Byt er visningsbild till Free Iran, delta i manifestationer, ställ krav på Sveriges regering. Små solidaritetshandlingar, men om vi alla gör det så kommer det att hända grejer. Protesterna i Iran är bland de mest inspirerande jag sett i min livsstid och de som riskerar sina liv för ett fritt Iran är så OTROLIGT MODIGA. Vilka kämpar! Och det här innebär ett starkt frigörelsepotential för kvinnor och hbt-personer.
Min nästa krönika i ETC är dagboksliknande, men här är ett äkta utdrag från min dagbok, för att jag vill dela med mig av hur jag tänker kring vissa saker:
Det känns ibland som om få saker inspirerar mig, men samtidigt finns det ett fåtal saker som VERKLIGEN inspirerar mig. Vad jag nog tycker är läskigast just nu är folkmassor som samlas för att konsumera, oavsett om det är Nordstan eller en second hand-marknad. Hela tiden är det samma hets, samma "det här skulle se snyggt ut på mig/i mitt vardagsrum", samma sätt att köpa sig till det "rätta" utseendet och identiteten. Det här tråkar ut mig. Jag tillbringar mycket hellre två timmar i djupt samtal med havet. I havet finns 70 procent av världens liv. Människan känns så arroganta inför detta och en massa mer.
Berlin känns bra, men inte perfekt. Jag är trött på att festa i sig, men är mer pigg än någonsin på galna upptåg och äventyr. I Berlin känns det som om det finns utrymme för en kreativitet och tänkande utanför boxen, som jag inte märkt av i någon annan stad. Som den där djurrättsperfomancen som jag såg igår. Jag vill kalla en sådan värld, där murarna mellan djur och människor rivits för Cocorosieland. Kanske är det en del av queeraktivismens mål. Det känns som om det är inom konsten som det går att få utlopp för riktigt progressiva idéer och utopier. Idéer som ibland kanske inte ens går att förverkliga, men om vi når halvvägs så vore det så himla vackert.
Jag känner mig så ofta så kritisk till vad människor håller på med. Har ibland svårt att slappna av så fort jag är i större grupper. Det finns så mycket av konsumtion kopplad till identitet, sexualitet och relationer kopplad till yta, utbildning kopplad till karriär, karriär kopplad till status och pengar, normativt leverne kopplad till att leva ett enklare liv - och allt detta känns som ett endaste ekorrehjul av... ja, rädsla egentligen. Ibland känner jag mig som en elitistisk snobb som är så kritisk bara för att få känna mig förmer, men jag tror inte det, jag har alltid känt mig så här. Och varje gång jag får ett sms om att 85 demonstranter dödats någonstans i världen så brinner det i mitt hjärta. När andra bara kan fortsätta som om inget hänt känner jag mig... alienerad. Samtidigt vet jag att jag hela tiden måste fungera socialt och använda mig av sociala redskap för att nå en förändring. En del av mig vill däremot bara abdikera, och leva mer eller mindre isolerat på Island, men det vore själviskt. Väldigt.
Just nu läser jag boken "The Autobiography of my Mother" av Jamaica Kincaid. En helt fantastisk bok i all dess mörker. Kincaid är en av vår tids viktigaste postkoloniala författare och i den här boken gör hon verkligen upp med kolonialismens mörka arv. Det är en bok där ekonomisk rikedom förklaras som "he had not done enough bad things yet to get rich" (vilket känns mer eller mindre sant). "They bade each other goodbye and returned to their homes, where they would drink a cup of English tea, even though they were quite aware that no such thing as a tea tree grew in England, and later that night, before they went to bed, they would drink a cup of English cocoa, even though they were quite aware that no such thing as a cocoa tree grew in England."
Boken handlar mer eller mindre om huvudpersonens vägran att konformera till samhällets normer och bojorna som lever kvar från kolonialismens tid. Och det hela beskrivs på ett väldigt smärtsamt och negativt sätt. Men någonstans så är det väldigt befriande i en värld där romaner och filmer nästan alltid följer mönstret: "Bra start, sedan utsätts huvudpersonen för svårigheter och hårda prövningar, det går dåligt för huvudpersonen ett tag, men i slutändan löser sig allt".
Postkolonial teori är för övrigt ett helt nödvändigt verktyg att använda vid allt globalt arbete för att undvika att hamna i fällan av filantropi och "västs sätt göra saker är alltid bäst".
Situationen i Iran känns för övrigt mer hoppfull än på länge och beundrar verkligen alla de modiga människorna som protesterar. Så himla mycket. Det finns en sådan stark känsla av solidaritet bland dem och solidaritet är alltid det vackraste som finns. Läs förresten gärna den här artikeln...
"Vem är din bästa vän, hunden eller kvinnan? Om du vill veta svaret kan du låsa in båda i varsin bilbaklucka och se vem som är gladast när du släpper ut dem efter en halvtimme".
Dvärgchimpanserna och chimpanserna är de djur som är närmaste besläktade med människan. De är också från början samma art, men de har separerats av en Kongofloden. Numera är deras samhällen inte uppbyggda likadana. De flesta chimpanser är heterosexuella. Nästan alla dvärgchimpanser är bisexuella. Chimpanser är otroligt patriarkala och mycket våld används för att kontrollera honorna. Dvärgchimpanserna är någorlunda jämlika, faktiskt med en liten övervikt åt det matriarkala hållet, trots att hannarna är fysiskt starkare. Chimpanser är väldigt våldsamma och löser sexuella konflikter med våld. Dvärgchimpanser är tämligen fredliga och löser konfilkter genom att ha sex med varandra.
Intressant. Och jag har fått än mer vatten på min queera kran. Om kön avskaffas som något relevant i val av sexpartner så löses alla problem =). Nåväl, skämt åsido, men jag tror att samhället skulle bli mycket mycket bättre, att vi skulle behandla varandra bättre, ha lättare att se alla som medmänniskor. För mig är queers nedmontering av samtliga förtryckande normer som finns i samhället en väldigt viktig parallell kamp till den mer traditionella socialismen som kämpar för ekonomisk jämlikhet. Och vi får aldrig glömma djurrättskampen!
Socialism och queer är viktiga komplement till varandra. Och idag Tar vi stranden tillbaka!
Vet du inte vad du ska göra nästa år?! En sak som rekommenderas varmt är folkhögskoleutbildningen Creative Feminism, Sveriges enda feministiska projektledarutbildning. Du lär dig mycket om feministisk teori och du lär dig att anordna evenemang, som festivaler, konserter, klubbar, seminarier, konferenser med mera med mera. Verkligen sjukt brrrrraaaa! Det går fortfarande att söka dit, utbildningen är ett-årigt!
Just det här med att avskaffa ytlighet och våga vara ful (enligt vems normer? Såväl fulhet som snygghet är sociala konstruktioner) är temat för min nästa krönika i ETC.
Till slut vill jag också rekommendera Gossips nya skiva "Music for men". Beth Ditto, som benämner sig själv som en fet feministisk flata från Arkansas, är en stor idol när det kommer till att nedmontera utseendenormer. Är så glad att Gossip kommer på Hultsfred, Hultsfred har verkligen ryckt upp sig i år och har en hel del grymma artister. Och nästa år ska vi se till att Gossip kommer på QUEERTOPIAFESTIVALEN, som nu har 1300 medlemmar i sin facebookgrupp, 60 voluntärer och det lutar åt att vi dessutom hittat en ort för festivalen!
Men hur som helst, Gossips nya skiva är hur bra som helst, framförallt låtarna "Heavy Cross", "Men in Love" och "Pop Goes The World". Och kolla in den här reklamsnutten, så fantastiskt rolig. Den får mig att tänka på Köpenhamns queerfestivals slagord "Är du man nog att ta den i röven?"
Det är långt bort, men det känns alltid så nära i hjärtat när det är frihetsuppror någonstans i världen. Jag fylls av hopp för Iran, men samtidigt av förtvivlan p.g.a. statsmaktens våld. Jag tycker alla ska maila och kräva att svenska ambassaden i Teheran gör som bl.a. Storbritannien och Tyskland och öppnar dörren för nödsökande demonstranter: ambassaden.teheran@foreign.ministry.se
Kom igen! Alla måste göra sitt (och gärna mer än att bara maila ambassaden). Det är det som solidaritet handlar om.
Enligt väderleksrapporten blir det sol och strålande väder på onsdag. Då passar Hardqueer på att ta över stranden vid Ribersborg! Det finns normer kring vilka kroppar som ska få visas upp och vilka kroppar som bör skylas, vilka kroppsdelar och hårväxt som det är okej för män att visa upp och vilka kroppsdelar och hårväxt kvinnor får visa upp osv (är inte det absurt att "män" får gå med bar överkropp oavsett hur stora eller små bröst de har, medan "kvinnor" inte får det, oavsett hur stora eller små bröst de har). De här normerna tänker vi skita fullständigt i, på onsdag nedmonterar vi istället dem! Vi vänder upp och ned på vad som är snyggt och fult, vad som är manligt och kvinnligt (draga, draga, draga), vilka som får ta plats med bollspel, gitarrer, hångel osv. osv. - för allt detta är trots allt bara sociala konstruktioner!
Joina Hardqueer och TA STRANDEN TILLBAKA! Samling vid hållplatsen Malmö Kockums kl. 12 på onsdag!
Berlin var roligt, kom hem i torsdags natt. Queervärlden där är mycket större än den är här och på en vecka såg jag väldigt många samkönade par gå runt på stan, något som jag inte ser i Sverige. Det kändes också som om det fanns ett utrymme för kreativitet där, som jag inte märkt i några andra städer som jag varit i. Underbart.
Och lite aktivism hanns förstås med. Vi var med i en stor skoldemonstration med 22 000 personer. När jag och en vän gick på "tjejtoan" på ett museum under demonstrationen, sprang en som jobbade där efter mig och hänvisade mig till herrtoan. Då berättade jag för honom "aber, ich habe ein vagina", varpå han bad heeeeemskt mycket om ursäkt. Flera gånger till och med. Det var bra att han godtog vad jag sa, samtidigt är det ju så absurt hur mycket det biologiska könsorganet ska spela roll.
Och jag fortsatte min kamp för att queera till poliskåren. Jag ville få dem att säga det könsneutrala "das" om allt istället för "die" (femininum) och "der" (maskulinum). De fattade inte riktigt.
Just det, jag kom på att jag inte lagt upp klippet från när jag, eller Courtney (som för övrigt håller på att ombilda Hole), höll på med polisen på Ockupationsfestivalen:
Ja, det var så att vi först fick klartecken för den här texten. Den skulle publiceras i Expressen idag, men i sista minuten fick vi den nekad på grund av att språket var "för explicit". Ursäkta... Men vaddå för explicit?! Den här texten beskriver kroppar, sex och sexualitet på ett ganska självklart sätt. Det här är inte porr, och det är ju för fan skitvanligt att Expressen har artiklar som är objektifierande och översexualiserade. Men då är beskrivningarna ofta både heteronormativa och sexistiska. När en artikel beskriver sex på ett annat sätt, då helt plötsligt börjar censurdebatten likna USA:s. Är det verkligen så läskigt med ord som klitta, fitta och queersex? Jag tycker nog snarare att det är läskigt att dessa ord fortsätter att mystifieras och censureras. Här får ni i alla fall läsa artikeln:
Det har återigen blivit dags att fira sommarens ljusaste natt. En lång, bred stång med tillhörande kransar ska prydas med blommor och växter av alla de slag. Sedan, genom en gemensam kraftansträngning, erigeras stången högt i skyn. Tillsammans dansar vi kring den, sjunger och visar hur pojkar och flickor beter sig olika ”när de går, när de sitter och när de står”. Därefter är det dags – för flickorna! – att springa ut i skogen och samla ihop sju sorters blomster, så att de tryggt kan gå hem alldeles knäpptysta, stoppa blommorna under kudden och drömma om sin trolovade man.
Vi vill inte ha det så här. Måste det verkligen sättas likhetstecken mellan festliga högtider och stenkonservativa traditioner? I höstas startade vi en facebookgrupp vid namn ”Midsommarfittan”. För oss var detta ett sätt att förena humor och fest med feministisk aktivism, och vi kunde aldrig ana att gruppen, nu när det blivit dags för midsommar, skulle ha över 3 000 hängivna medlemmar.
Och oj, vad den här tanken har rört upp känslor och väckt reaktioner, framförallt hos antifeminister, som tagit det hela på mensblodigt allvar. De har någonstans fått för sig att vi som vill ha en midsommarfitta tycker att det är den allra viktigaste frågan på den feministiska agendan. Intressant nog är de ofta samma personer som anklagar feminister för att sakna humor. När vi för en feministisk debatt på en teoretisk nivå anses vi alltså vara för akademiska, när vi för en feministisk kamp på en aktivistisk nivå anses vi vara rabiata och fula, och när vi för fram en feministisk idé på ett humoristiskt plan anses vi vara oseriösa och löjliga. Trippelbestraffning, minst.
Några har också stolt informerat oss om att den falliska midsommarstången minsann penetrerar jorden, som representerar den passiva kvinnan, och att båda könen ju på så vis har sin självklara plats i midsommarfirandet. Vi tog lyckligt emot detta upplysande budskap och lade därefter genast ner facebookgruppen. Skämt åsido, något mer heteronormativt får en leta efter. För det första: varför ska sex hela tiden beskrivas som en akt mellan en man och en kvinna? För det andra: varför ska penetrativt vaginalsex ses som ”det riktiga sexet”, när de flesta kvinnor njuter mer och har lättare att få orgasm av klitoral stimulering? Med lite kreativitet och ett öppet sinne kan och bör sex handla om så mycket mer än en aktiv man som heteropenetrerar en kvinna som passivt tar emot.
En midsommarfitta kan se ut på många olika sätt, men den är inte enbart ett hål i marken. Vi vill på inget vis upprätthålla en essentialiserande bild av hur könsorgan ser ut (eller av att det bara skulle finnas två stycken). Midsommarfittan kan ligga på marken eller resas högt upp i skyn. Den kan byggas av ris, stenar, löv, blommor, papier maché, plankor, tyger eller glas. Den får gärna ha hår av buskar eller garn. Den kan vara enorm eller liten, en eller flera. Den kan vara en giljotinfitta med arga tänder eller en varm och våt regnbågsmutta med inbyggd varmvattensprinkler. Men glöm för allt i världen inte klittan! (En kuk är faktiskt som en stor klitoris, men mindre effektiv.) Midsommarfitteklittan kan vara en brokig knapp, en hal sten med sammetsförhud eller en stor, röd godisklubba.
En midsommarfitta vill bryta mot de patriarkala heteromidsommarnormerna. Vi uppmuntrar er därför att resa, bygga och gräva midsommarfittor runtom i hela Sverige – och världen. Vi har dansat kring fallossymboler i många långa år, därför kan vi gott dansa kring en fitta ett tag. Midsommarfirandet är också större än bara fittan: ackompanjera gärna era vackra skapelser med en feministisk attityd, icke-heteronormativa nyskrivna visor och lite queersex. Om det regnar på midsommar, misströsta inte: då blir er fina fitta mer än tillfredsställd. Och om några sexister försöker störa ert firande med hån eller trakasserier kan ni med gott samvete slänga ner dem i midsommarfittan. ”Än slank hen* hit, och än slank hen dit, och än slank hen ner i fittan!”. Och ni behöver inte hjälpa dem ut, de är så lustiga att se.
Nu är jag i Berlin, kanske världens minst heteronormativa stad. Resan känns väldigt spontan och jag vet inte riktigt vart jag ska bo inatt. Men det ordnar sig säkert och vi är flera som rest ned. I värsta fall blir det till att skeda i en park ;-).
Snart är det midsommar. Då är det dags för midsommarfittan att visa sig runt om i världen. Jag har inte bestämt mig för hur jag gör än. Antingen är jag på midsommarfestivalen i Emmaboda och reser en midsommarfitta där. Hade varit kul. Och jag vill intervjua Freij i Slagsmålsklubben och Kristian Antilla om deras syn på feminism och mansdominansen i musikvärlden (förmodligen är de stockkonservativa, för musikerkillar brukar vara det, och freij och antilla har jag inte så mycket gott att säga om), till ett litet konstpolitiskt projekt som jag vill göra. Jag vill över huvud taget ägna mig mer åt konst- och kulturaktivism i framtiden.
Jag minns när jag pratade med Almedal en gång, och sångaren blev mest förbannad för att jag ifrågasatte varför hans band bestod av 7 män. Senare pratade jag om PJ Harvey med bassisten, han verkade vara rätt trevlig, men då sa han "fast jag skulle nog ändå hellre vilja lyfta fram Cat Power, om vi nu ska diskutera vem som är den bästa kvinnliga artisten." Just det, den bästa kvinnliga artisten, för det är bara män som kan vara artister med stort A. Alltså hipsterkillar... Lite mjukare än "vanliga" killar, men fortfarande samma gamla patriarkala sätt att lyfta fram andra män främst i samtliga sammanhang förutom när de ska knulla. Som de dyrkar sin Morissey och alla andra manliga genier, poeter, musiker, konstnärer and on and on and on.
Jag kan också hålla med om att Morissey är ganska bra. Om vi nu ska diskutera vem som är den bästa manliga artisterna. Enligt mig så finns det få heteromanliga poeter, musiker, konstnärer m.fl. som känns värda att lyssna på, dels för att jag faktiskt tycker att deras texter ofta är mindre komplexa än många kvinnliga artisters och dels för att det allt för ofta finns en släng av sexism i deras texter/konstverk. Det har jag typ noll tolerans för. Precis som med rasism och homofobi.
Nåväl, kanske blir det midsommar i Berlin istället. För den nedlagda flygplatsen Tempelhof ska ockuperas av 10 000 aktivister. Helt fantastiskt. Och vore det inte än mer fantastiskt att resa en Midsommarfitta mitt i Tempelhof?! Åhhh!!!
Till slut, lite radikal homopropaganda ;-). The Raspberry Reich, gud vad underbart rolig! Kolla in dessa klipp och skratta. Och det blir ju bara bättre av att ledaren heter Gudrun:
PS Facebookgruppen för queertopiafestivalen har nu närmare 900 medlemmar!!!
Som jag skrev tidigare så älskar jag Cocorosie. De är nästintill definitionen av queer i hela deras förhållningssätt till världen och sin musik. Och sina texter. Och allt. De sammanfattar en sådan stor del av min vision av vad hur jag vill att världen ska se ut. Och de ger mig hopp. Hopp om en värld där vi inte bygger upp gränser mot varandra, där vi inte sätter några hinder för vår kreativitet, för det vackra vi kan skapa utan hämningar. Där vi släpper fram all kärlek och inspirationskraft som finns inom oss, där vi behandlar djur likvärdigt. Åhhh. Jag blir alldeles tårögd. Rainbow Warriors. Här är några av mina favoritlåtar med dem:
Jag och min vän Mikael håller på att skriva en artikel till kom ut om bögvärldens brist på queerfeministisk medvenhet och aktivism. Spännande. Bland annat verkar vi komma fram till att i och med äktenskapslagstiftningen har HBT-rörelsen lyckats med sin kamp för lika rättigheter i lagen och nu gäller det för queerrörelsen att föra kampen vidare, till en bredare normkritik, med målsättningen att uppluckra alla förtryckande normer som begränsar våra liv.
"Att den som äger minst och tär minst på jordens resurser är den verkliga hjältinnan. ”Det måste mycket snart ske ett brott i människors tänkande” sa en annan europeisk debattör. ”Idén att den som kan ta för sig mest av jordens resurser är den mest framgångsrika är numera helt sjuk. Vi kan inte längre ha en ideologi där skapade behov hejas fram som livets mening och där affärsmän som hänsynslöst utarmar jorden hyllas som uppfinningsrika entreprenörer.” "
"Män lyfter fram nästan enbart andra män som geniala musiker, konstnärer och poeter. Den sociala konstruktionen man är idag liktydig med heteroman, men när jag tänker på hur mycket de faktiskt hyllar andra män, så undrar jag ibland om de inte är bögar. Många heterokillar är så dumma i huvudet att jag vill trä en kondom över huvudet på dem. Om de ska bete sig som en kuk kan de lika gärna klä sig som en."
Sedan tycker jag det är kul att Fi fick 16,7 procent i den vallokalen där Lisa-Lo, jag och Erika stod och delade ut valsedlar. Vi hade sprutat lite parfym på valsedlarna. Kanske satte det igång en omedveten pyskologisk effekt som gjorde att fler valde Fi ;-). Eller så berodde det bara på att Möllevången kan vara Sveriges mest progressiva stadsdel... Också kul att en person enligt valstatistiken tydligen röstat på: "Gudrun Schymans Jämställdhetsparti el. vad det nu heter! Tack!"
Nu har jag biljetter till Tori Amos-konsert i Köpenhamn den 20:e september. Hon är så jävla grym. Än mer grym live. Lyssna på det här. Perfektion. Och jag älskar hennes utbrott mitt i låten:
Det är en framgång att Queertopiafestivalens facebookgrupp redan efter tre dagar har 422 medlemmar.
Och det vackraste med att se Cocorosie live är att det känns som om det finns hopp för världen. Som de överskrider gränser och normer. För en värld där alla levande varelser behandlas med fullvärdig respekt.
Jag hade aldrig trott att Fi skulle få en miljon kronor från Abba-Benny. Men nu har det skett. Och det är ju roligt. Skicka Schyman till Bryssel imorgon! Just do it!
Det är min vän Yona också. Hon har skrivit en egen queer nationalsångslåt:
Du queera Du fina Du fittdjupa fjord Du bryska ta plats Och norm förstöra Jag hälsar dig Krossa det väna här i Nord Låt hardqueers nävar krossa gränsers börda Låt regnbågssexet flöda utan möda
Min vän Matilda är också skitcool (och båda dessa två underbaringar ska rösta på Gudrun):
Tänk er Hultsfred, fast queert. Sommaren 2010 smäller det. Queertopia landar på ett festivalområde i Sverige and all hell breaks loose. Vi tar över och skapar en queer utopi där vi spränger normer och dansar till grymma artister, med texter bortom det som Nanna Johansson skämtar om i en serie "I have a penis and you have a vagina, we were meant to beeeee for eternityyyyyy".
If we can't dance to it it's not our revolution.
Musikfestivaler med camping är idag ett område som är ockuperat av heteronormen. Sexistiska och homofoba kommentarer från machomän, en manlig norm som präglar vilka artister som får plats på de stora scénerna och känslan av att som hbt-person vara ”the only gay in the village”. Men alla ockupationer kan och ska hävas och normer kan och ska brytas ned. En annan värld är möjlig och sommaren 2010 skapar vi en egen utopi. För att vi kan, för att vi vill och för att vi törs. En norm ses bara som en sanning till någon kommer och ifrågasätter den. Och till slut raserar den.
Tänk er en festival med camping fylld av härliga queers i alla regnbågens färger. En armé av kärleksfulla älskande queera drägg. På queertopia är alla människor med ett queert förhållningssätt välkomna, oavsett kön eller sexualitet. Men alla är också välkomna att spränga sina egna gränser. Spaghetti is straight until cooked. Fuck your gender – queertopia är en utopi, en plats där vi vill göra upp med alla normer. Den manliga normen, heteronormen, den vita normen, medelklassnormen, medelåldersnormen med mera. Unga och gamla, varför säger åldersnormer till oss att festivaler inte är till för människor över 25? Vi vill ha ett samhälle där vi ses som människor. Inte kön. Som människor. Inte hetero eller homo. Som människor. Inte vita och svarta. Det är höga ambitioner, men de är också mål som vi måste sträva efter. Varför ska vi sträva efter något halvbra, när vi borde bryta varenda jävla förtryckande struktur och norm? Inom oss bär vi allihopa en värld av möjligheter. An Army of Lovers Cannot Lose!
Plats: Ej klart, Datum: Ej klart. MER INFORMATION FÖLJER...
Maila gärna oss på queertopiafestivalen2010@gmail.com om du vill hjälpa till eller har idéer kring vad som helst, artistbokningar, ställen där vi skulle kunna söka projektpengar med mera med mera. Vi vill även ha idéer på var vi skulle kunna skicka vår eventuella vinst till, vår tanke just nu är att det ska gå till queerrörelser i länder där homosexualitet idag är förbjudet.
PS Och vi ska göra allt vi kan för att boka Peaches och Ani Difranco.
Den fantastiska fotografen Elisabeth Ohlson Wallin berättar om varför hon röstar på Fi:
Min senaste krönika i ETC handlade om killars kollektiva ansvar. Ett bland många sätt för killar att börja ta ansvar är att rösta in schyman ;-). Och kom ihåg, finns det inga förtrycka valsedlar så ta då en blank valsedel och skriv in feministiskt initiativ och inget annat, inte gudrun schyman, inte fi, för då blir det ogiltigt, utan bara "feministiskt initiativ".
Många har frågat mig vad Fi egentligen har för klimatpolitik. Fi är det enda partiet som för in ett genusperspektiv på klimatfrågan, något som behövs. Och Fi:s klimatpolitik är bredare än så. Här har ni en sammanfattning:
Klimatsmarthet och genussmarthet går hand i hand. Vi i Feministiskt Initiativ vill lyfta fram ett feministiskt perspektiv på klimatfrågorna. En könsmedveten klimatpolitik handlar bland annat om att sätta en förändring av mansrollen högt på dagordningen, då män idag står för tre gånger mer växthusgasutsläpp än kvinnor. Det handlar till exempel om att män idag äter mer kött, som står för 18 procent av de globala växthusgasutsläppen, och kör mer bil än kvinnor. Flera rapporter har visat att kvinnor dessutom har en större vilja till att ändra på sin livsstil så att den blir klimathållbar.
Den här statistiken visar med all önskvärd tydlighet att det behövs ett könsperspektiv på klimatpolitiken, på samma sätt som det behövs ett globalt perspektiv. I hela världen är det män som står för flest utsläpp, samtidigt konstaterade FN:s klimatpanel redan år 2001 att klimatpåverkan kommer att drabba kvinnor betydligt hårdare än män.
De stora ojämlikheterna i världen har gett en liten grupp män makt och kontroll över näringslivet och politiken. Deras beslut leder till överkonsumtion och ohållbara utsläpp av växthusgaser - där rika män står för en oproportionerligt stor andel. EU:s klimatpolitik måste bygga på såväl global solidaritet som på en jämställd och rättvis fördelningspolitik inom EU. Vi i väst måste ändra vår livsstil, då den försämrar livsförutsättningarna för miljarder kvinnor och män idag, samt rycker undan mattan för framtida generationer.
EU måste ha en rättvis och ekologiskt hållbar handelspolitik. Den globala oreglerade frihandeln belastar jorden, suger ut fattiga människor och bidrar till klimatförändringarna. FN-systemet måste stärkas och ges sanktionsrättigheter för att säkra att stater och företag följer demokratiskt tagna globala avtal om miljö och mänskliga rättigheter.
Feministiskt initiativ vill arbeta aktivt och genusmedvetet för en förändring av vårt produktions- och levnadssätt. Det handlar om att vi inte får förstöra förutsättningen för jordens och vår egen fortlevnad. Vi har alla ett ansvar för att arbeta för en hållbar utveckling, såväl globalt, som lokalt. Ett ekologiskt hållbart samhälle är ett självklart mål för ett feministiskt parti.
Vi vill:
Verka för ett stärkt FN-system med sanktionsrätt mot stater och företag som bryter mot mänskliga rättigheters- och miljöavtal.
Att EU:s handelspolitik blir både rättvis och ekologiskt hållbar
Införa en skatteväxling med ökade skatter på miljöfarliga verksamheter och produkter som kött och bensin, och minskade skatter på arbete. Den som förorenar ska betala.
Att alternativa drivmedel till fossila bränslen vidareutvecklas samt beskattas lägre
Att EU:s framtidsmål ska innehålla verkningsfulla begränsningar när det gäller att släppa ut ämnen som försämrar miljön och klimatet.
Jag har tänkt på det här, att Gudrun Schyman och Courtney Love faktiskt är lite lika. Låt mig lista lite likheter:
Båda slår sig fram inom områden som är traditionellt manliga.
Båda är hängivna feminister.
Båda är frispråkiga, icke-konflikträdda, tar mycket plats, är högljudda och vågar säga som det är.
Båda har en karisma och utstrålning som ingen kan missa, det är omöjligt att inte lägga märke till Gudrun Schyman och Courtney.
Båda har råkat ut för flera skandaler
Båda har klarat sig igenom hur mycket som helst, men alltid rest sig (Gudrun kommer in i EU-parlamentet på söndag och Courtneys nästa album Nobody's Daughter kommer bli en succé, var så säker!) Båda är överlevare.
Båda anklagas för att vara publicity whores, mestadels av sexister som aldrig skulle anklaga en man som betedde sig likadant för samma sak. Eller rent allmänt, båda anklagas för en massa saker som de inte hade anklagats för om de hade varit män...
Båda har fått ta så jävla mycket skit och kallats för häxor tusentals gånger, men aldrig låtit sig trampas ned eller tystas och aldrig bett om ursäkt för vilka de är.
Båda är polariserande, eftersom de inte är välanpassade. Antingen älskar en eller så hatar en Gudrun Schyman och Courtney Love.
Båda blev kända under 1990-talet.
Båda har haft missbruksproblem, men tagit sig ur det (Gudrun har varit ren i 10 år och Courtney i fyra år).
Båda är så otroligt briljanta och värda att se upp till. Båda visar att människor inte är perfekta, men att de ändå kan ha en glöd som skiner så otroligt starkt.
Så, ja, jag tycker nog det. Att Courtney Love är rockvärldens Gudrun Schyman. Eller att Gudrun Schyman är politikens Courtney Love.
Egentligen har jag en mer anarkistisk läggning. Men jag tror inte den utomparlamentariska revolutionen sker för att jag röstar blankt (eller på någon av de etablerade partierna för den delen). Jag tror att det är bra för världen och bra för feminismen att det blåser in nya friska välbehövliga vindar och människor som höjer sin röst mot diskriminering. Det handlar om att ha feminismen och intersektionalitet (förtryckssamverkan) som utgångspunkt för hela sin politik. Det behövs så otroligt mycket, för idag har vi ett politiskt system som är anpassat efter vita heterosexuella medelålders män. Det behövs ett parti som står för marginaliserade gruppers perspektiv.
Jag vill tacka påven, sverigedemokraterna, klimatbovar, militära muskler, homofober och kostymgubbar för att jag valt att ta ställning för feministiskt initiativ och Gudrun Schyman.
Påven - för att han lägger sig i politiken och försöker strypa rätten till abort. Abort måste vara en mänsklig rättighet, för att om en inte ens har rätten att äga sin egen kropp, vad har en då för rättigheter? Utan att kvinnor har den grundläggande mänskliga rättigheten till sin kropp kan vi faktiskt inte tala om ett samhälle där kvinnor är fria.
Sverigedemokrater - för att jag vill göra allt för att se till att de hamnar utanför parlamenten. Deras vidriga syn på flyktingar får mig att vilja skrika. Likadant är det med deras syn på kvinnor och hbt-personer, där de vill föra oss tillbaka till 1950-talet. Fi är ett starkt alternativ för de som vill en human flyktingpolitik och mänskliga rättigheter som gäller hela befolkningen, oavsett kön, etnicitet, sexualitet, klassbakgrund, ålder med mera.
Klimatbovarna - för att de fått mig att fatta att det behövs ett genusperspektiv på klimatpolitiken. Män som grupp har en livsstil som leder till tre gånger mer växthusgasutsläpp än kvinnor som grupp. Om vi ska få bukt med klimatförändringarna måste vi få bukt med den manliga livsstilsnormen som präglas av stora biffar och snabba bilar. Fi är det enda partiet som lyfter det här essentiella perspektivet i klimatfrågan.
Militära muskler- för att EU håller på att rusta upp sin armé, men pratar aldrig om kriget som sker i våra hem. Mäns våld mot kvinnor. Antalet kvinnor i världen som dör till följd av mäns våld i nära relationer är större än det totala antalet människor som dör i väpnade konflikter i världen. Om detta är EU tyst, men feministiskt initiativ höjer sin röst! För oss i Fi handlar säkerhetspolitik om kamp mot mäns våld mot kvinnor och om INTERNATIONELL SOLIDARITET, inte militär upprustning.
Homofober - För att hatiska, iq-befriade, inskränkta homofobiska strömningar vinner kraft i Europa. I Riga kastas sten på deltagare i Prideparaden och hatbrotten ökar. Vi måste få ett slut på homofobin och heterosexismen och enligt RFSL är Fi det bästa HBT-partiet.
Och till slut har vi kostymgubbarna- Jag är förbannat jävla astrött på att leva i en värld där män äger 99 procent av all egendom och får 90 procent av alla inkomster, trots att kvinnor utgör mer än hälften av jordens befolkning och utför två tredjedelar av allt arbete. EU har en kompakt mansdominans. På toppmötena är det gubbe, gubbe, gubbe, gubbe och sen är det Angela Merkel och sen är det gubbe, gubbe, gubbe igen. I parlamentet är 70 procent män. Ska vi verkligen fortsätta ställa upp på detta? Kvinnor är 53 procent av befolkningen i EU. Det är dags att vi skickar en feminist till EU som står på sig, vågar ta konflikter och höjer sin röst. Någon som inte låter sig tryckas ned av gubbmaffian. Någon som utmanar, rör om och framförallt FÖRÄNDRAR normerna. Och vem passar bättre in på den här beskrivningen än Gudrun Schyman? Därför skickar jag henne till Bryssel nu på söndag och rekommenderar dig att göra det också!
Jag har ingen stark tilltro till partipolitiken, men jag har en stark tilltro till Gudrun Schyman, Sveriges överlägset genom tiderna coolaste och bästa politiker. Åhh Schyman, Åhhh Schyman, vi måste skicka dig till Bryssel för att höras Så på söndag: RES ER UPP UR SOFFORNA OCH BÄR SCHYMAN TILL BRYSSEL
PS Om det inte finns förtrycka feministiskt initiativ-valsedlar i din vallokal är det viktigt att du tar en blank valsedel och skriver dit Feministiskt Initiativ, alltså inte Fi eller Gudrun Schyman, utan bara Feministiskt Initativ. Då har du skickat Schyman till Bryssel!
Idag kom någon in på min blogg genom att söka på "even liberals don't like smart women". Och så undrade jag, vart fan har jag skrivit det? Jag hittade till ett inlägg om Courtney Love, med alla grymma citat om och av henne. And I fell in love again. Rent musikaliskt fylls min dag av PJ Harvey, men Courtney Love inspirerar mig till 200 procent. Och jag vill att hon ska släppa Nobody's Daughter NU:
"I want to be the girl with the most cake."
"Drugs have nothing to do with the creation of music. In fact, they are dumb and self indulgent. Kind of like sucking your thumb!"
"I used to do drugs, but don't tell anyone, it would ruin my image."
"If you treat a girl like a dog, she is going to piss on you."
"I have a deathly fear of mediocrity and that nips at my heels and gets me into a lot of trouble."
"You wanna put it in me? I'm not a woman! I'm a fucking force of nature! Your dick will fly right off!"
"Barbie is not your friend!"
"Don't be bitter and mean because you don't fit in, it's a GIFT, you don't have the herd instinct.”
"You can't please everyone. I don't care if I get criticized. I don't give a shit if I get a bad review. I don't care if people say I'm a bitch or obnoxious, 'cos I am."
"What I wanted to capture is the look on a woman's face as she's being crowned, the sort of, ecstatic, blue-eyeliner running, kind of 'I, I am.. I won! I won! I have hemorrhoid cream under my eyes and adhesive tape on my butt and I had to scratch and claw and fuck my way, but I won Ms. Congeniality' and that's the essence of sickness in this culture that I'd like to capture." --- Courtney Love in 93-94, speaking about the LTT cover
"I want every girl in the world to pick up a guitar and start screaming."
"I'll always prefer to play with women and hang out with women, and I'll always be a feminist."
"We just happen to piss off all different kinds of people; especially Courtney does. She's a totally threatening women. She's totally smart and she's threatening. She speaks her mind, she tells too much of the truth. Even liberals don't like smart women." --- Kurt Cobain.
When I met Marilyn Manson I was struck by how nice he was. People are rarely as weird as you anticipate. Except for Courtney Love who reminded me of that mad snake in The Jungle Book." --- Boy George.
"I like Courtney, but she's fucking bonkers." --- Mark Arm, Mudhoney.
"She's the electric diva of bad girls; a cranky, eccentric, brilliant, pain in the butt." --- Unknown (about Courtney).
“My number one thing to work on is not being reactive - but appropriateness doesn't come easily to me sometimes.”
“I found my inner bitch and I ran with her her.”
“In full-on diva mode, Courtney Love touched down in the press tent like a tornado. Buff and gangly in black leather pants, having just performed the title song from her new release, "Celebrity Skin," she breezed onstage with her bandmates from Hole. I stood to ask the first question, but a male reporter twice my size stood up in front of me. "Hey!" Courtney scolded him. "I'm a feminist! I want the girl to go first!" The guy obeyed and I was left facing Miss World. "So Courtney, do you think the president should be impeached?" "ARE YOU RETARDED?" she screamed at me. "That is SO RETARDED! The president, impeached for ADULTERY?"
Asked about yoga Courtney replied, "Madonnas yoga is for being buff, my yoga is more for being crazy".
At the end of The Courtney Show, Love turned to the press and pleaded, "Don't get me in too much trouble!" She turned and yanked up her hip-huggers, which had fallen down to reveal a swath of beige underwear.”
