment · Like
Simon Holender likes this.


Remove
Alexander Alvina Chamberland Pratade jättehögt på café om hemmorojder igår och folk vågade inte ens titta sig om.
about an hour ago
· Comment · Like
Emma Kitty Wahlgren, Ida Gunnarsson and Jesper Nielsen like this.


Remove
Alexander Alvina Chamberland Tycker att tjejer i allmänhet faktiskt är det bästa som hänt på facebook det senaste året. SÅ ÄR DET!
about an hour ago
· Comment · Like

Remove
Alexander Alvina Chamberland Väntar på Malou. Vi ska dricka vin tillsammans. Ett glas vin, som kanske blir två och så helt plötsligt er det fem. MEN DET É INGEN SOM MERKER NÅGOT FÖR VI GÖR ETT JETTEBRA JOBB!
about an hour ago
· Comment · Like


Remove
Alexander Alvina Chamberland har haft en förjävlig dag men tar igen allt nu
about an hour ago
· Comment · Like

Remove
Alexander Alvina Chamberland is the girl anachronism
about an hour ago
· Comment · Like

Remove
Alexander Alvina Chamberland Dresden Dolls are so fucking good.
about an hour ago
· Comment · Like

Remove
Alexander Alvina Chamberland Ehehehhehe....
about an hour ago
· Comment · Like

Remove
Alexander Alvina Chamberland Byråkrati kan dra åt helvete, i ett anarkistiskt samhälle så litar vi fanimej på varandra!
about an hour ago
· Comment · Like

Remove
Alexander Alvina Chamberland Oh my god, shit fuck, I hate the fucking snow!
about an hour ago
· Comment · Like

Alexander Alvina Chamberland Nu har jag nog kommit på vad jag ska skriva om... Heeeemligt. Nu ska jag dock klå Courtney Love!
about an hour ago ·

Remove
Alexander Alvina Chamberland Har deadline på en krönika till imorgon, men min hjärna spretar... Vet fortfarande inte vad jag ska skriva om. Har ni några idéer?! Just nu funderar jag på att skriva om mansdominansen i musikvärlden eller avvecklandet av fängelsesystemet eller relationsanarkism (jag kanske ska pröva att göra 53 status-uppdateringar på en kväll och på så sätt klå Courtney Love, tihi)
2 hours ago
· Comment · Like


Alexander Alvina Chamberland 53 sms till en och samma person på samma kväll utan att de svarar?! Courtney Fucking Love du lyckas alltid slå mig i galenhet. Du får mig att framstå nästan som... Jag hatar dessa ord, men, förnuftig och lagom. USCH!
2 hours ago
· Comment · Like
CasperWesthausen likes this.

Mer dramatiskt och intensiv musik och en mainstream teve-serie som lyckats vara riktigt rolig!

Jag blir bara mer och mer imponerad av Amanda Palmer. Kolla in den här versionen av delilah, framförd i hennes sovrum:


Oså den här underbart fina låten "First orgasm" ("I am too busy to make friends, a lover would just complicate my plans, so I will never look for love again, now I'm taking matters in to my own hands. I could last atleast a week without someone to hold me. Won't you hold me?")


Och via det klippet hittade jag den här scenen från desperate housewives. Faktiskt helt fantastiskt också kopplat till det jag skrev om penetrationsnormen och att de flesta kvinnor inte kan komma av enbart vaginal stimulering. Lite bra sexualundervisning i bästa sändningstid har aldrig varit fel:



Också är jag glad för att jag mailar med världens bästa Margaret Cho angående Queertopiafestivalen! Mjau!

Queersex och anarkistiska beslutsmetoder

Förra helgen var jag i Stockholm. Det var spännande. Jag insåg att jag kunde hantera hela hipster, mode, statushetsen genom att helt enkelt göra parodi på det. Det slutade med att när Kägelbanan stängde på lördag så ställde jag mig på en stol och petade mig själv i näsan och skrek att det var faktiskt inne att peta sig själv i näsan!!! Tihi!

Jag höll också en föreläsning om queerteori och... Queer sex! Det var kul. Jag pratade mest kring att sex varken bör hypas eller hyschas, utan istället vara något som en har en avslappnad inställning till. I och med det kan vi också öppna upp för relationsanarkism och att sluta värdera sexuella kärleksrelationer högre än andra former av kärleksrelationer, därmed kan också monogami-normen lösas upp. Dessutom pratade jag kring PENETRATIONSNORMEN, hur den är problematisk i heterorelationer för att enbart 30 procent av alla kvinnor kan få orgasm av enbart vaginal stimulering. Mer klitoris-stimulering åt folket! När det gäller flatsex så innebär den heteronormativa penetrationsnormen att många tycker att flator inte har riktigt sex, samt att alla bögar har analsex (trots att enbart 15 procent av sexakterna mellan två killar består av analsex, enligt RFSL). Kom igen, mer kreativa kan vi vara än att bara köra reproduktiv sex! Det gäller även sexakter mellan en biologisk kille och en biologisk tjej.

Men som det är nu, med normerna kring sex, och heterosex i synnerhet, så tror jag att Margaret Cho's citat stämmer utmärkt:
"

I've had a lot of queer sex and a lot of straight sex, so I know what I'm talking about when I say that queer sex is much better".

I övrigt tänker jag idag på beslutsformer inom anarkism. Med ett samhälle där människors rättvisepatos utgör kompassen och där frihet under ansvar råder som princip, skulle vi inte behöva ha detaljregleringar och förordningar (byråkrati dödar kreativitet och är onödigt frihetsinskränkande) och inte heller fatta lika mycket beslut som nu. Men jag tror ändå att vi ibland kommer behöva det. Och då är det viktigt att besluten görs genom direktdemokrati, där den deliberativa principen gäller. Deliberativ = att en vid beslutsfattande är väldigt lyhörd för vad andra har att säga och fattar beslut utifrån vad som är bäst för kollektivet, inte vad som är bäst för en själv. Frågan är dock om besluten ska fattas genom majoritetsbeslut eller genom koncensusbeslut. Det finns för och nackdelar med båda. Jag får fundera vidare innan jag bestämmer mig för vad jag tycker i den frågan.

Sen blir jag glad av Queer Jihad-nätverket i Danmark. Mjau! Och känner att min kropp tagits över av en pianospelande dragking från Paris på 1930-talet. Det är rätt kul och det är nog mestadels Amanda Palmers och Marlene Dietrichs fel om jag ska vara ärlig, tihihi

Mansdominansen i musikvärlden och P3 Guldgalan borde byta namn till P3 Gubbgalan!

Alltså, blev så otroligt arg av att 8 av 9 pristagare i P3 Guldgalan blev män. Det känns som ett skämt att de tog bort kategorierna "bästa manliga artist" och "bästa kvinnliga artist", vilket är/borde vara ett framsteg, men inte när det ersätts av en kompakt mansnorm. Jag tycker verkligen att det är dags för en revolution inom musikvärlden och kulturvärlden i stort, för de slår sig hela tiden för bröstet med att de är SÅ progressiva och SÅ vänster och SÅ öppensinnade och jag säger BULLSHIT! De som lyfts fram är nästan ständigt vita, heterosexuella, medelklass män. När det gäller jämställdhet så ligger kulturvärlden och musikvärlden FAKTISKT flera steg efter övriga samhället. Gamla föreställningar om genibegreppet som manligt kodat och mannen som norm för det allmänt mänskliga (Kurt Cobain och Bob Dylan anses vara "The voice of a generation" Tori Amos och Ani Difranco anses vara "The voice of a generation of WOMEN") lever kvar och alla försöker skylla på varandra. Artisterna skyller på konsert- och festivalarrangörer och skivbolag, som i sin tur skyller på musiklyssnarna, som i sin tur skyller på vilka artister musikjournalisterna lyfter fram. Men könsmaktordningen är inget som befinner sig långt borta, utan något som finns i allas liv. Det är allas fel att könsmaktordningen finns och därför måste alla var med i arbetet för en förändring. Ingen ska få skylla ifrån sig! Därmed basta!

Och som tur är finns det motstånd. Jag tänker närmast på Riot Grrrl-rörelsen, guerilla girls, Ladyfest, Föreningen JA (Jämställdhets Avtalet), och projekt 50/50 för en jämställd musikvärld. Eller för den delen Queertopiafestivalen, som jag är med och driver och som ju är queerfeministiskt och har bokat sina första artister. Om vi räknar efter "biologiskt kön" så är drygt 80 procent av artisterna vi bokat hittills kvinnor.

Läs förresten gärna dessa artiklar om ämnet: Gunilla Brodrej i Expressen och Lotta Axelsson, sångare och gitarrist i Vicious Irene, som Queertopiafestivalen bokat, på SVT.se. Både dessa två kommer att vara med och debattera mansdominansen i musikvärlden i SVT Debatt ikväll. CHECK IT OUT!!!

PS Jag kollade en lista över de 100 mest lästa politiska bloggarna idag och tycker att det känns underbart att min blogg faktiskt läses av fler än Jimmie Åkessons! Mjau! Helst vill jag dock se Jimmie Åkesson ramla ned från listan över de 100 mest lästa politiska bloggarna.

Chicks on Speed, Yo Majesty!, Elenette, Maud Lindström och Vicious Irene till Queertopia!!!

I helgen släppte Queertopiafestivalen (www.queertopiafestivalen.se) sina biljetter och sina första artister ♥ ♥ ♥

BILJETTERNA: Vi har försökt hålla biljettpriserna så låga som möjligt, för att folk ska kunna ha råd och inte utestängas från deltagande. Vi har valt att lägga priset på 500 SEK. Biljetter finns på www.queertopiafestivalen.se/biljetter Det vore underbart om ni kunde försöka boka biljetterna så tidigt som möjligt, eftersom det underlättar för vårt arrangerande att vi får in biljettintäkter så tidigt som möjligt. Så om ni är säkra på att ni kommer åka får ni gärna boka biljetter redan nu. Och när ni köper biljetten glöm inte att ni gärna får köpa festival ticket + solidarity fund, för då går 50 kronor till organisationer som arbetar för hbtq-personers rättigheter i länder där homosexualitet är förbjudet! MJAU ♥

ARTISTERNA: Det är en imponerande och fenomenalfantastisk skara av såväl globala som inhemska queerfeministiska ikoner som vi har bokat redan nu (under kommande veckorna kommer jag presentera dem närmare här på bloggen)!!! Wihoooo:

♥ Chicks on Speed (Ger/Aus/Can) www.chicksonspeed.com ♥
♥ Elenette (Swe) www.myspace.com/elenette ♥
♥ Maud Lindström (Swe) www.maudlindstrom.com ♥
♥ Vicious Irene (Swe) www.viciousirene.com ♥
♥ Yo Majesty! (US) www.yomajesty.com ♥

Under våren kommer vi fortsätta att göra artistsläpp. Queertopia har en DIY-etik och kommer att boka såväl etablerade som mindre kända akter. För oss är det viktigaste inte hur många skivor ett band har sålt, utan vad deras politiska och aktivistiska budskap är. Vårt mål är att inspirera till aktivism och visa upp den revolutionära kraften som kan finnas i kultur och musik. Ned med kapitalismen och heteropatriarkatet! Det kommer också att finnas en scén där solidaritetsorganisationer och autonoma nätverk kan hålla i seminarier och workshops som inspirerar till vidare politiskt engagemang!

PEPP-PEPP-PEPP!!!

Här är en spotify-spellista som underbara Fredrik har gjort med några av låtarna från artisterna som vi bokat hittills: http://open.spotify.com/user/monobryn/playlist/5SrxkWBau9v6siMxR9QEj1

KRAMAR OCH KÄRLEK BORTOM NORMEN FRÅN QUEERTOPIAFESTIVALEN!!!!!

Materiella orättvisor, kön och sexualitet

Det har blåst upp en debatt inom vänstern angående queer kontra klasskamp. För det första vill jag säga att sexualitet definitivt har materiella effekter. En rapport från Växjö universitet visade nyligen att homosexuella killar tjänar i genomsnitt 25 procent mindre än heterosexuella killar. Och en rapport från EU-kommissionen hävdar följande:

"The EPEC study estimates that if LGB people drop out of school early because of discrimination on grounds of sexual orientation, this will reduce their earning capacity by 14,3%, an annual loss of €452 million. EPEC estimates that discrimination on grounds of sexual orientation in housing means that LGB people pay on average 10% more than the rest of the population, amounting to €4.1 billion extra for the LGB community".

Så det finns en klar materiell koppling till den queerfeministiska kampen. Vilket inte borde vara en särskilt stor överraskning. Jag tycker att det är viktigt att just hitta dylika kopplingar, för vänsterkampen måste ha kön, sexualitet, klass, etnicitet, ålder, funktion (och enligt mig även art) m.m. som självklara komponenter i sin kamp. Men inte bara det, utan det måste också ha som mål att någon gång upplösa dessa kategorier, vilket många gamla vänsterstofiler inte verkar ha förstått. Det handlar om att maktordningar kan yttra sig på så många olika sätt än bara det rent materiella. Jag hittade en helt fantastisk fanzine från vänsterqueer-gruppen Fjollfront, läs gärna hela här (det är värt det, den är helt fantastisk). Och det här citatet i zinet beskriver situationen väldigt väl, även om språket hade kunnat vara något mindre akademiskt:

Pomofobi - sjuklig och irrationell rädsla för teoretiska och politiskaansatser som inte grundas i föreställningar om solida fundament. Kan indelas i två subkategorier: konservativ och radikal.

Då den förras utbredning i Sverige i stort sett är begränsad till ungmoderata kretsar och vissa borgerliga ledarskribenter kommer vi här att fokusera på den senare. Den radikala pomofobin förekommer framförallt inom hierarkiska system, så kallade ”partier” eller ”förbund”, vars självbild bygger på en totaliserande förståelse av ett representerat subjekt, ofta ”arbetarklassen”. Till symtomen hör inte sällan markant maskulin (”grabbig”) framtoning, tvärsäkerhet och förkastande av ”identitetspolitik”, en paranoid abjektion pomofobikern riskerar bli fullständigt besatt av.

För att upprätthålla sin självbild som rationellt, revolutionärt subjekt tvingas den pomofobe ständigt förskjuta legitimerandet av sitt handlande från sitt eget väsen och sin egen situation till en imaginär sfär, där begrepp som ”folk” eller ”kapitallogik” tillskrivs absolut förklaringsvärde. Genom detta förskjutande naturaliserar den pomofobe alla de identitetsformerande strategier han själv positionerar sig genom, och det partikulära förläggs till dem pomofoben förhåller sig antagonistiskt till.
Tidigare menade man att pomofobin hade sin grund i fördomar och brist på information. Lämplig behandling skulle då vara ett vänligt bemötande där den sjuke får förklarat för sig att postmodernismen även kan kallas poststrukturalism, att denna strömning långt från att vara ett kapitulerande inför en liberal hegemoni har potential att utgöra ett viktigt redskap för kamp mot den rådande ordningen, och att Foucault på många ställen vidtalat sin skuld till Marx. Det har visat sig att denna etiologi är felaktig.

Pomofobin orsakas av objektiva motsättningar mellan subjektspositioner, där den pomofobe aktivt intar en reaktionär och kontrarevolutionär hållning i sitt paniskafasthållande vid livets främsta fiende: den negativa dualismen. Snarare än att gå pomofobikern till mötes och därmed låta dyrbar tid gå till spillo, bör en fruktbar behandlingsmetod bestå i ett överflöd av kreativitet och sammankopplande av nya, spännande och perversa njutningar och kamper. Det är inte genom servil informationsförmedling på pomofobins villkor vi kan utrota denna förtorkande sjukdom, det är genom att själva bli mer fantastiska och subversiva, på alla våra egna sätt.

För övrigt, här finns en länk till DN:s sida om hur en gör för att skäna pengar till hjälpinsatser i Haiti. Generellt sett brukar jag tycka att det är på det strukturella planet en måste jobba på, inte välgörenhet. Men det finns undantag då välgörenhet är bra, exempelvis i katastrofsituationer där det är en otroligt viktig solidaritetshandling att skänka pengar. Tycker jag. Sen får en se till att katastrofsituationen inte leder till en massiv våg av privatiseringar a la det som Naomi Klein beskriver i boken Chockdoktrinen.

Dresden Dolls och Amanda Palmer

Den här hösten och vintern har jag sökt mig extra mycket till artister med melodramatiska texter. När jag tittar tillbaka på den här perioden kommer det vara till tonerna av PJ Harvey, Amanda Palmer och hennes band Dresden Dolls. Och deras textrader. Och ja, Amanda Palmers och PJ Harveys texter är otroligt lika, men medan PJ väljer mer att navigera runt i den djupaste och mörkaste av gruvor, så finner Amanda Palmer ett sätt att beskriva mörkret med humorn i behåll. Jag vill inte värdera vilken av de två metoderna som är bäst eller mest känslomässigt intensivt, men kan däremot konstatera att jag går igång så otroligt mycket på intensiteten just nu. Och både PJ och Amanda Palmer leker otroligt mycket med kön och förväntade könsroller i sina texter. Och kolla in dessa klipp:

Dresden Dolls, "Backstabber", härlig gender-bending, det enda som hade kunnat vara bättre är om Brian hade kunnat ha några "killnamn" målat på kroppen och Amanda (som ju faktiskt är bisexuell) hade haft några "tjejnamn" ritat på kroppen. Men å andra sidan blir jag lycklig varje gång jag ser namnen "PJ" och "Tori"


Girl-anachronism "You can tell from the state of my room and the glass on the floor and the stains on my shirt and the dents in my car and the red in my eyes and the bruises on my thighs and the knots in my hair and the strings that I'm breaking and I keep on breaking more, that I'm not the carefullest one (here I go again)"



Shores of California. Alltså en video som både har med Kelly (sök på Kelly let me borrow that top på youtube om du inte vet vem Kelly är, SÅ UNDERBAR) och Margaret Cho kan inte vara annat än underbar.



Runs in the family: Run from their pity, from responsibility, Run from the country and run from the city, I can run from the law, I can run from myself , I can run from my life, I can run into debt , I can run from it all, I can run 'til I'm gone , I can run for the office and run for my cause I can run using every last ounce of energy



Bad Habit: and you might say it's self-indulgent and you might say it's self-destructive but, you see, it's more productive
than if i were to be happy and you might say it's self-destructive but, you see, i'd kick the bucket sixty times before i'd kick the habit and sappy songs about sex and cheating bland accounts of two lovers meeting make me want to give mankind a beating and no-one cares if your back is bleeding they're concerned with their hair receding



Oasis: Den här låten ville flera radiostationer inte spela. Varför? Därför att den tog upp våldtäkt och abort på ett raljerande och skämtsamt sätt. Texterna är självbiografiska och skivbolaget m.fl. tog sig rätten att berätta för Amanda Palmer hur hon borde berätta om hennes våldtäkt och abort, nämligen sorgset, med gråten i halsen. Det finns visst inget utrymme för andra sätt att berätta om dessa saker. Fy Fan vad arg jag blir. Men fy fan vad glad jag blir över Amanda Palmers sätt att hantera det!!!

Mediekritisk aktivism och direkt aktion mot mainstreammedierna!

I min senaste ETC-krönika "Stoppa pressarna" skriver jag om att det behövs mer mediekritisk aktivism och direkta aktioner mot mainstreammedierna, samt målar upp hur mediekritik hänger ihop med en bredare anarkistisk kritik av dagens samhällssystem. I slutet av krönikan ställer jag en fråga som nog inte går att svara rakt "ja" eller "nej" på, nämligen om vi progressiva krafter bör införa en totalbojkott av mainstreammedierna. För som med mycket annat beror ju detta på hela kontexten, men samtidigt tycker jag att det är en diskussion vi verkligen måste ta och jag tycker att vi måste lägga mer kraft på mediekritik och uppbyggandet av alternativa mediekanaler via internet m.m. och inte förlita oss på mainstreammedierna och inte heller ge dem för hög prio. För då legitimerar vi deras makt och spelar på deras planhalva, vi måste våga tacka nej till intervjuer och när vi ställer upp på intervjuer måste vi våga ställa krav för att förhindra vinklingar.

Slutligen, en liten fundering angående fängelsesystemet: Jag tror säkert att vissa människor (betydligt färre än idag), även i ett klasslöst samhälle, utan rasism, heterosexism, sexism m.m., fortfarande skulle begå brott (tycker nog ändå att "brott" kan vara ett bra begrepp att ha till hands, för att svara på en kommentar som någon lämnade på mitt förra inlägg). Och att det även i detta samhället kommer finnas tillfällen då en måste handgripligen förhindra att denna person skadar ytterligare människor. Frågan är dock om det just är fängelsestraff som behövs då, det finns ju till exempel tvångsomhändertagande. Det skulle en kunna använda sig av. Men då ska omhändertagandet ha ett reparativt syfte och vara kopplat till när en (enligt psykologer m.fl.) inte tror att personen kommer begå fler brott, snarare än att vara kopplat till vedergällning. Tycker jag. Vedergällning bör inte ha ett egenvärde.

Bortom lås och bom - Dags att avveckla fängelsesystemet!

Jag och Malou skrev vår uppsats om fängelsesystemet och vilka problem som finns med den baserat på faktorer som exempelvis statlig kontroll, kontraproduktivitet när det gäller minskad brottslighet, samt strukturer som klass, kön och etnicitet. Uppsatsen skrevs utifrån Michel Foucaults "Övervakning och Straff" och Angela Davis "Are prisons obsolete?". Ska försöka plocka några bra citat från uppsatsen för att visa varför the prison system IS obsolete:

Fängelser är en självklar men osynlig del av vår vardag, och vår kunskap om dem sträcker sig sällan längre än till vetskapen om att de existerar:

”On the whole, people tend to take prisons for granted. It is difficult to imagine life without them. At the same time, there is reluctance to face the reality hidden within them, a fear of thinking about what happens inside them.” (Davis, s. 15)

Eftersom fängelserna fungerar som avstjälpningsplatser för de som brutit mot samhällets lagar glömmer vi bort ansvaret i att syna samhällsgrunden och försöka hitta orsaken till ett brott snarare än ett adekvat straff.

Foucault synar lagen som system i sömmarna och problematiserar ur flera synvinklar det sätt på vilket vi idag hanterar brott genom straff utan att ifrågasätta huruvida vissa brott kan uppkomma just genom det dominerande straffsystem som ska förhindra dem

: ”Istället för att konstatera att fängelset inte har lyckats avskaffa brotten, bör man kanske framföra hypotesen att fängelset mycket väl har lyckats producera kriminalitet.” (Foucault, s. 322)

Han undrar också vad som är straffets egentliga syfte – att avskaffa brottsling efter brottsling eller att avskaffa brott?

”Man måste betrakta ett straffrättsligt system som en apparat avsedd att på ett differentierat sätt ta hand om laglösheterna och inte att avskaffa dem alla.” (Foucault, s. 106)

Foucault anser det vara befängt att påstå att alla är lika inför lagen, att:

”det är klokare att erkänna att den är gjord för vissa och att den drabbar vissa andra; att den i princip förpliktigar vissa medborgare men att den huvudsakligen avser de mest talrika och minst upplysta klasserna; att i motsats för vad som gäller för statsrättsliga och civilrättsliga lagar deras tillämpning inte angår alla människor i lika mån; att det i domstolarna inte är hela samhället som dömer en av sina medlemmar, utan en social kategori, som fått i uppdrag att bevara ordningen, som bestraffar en annan, som är hemfallen åt oordningen” (Foucault, s.321)

I likhet med Michel Foucault menar Angela Davis att fängelsesystemet har ingen koppling till minskad brottslighet, snarare tvärtom:

”The practice of mass incarceration during that period [the 1980's] had little or no effect on official crime rates. In fact, the most obvious pattern was that larger prison populations lead not to safer communities, but, rather, to even larger prison populations. Each new prison spawned yet another new prison.” (Davis, s. 12)

Det är alltså tydligt att fängelser inte minskat brottsligheten. Vår vision är att brottsligheten ska avskaffas eller åtminstone minska rejält, inte att fler människor ska spärras in. Därför vill vi titta på vilka alternativ till fängelsesystemet i synnerhet och bestraffningssystemet i allmänhet som kan ha den effekten. För det första tycker vi att det är viktigt att ta upp det strukturella perspektivet. Det är vår övertygelse att brott i första hand uppkommer på grund av strukturella orättvisor och därför blir det problematiskt att döma individer, framförallt när dessa individer redan är underordnade i systemet. De flesta av oss har någon gång brutit mot en lag (snattat, gått mot rött, rökt marijuana), men bara ett fåtal av oss åker fast och ett ännu mindre antal av oss hamnar i fängelse och/eller får stämpeln som kriminella – antagligen beror detta på att en tillhör en icke-stigmatiserad grupp:

”[Black, Chicano, Vietnamese, Native Americans or poor, regardless of their ethnic background] are sent to prison, not so much because of the crimes they may have indeed comitted, but largely because their communities have been criminalized.” (Davis, s. 113)

Det är knappast den vita medelklassen som sätts i kategorin ”kriminella” och hamnar i fängelse och drabbas av bestraffningssystemet. Att godkänna dagens bestraffningssystem och fängelsesystem är att godta ett system som bygger på rasistiska och klassistiska fundament. I arbetet för alternativ till detta system måste vi föra en politik som är tydligt antirastistisk, feministisk, antiheterosexistisk och antikapitalistisk. Ett avskaffande av fängelse- och bestraffningssystemet kan öppna upp för att all fokus läggs på att ta itu med de strukturer som idag skapar brottsligheten, istället för att skyffla undan strukturella bördor på kroppar i fängelser. Enligt Davis gör fängelserna det helt enkelt lättare att blunda:

”[The prison system] relieves us of the responsibility of seriously engaging with the problems of our society, especially those produced by racism and, increasingly, global capitalism.” (Davis, s. 16)

Strukturella problem kräver strukturella lösningar, något som fängelse- och bestraffningssystemet inte är. Alternativen till fängelse- och bestraffningssystemet måste vara breda, mångfacetterade och syfta till en helhetssyn på varför brott begås och hur brottslighet kan förhindras. Det går inte att ersätta fängelsesystemet med en endaste reform eller med fängelseliknande bestraffningsmetoder som husarrest. Istället bör vi satsa på att upprusta skolan och utbildningsväsendet i stort och föra en social rättvisepolitik som syftar till att eliminera klassklyftor och segregering. Även om vi är övertygade om att denna politik kommer att leda till radikalt minskad brottslighet, är det mycket möjligt att det inte lyckas med målet att avskaffa brottsligheten helt. I de fall brott ändå begås anser vi dock att det är effektivare för en minskning av brottsligheten för rättssystemet att fokusera på att se brottets orsaker och inrikta arbetet på reparation och försoning istället för vedergällning och dömandet till avtjänandet av ett straff inom en institution (fängelset) som Arthur Waskow beskriver som ”criminal training centres”. Problemet med brottslighet löses inte av att spärra in människor på en yta där de spenderar all sin tid antingen i total isolering eller bland andra dömda brottslingar. På vilket sätt skulle denna kultur förhindra framtida brottslighet?

Det handlar om en anarkistisk vision där vi ser strukturer bakom och orsakerna till brott. Fokus läggs på att avskaffa brottslighetens orsaker, och därmed brottsligheten, istället för att avskaffa brottslingarna och föra dem bakom lås och bom eller, som förekommer i Davis USA, ibland döda dem. I de fall där brott ändå begås förespråkar hon försoning och reparation framför vedergällning och hämnd.

Vi anser att den feministiska retoriken kring straff måste förnyas och ha en större helhetssyn om vi ska kunna få bukt med problemen. Även om det är viktigt att lyfta fram brottsoffrets perspektiv för att stärka och synliggöra dennas situation, gynnar det på lång sikt ingen att totalt försumma förövarnas situation. Den feministiska visionen måste rimligen vara att avskaffa brotten, inte bara att se brott och bestraffa den. Vad gagnas ”kvinnor” egentligen mest av – att förövarna straffas ordentligt eller att de inte finns?

”According to a recent study, there may be twice as many people suffering from mental illness who are in jails and prisons than there are in all psychiatric hospitals in the United States combined.” (Stapp i Davis, s. 10)

Även ur ett mer kortsiktigt perspektiv kan en ifrågasätta om den straffpositiva diskursen gynnar feminismen. Frågan är vilken patriarkal maskulinitetsnorm som hittas i fängelserna och hur denna miljö skulle kunna bidra till att dömda män, när de väl kommer ur fängelset, inte begår nya brott relaterade till könsmaktordningen?

Vi väljer att avsluta vår uppsats på samma sätt som Angela Davis avslutar ”Are prisons obsolete?”. År 1993 var den vita kvinnan Amy Biehl aktiv i återuppbyggandet av Sydafrika. En dag mördades hon brutalt när hon var på väg hem och hamnade mitt bland en anti-vithetsmobb. Fyra män dömdes till 18 års fängelse för mordet. 1997 skrev Amy Biehl’s föräldrar under en förfrågan om Amnesty från de fyra männen efter att de hade bett om ursäkt för mordet. Året efter släpptes männen och senare träffade två av dem föräldrarna för att få ytterligare uttrycka deras ånger över att ha mördat dottern. Biehl-föräldrarna erbjöd dessa två att arbeta hos dem och i juni 2002 följde de med Linda Biehl till New York för att tala inför the American Family Therapy Academy on reconciliation and restorative justice. Efter att Peter Biehl dog 2002 köpte Linda två landutrymmen åt dessa två där de kunde bygga sina egna hem. Ett par dagar efter 11 september-dådet bjöds Biehl-föräldrarna in som talare på deras lokala synagoga. Enligt Peter Biehl löd deras budskap som följande:

”We tried to explain that sometimes it pays to shut up and listen to what other people have to say, to ask ’Why do these terrible things happen?’ instead of simply reacting”.

Burka Band

Och nej det här är inte ett gäng med västerländska hipsterungar som tyckte att de skulle göra en "rolig grej". Läs mer om Burka Band här.

Mycket tankar...

Just nu är jag mitt uppe i skrivandet av den avslutande diskussionen i mitt och Malous uppsats om att avskaffa fängelsesystemet. Otroligt spännande ämne. Och jag ska skriva lite mer kring det ämnet på bloggen nästa vecka. Det är en otroligt viktig anarkistisk fråga.

Just nu har jag mycket tankar. Jag tycker Amanda Palmer är så jävla grym, vilken fenomenalfantastisk skiva "Who Killed Amanda Palmer?" ÄRÄRÄR! Och jag är så arg på att hennes skivbolag ville blocka videon till låten "Oasis" för att hon skrev om våldtäkt och abort i en humoristisk kontext, trots att texten är självbiografisk och att det är hur tydligt som helst att det döljer sig ett allvar bakom raljerandet. Och mest förbannad blir jag över hur det läggs ett tvång på att en måste berätta om dessa ämnen i moll i ballader där en gråter... Det är klart att en ska få göra det om en vill. Det har jag själv gjort i flera texter. Men en måste också få göra det på andra sätt.

Sen är jag så glad så över att jag fått plats i ett ockuperat hus i Berlin!!! Och att jag kommer att engagera mig i Fight Lookism-rörelsen där. Wihhooo. Läs gärna om Lookism, och varför det är en viktig maktordning att bekämpa, här.

Sen är jag överlycklig över att jag ska se Hole den 21:a februari i Amsterdam!!!!! Visserligen är Courtney Love ensam kvar bland originalmedlemmarna, men det är ju henne jag helst vill se. Det är hon som varit så viktig som feministisk förebild för mig. Åhhh!!!

Och arg är jag på att Aftonbladet hade en poll med 00-talets 10 bästa album. Nio av tio album på listan var av manliga artister eller band med bara män, en var av ett band med en kvinna och en man. HejaHejaHeja Dold sexism (när en inte direkt skriver ut sin sexism, men ändå bara lyfter fram män och omfamnar mansnormen med hela sin kraft)! Fuck that shit. Argggh! Nu tar vi död på myten om det manliga geniet! Äntligen!

Frida Kahlo <3

"I must fight with all my strength to turn what little positive energy my poor health has left me toward aiding the revolution. The only real reason for living."

- Frida Kahlo

"Feet? What do I need you for when I have wings to fly with"

- Frida Kahlo inför amputeringen av hennes fot.

Det sjukaste och det bästa

Igår sa jag hejdå till finaste Sara som åker till Latinamerika i tre månader. Drack även öl med några andra vänner som berättade för mig om smellmeand.com, en parfym som luktar fitta. Och när jag gick in på sidan och såg den sexistiska reklamfilmen. Alltså... Vad fan är detta för något liksom... Och hur menar de att fitta luktar? Jordgubb? Rosor? Eller kanske hallon? Är det en nytvättad fitta eller en fitta som inte tvättats på en vecka.

Får mig att tänka lite på Bikini Kill's textrad: "Did you tell them how punk fucking rock my pussy smells?"

Men i Aftonbladet idag kan en läsa den bästa artikeln som publicerats i mainstreampress på länge. En bokrecension av Tiina Rosenberg där hon förklarar behovet av en solidarisk queerrörelse med klassanalys, samtidigt som hon också ger en brasklapp mot personen som författat boken som verkar vara inne på den klassiska klasskamp först-retoriken! Läs artikeln! Heja Tiina!

Jag beskriver mig själv i ett stycke.

Jag luktar som en ros och smakar som hallon, har trendig frisyr och stil, inte svensson-H&M-trendigt, utan tänk mer en blandning mellan Paris & Milano's high fashion och Berlin's underground edginess, fast samtidigt väldigt originellt. Jag har min egen stil. Berättar sällan att jag är vegetarian, för det låter som ett politiskt statement och kan skapa konflikter och jag gillar inte att ta politiska konflikter eller konflikter i allmänhet för den delen, men jag äter vegetariskt bland annat för att det ger mig clear skin och håller mig smal. Finkultur passar min image, för jag är djup och vill gärna förmedla det också. Jag vill dock gärna upptäcka kultur när det fortfarande är lite underground. Jean-Paul Sartre finns garanterat i min bokhylla och Bob Dylan i min skivsamling! Inredning är också viktigt, gärna lite 60-tals retro. Jag feströker (jag är inte rökare för då blir tänderna missfärgade) och har övat på en pose när jag röker som gör att jag ser ut som James Dean, lite rebellisk och förförisk och häftig. Hänger en hel del i queerrörelsen för att de har riktigt edgida, roliga, utflippade och nyskapande klubbar! Fast det som gör livet värt att leva mest av allt är ändå svartklubbar vars existens sprids helt via word of mouth, gärna i en gammal industrilokal med högt i tak och häftig belysning och coola vita heterosexuella män som dj:s! Jag tänker ofta på min hållning och hur jag uppfattas. Att jag har många facebook-vänner ser jag som ett bevis för att jag är lyckad.

Nä, FY FAN säger jag. This is the essens of sickness in our culture. Tacka vet jag Chicks on Speed, som driver med detta bäst:




Dog returns to vomit
now is this really art?

Det här kanske beskriver min vision bäst.

Ja, eller, texterna på Ani Difranco's skiva Puddle Dive beskriver nästintill helt hur min vision om världen ser ut. Åhh! Älskade Anii! Kolla in texterna och klipp från skivan här.

Och de här tre låtarna är kanske mina allra största favoriter på skivan (och även born a lion och ego's like hairdo's). Åhh, MJAU OCH KRAM PÅ ER:







"I fight with love and I laugh with rage, You gotta live light enough to see the humour and long enough to see some change!"

Queertopia pre-party i Stockholm med artistsläpp och biljettsläpp

Queertopiafestivalen, Europas första queerfeministiska musikfestival med camping äger rum i Norberg den 22-25 juli 2010 (http://www.queertopiafestivalen.se). Där kommer vi fira att revolutionen äntligen ägt rum och dansa på ruinerna av det förhistoriska heteronormativa samhället. Heteronormen ska förpassas till historieböckerna och vara något som vi låter bli att berätta för barnbarnen ;-).

Men för de av er som är sugna på att dansa till takten av revolutionen redan nu så erbjuds tillfälle på festivalens fenomenalfantastiskaförfest på Högkvarteret i Stockholm fredagen den 15:e januari kl. 19-01. Och det är ingen vanlig kväll. Nejnej, Tvärtoooom. För denna afton kommer Queertopia släppa sina biljetter och sina första artister. Vi utlovar spännande namn som kommer få er att ramla av stolen och börja dansa på borden.

Och inte bara det. Det blir uppträdanden av LipShit Queers (lipshitqueers.blogspot.com) och fenomenalfantastiska dj:s i form av Giljotinfittorna (Alexander & Lisa) som bjuder på queer och feministisk punk och rock, riot grrrl, samt lite electroclash och grymma hiphop queerfeminister.
Samt DJ Fanny-tastic and DJ Not-so-tastic (Fanny & Therese), som bjuder på 80-tal, 90-tal och trrrrrryckare!

Det finns faktiskt ingen anledning till att inte vara där. Så kom dit och kom tidigt för lokalen kommer fyllas upp illa kvickt!

Plats: Högkvarteret, Närkesgatan 8, Stockholm
Tid & Datum: 15:e januari kl. 19-01
Inträde: 50 kronor (gratis om ni kommer innan kl. 20)
Åldersgräns: 20 år (Högkvarterets standardåldersgräns)

KRAMAR OCH KÄRLEK BORTOM NORMEN FRÅN QUEERTOPIAFESTIVALEN!

Diamanda Galas <3

Det finns musik som följer traditionella mönster, sen finns det musik som är tämligen nyskapande och så finns det musik som är fullständigt unikt och originellt. Det är vad jag kan säga om Diamanda Galas. En otroligt unik röst, som bara går att likna vid om Yoko Ono skulle bli en häxa på riktigt och samtidigt bli skolad operasångare. Det krävs mycket för att musik ska göra mig rädd, men den här musiken skrämmer mig och det betyder att den är otroligt galen och häftig. Mjau! Och än bättre blir Diamanda Galas för sitt politiska engagemang. Det står mer om Galas musik och engagemang i den här underbara intervjun i ETC, LÄS DEN! Det är också otroligt starkt att hen tatuerade in "We're all HIV+" på handen när hens bror dog i AIDS.

Lyssna och känn gåshuden:

Och så gick aktionen...

Osynlig teater kan ofta vara en väldigt spännande aktionsmetod. Nu kanske inte alla på restaurangen igår gick på vårt skådespel, men det hade varit kul om det fanns några som trodde att vi var ett transpar och att det här var vår vanliga livsstil. Nåväl, jag dragade till Polly och Angie till Angelo och vi gick på fin restaurang tillsammans. Jag tittade på Angelo hela tiden och lät honom ta allt utrymme, gjorde allt för att vara behaglig, allt han gjorde var såååå fantastiskt och jag skrattade åt vartenda skämt. Så fort jag tog upp något själv så var det fokuserat på när ska vi gifta oss och jag vill skaffa barn... Angelo sa allmänt patriarkala och heteronormativa saker under hela konversationen. Och jag blev åh så glad när han försvarade mig mot en kille som glodde på mig! En sån maaaan, han fick mig att känna mig trygg och säker!

Angelo beställde vegansk mat åt mig för att det var en ny bantningsmetod som jag prövade... Och där satt vi i två timmar, sen beställde vi notan (Angelo betalade förståååås) och två drinkar. And that's when all hell broke loose. Jag började ta mer plats, satte mig bredbent och började ställa krav på Angelo. Jag berättade att jag gått på feministmöten, visade upp håret under armarna. Angelo undrade vad fan jag höll på med och någonstans under bråket skrek jag "UNDER HELA VÅRT FÖRHÅLLANDE HAR DU INTE GETT MIG ORGASM EN ENDA GÅNG". Och hela restaurangen vände sig om och servitrisen bad oss att dämpa oss för "folk åt ju middag och ville kanske inte höra om sånt". Det intressant var att hon faktiskt tog det hela på allvar ;-).

Sen tog jag jackan och började gå mot dörren. Angelo följde efter mig. Och då skrek jag a la Tiina "DU ÄR ETT HÅN MOT DEN FEMINISTISKA KAMPEN, QUEERKAMPEN OCH KLASSKAMPEN! FUCK YOU! FUCK YOU! FUCK YOU!" och smällde igen dörren efter mig. Han sprang efter mig på gatan och jag kastade mina högklackade skor efter honom.

När vi kommit runt hörnet tog skådespelet slut och vi gapskrattade. Det var en spännande middag och jag var tyvärr så uppe i pjäsen som vi spelade upp att jag inte riktigt hann titta på folks reaktioner. Hade varit kul att placera in en kamera någonstans i restaurangen.

Och shit vad dyrt det är att gå på den typen av restaurang! Och maträtterna är förstås jättesmå och kostar typ ändå nästan 200 kronor,för att bli mätt måste en nästan beställa förrätt, huvudrätt och efterrätt = över 400 kronor per person om en ska ha något att dricka till också. Jag har alltid undrat hur en person som tjänar mer än sisådär 15 000 i månaden efter skatt gör av med alla sina pengar (så till vida det inte är en ensamstående förälder med 4 barn). Svaret är ju förstås konsumtion och lyxkonsumtion, något som jag känner mig typ helt bortkopplat från. Pengarna går åt om en äter ute på dyra restauranger och köper ett nytt klädesplagg varje vecka. Fin elektronik, bil, widescreen tv och surround sound. Och om du tjänar ännu mer pengar då kan du spendera pengarna på ännu hyperdyrare gourmetrestauranger och dyra märken = högre status = nu kan jag visa upp för alla att JAG ÄR LYCKAD, H(E)LLELUJAH. I det kapitalistiska samhället finns det aldrig brist på saker att göra av med mer pengar på om en vill det. Men tänk hur mycket tid (för att inte tala om hur mycket kortare arbetsdagarna skulle bli om vi inte hade ett lika stort behov av pengar) vi skulle fria upp om vi gjorde andra saker än konsumerade?!