Jag tycker dock det är synd att hon inte kallar sig feminist, framförallt när hon levererar en så pass radikalfeministisk textrad som följande:
"I long for a land where
No man was ever known
With no neurosis
No psychosis
No psychoanalysis
And no sadness"
Det bor en liten heteromanshatisk radikalfeminist inom mig, som alltid blir helt till sig när hen hör sådana textrader. Det är heteromän som står för alla krig, våld, våldtäkter, största delen av växthusgasutsläppen, de får mer kärlek än de ger, tänker med kuken, de uppfostras till att vara egocentriska idioter och i vårt samhälle lär de sig att de kan komma undan med det. De sitter på all makt, status och alla pengar och gör bara dumma saker med det. Jag har inte heller särskilt många bra personliga erfarenheter av heteromän. Nu vet jag egentligen att allting inte är så svart eller vitt och som queerfeminist inser jag att allting är sociala konstruktioner. Hade jag trott på öga för öga, tand för tand-principen hade dock många heteromän varit illa ute, men jag tror mer på att bryta ned alla konstruktioner och strukturer undan för undan till kön inte finns längre, men ibland väcks den jävligtjävligt förbannade heteromanshatiska radikalfeministen till liv inom mig. Och det tycker jag att den ska få göra, för det är viktigt att förtryckta grupper får sparka uppåt jävligt hårt ibland. Mitt på pungen. När radikalfeministen inom mig väcks svär jag åt patriarkatet vart jag än går och tröstar mig genom att skälla ut heteromän som jag kommer i kontakt med, läsa SCUM-manifestet och skrika med till låtar av Bikini Kill och PJ Harvey som "Rub till it bleeds" om kastrering av män och sånt. Eller läsa sms:et med skämt som min vän Sigrid skickade till mig förra veckan, iiiiih:
- Vad har män och moln gemensamt? När de dunstar blir det en bra dag!
- Vad är en man i saltsyra? Ett löst problem
- Vad säger en man som sitter i vattnet till midjan? Det här går över mitt förstånd!
- Var är skillnaden mellan en man och yoghurt? I yoghurt finns det kultur

7 kommentarer:
-"bryta ned alla konstruktioner och strukturer undan för undan till kön inte finns längre".
Det kommer aldrig hända.
Du spyr ut ditt heterohat tillsammans med en och annan
vän SAMTIDIGT som du säkert
blir förbannad över allt som
du uppfattar som homofobi.
Din dubbelmoral är grandios!
Du är feminismens egen Åsa-Nisse.
FVHC, varför läser du ens den här bloggen? Jag har typ förklarat för dig 20 gånger dels att det är heteronormen inte heterosexualitet i sig som jag hatar och dels att det är skillnad på att sparka uppåt och att sparka nedåt. Så om det slinker ur mig en och annan heteromanshatisk ord då och då är egentligen inte särskilt konstigt med tanke på all skit en utsätts för som queer. Det är skillnad när en heteroman säger något sexistiskt eller homofobiskt. Det är inte dubbelmoral, det är att förstå vilken maktordning vi lever i idag.
Dina åsikter är fett ointressanta för mig, du liksom har en blogg där varannat inlägg är en bild på en kvinna under kategorin "Vackra kvinnor". Mer sexism får en leta efter.
Jag förstår hatet du känner mot heteromanssamfundet. Fast jag känner samma hat bland för bögvärlden och alla som växt upp med de fördelar det innebär att (av samhället) ha betraktats som man. Sådana fördelar har även du med dig, det skulle inte spela någon roll om du så genomgick könskorrigering till en mer kvinnlig fysik. Fördelarna skulle ändå finnas där. Samma känslor känner människor som inte är vita inför oss. Det gäller att erkänna att vi har dessa fördelar, inte tro att vi är above them och sedan agera för att förändra, vilket vi nog båda också försöker göra även om det är jäkligt svårt att erkänna och själva ta ett steg bort från makten.
Sanningen är väl dock att vill vi komma framåt i kampen så gäller det att förklara varför vi är frustrerade, så att ingen kan undgå skälen till det ibland uppvälvande hatet, men sedan agera snäppet aningen mer pedagogiskt än exempelvis initiativet med Heterohatets dag.
Queersammanbrott: Jag både håller med dig och inte håller med dig. För visst är det så att vi måste försöka se vad våra egna fördelar är och försöka agera utifrån att förändra och nedmontera dem. Ja. Men samtidigt tycker jag att du gör en lite förenklad analys av kategorierna som en får fördelar av. Framförallt när det gäller könskorrigering. Jag tror nog att transpersoner upplever en betydligt större förtryck än såväl heterokvinnor, flator och bögar.
Det som jag tycker att det är viktigt att titta på när det gäller framförallt kön/sexualitet, men även andra maktordningar, är NORMEN som maktordning. Det tycker jag ibland bortses från när en pratar om snäva förtryckskategorier som KÖN (en kategori), SEXUALITET (en kategori).
Jag känner till exempel att när jag går nedför stan i min klänning så blir jag betydligt mer förtryckt än en flata som utseendemässigt inte avviker så mycket från könsnormerna. Förtryck är väldigt kontextbundet.
När det gäller bögvärlden så blir jag också arg. Inte p.g.a. fördelarna de har, för bögar är så väl socialt som ekonomiskt förtryckta (enligt en undersökning tjänar bögar mindre än kvinnor, i genomsnitt), utan på grund av den apolitiskhet som bögvärlden präglas av. Så trots att jag är "bög", så tillhör jag verkligen inte "bögvärlden" hänger inte med de kretsarna osv.
Och feminina bögar har faktiskt aldrig betraktats av samhället som riktiga män och aldrig heller fått de fördelarna som riktiga män får. Det är viktigt att se. Snarare har de ofta mobbats redan från tidig ålder för att de inte varit just "riktiga män".
Nu vill jag bara återigen poängtera att när jag skriver det här menar jag inte att jag saknar fördelar, framförallt som vit och medelklass levandes i västvärlden. Däremot tycker jag det är viktigt att tala om normen som maktordning också, så att en inte snävar in sig i fasta förtryckskategorier.
Du skriver så mycket bra. Ev taggade jag igång dig att skriva så mycket bra för att jag formulerade mig otydligt. Det jag försökte forma fram var någon form av fundering kring heterohat, istället för heteronormshat och heteronormskritik, samt det psykologiska och pedagogiska bakom. För nog håller jag med om att det måste riktas kritik mot normen som maktording, men det måste också finnas en rejäl fundering kring heteronormer inom HBTQ-samhället och att det därför blir lite problematiskt att tala om heterohat. Hos en grupp post-op-transpersoner råder inte sällan ojämställdhet på grund av att de som uppfostrats till män är vana vid att ta för sig, medan de som uppfostrats till kvinnor inte är det. Vi kan då inte rakt av säga att det är bra att post-op-brudarna är högljudda medan post-op-männen är tystare av sig, en demokratisk diskussion måste därför råda inom HBTQ-gruppen. Att nästan alla klubbar/barer/vårdmottagningar/tidningar/artister med HBTQ-tema är riktade mot enbart bögar är problematiskt, oavsett om det går att visa siffror på att homosexuella män tjänar mindre än gruppen kvinnor i stort gör. Vi behöver också se på den interna maktfördelningen, utan hat, men väl så kritiskt.
Likt machomän inom vänstern ofta förskjutit jämställdhet till en fråga att beröra efter den socialistiska revolutionen ägt rum, så känns det som att jämlikhet ofta inte berörs INOM HBTQ-rörelsen, utan att man ser de interna jämlikhetsproblemen som något som kommer lösa sig per automatik om vi lyckas krossa den heterosexuella normen.
Jag tycker att det är stor skillnad mellan radikalfeminism och queer där radikalfeminismen går ut på att kvinnor skapar grupper enbart med dem själva och stänger ute MTF:are för att man anser att de inte är "riktiga kvinnor" och att de "får fördelar av manssamhället/patriarkatet."
Det visar på att de är fördomsfulla, har noll kunskap om HBT och är transfobiska samt cisnormativa.
Jag vet att du inte håller med dem om de åsikterna så jag förstår inte varför du kallar dig radikalfeminist.
Queersammanbrott: Håller verkligen med dig, det är en otroligt viktig diskussion att ta. Intersektionalitet måste ju alltid vara utgångspunkten i alla kamper.
Lilithsvalin: Jag är absolut inte radikalfeminist och skulle aldrig kalla mig för det! Hihi. Skrev att det bor en liten radikalfeminist inom mig, som bara är arg och onyanserad. Radikalfeminismens analys av läget och metoder tycker jag dock förstås egentligen är ibland helt åt fanders. Jag är verkligen queerfeminist i grunden. Men ibland när jag möter en man på gatan och så en till och så en till som beter sig som svin så ser jag rött/svart och då är mina tankar tämligen radikalfeministiska.
Skicka en kommentar