Vilken uuuunderbar helg!

1:a maj blev till en succé med Hardqueer Intersektionell Solidaritet. Vi var nästan 100 pers i vårt block och vi skrek slagord och dansade och hördes och syntes. SÅ UNDERBART! Vi målade verkligen hela staden rosa. Djurrättarna gick också i 1:a maj-tåget och det känns som att 1:a maj var ett stort steg framåt för en mångrörelsevänster i Sverige, vilket jag tror är helt nödvändigt! Vi måste se hur förtryck samverkar, vår kamp måste baseras på intersektionell solidaritet! JA! (och i den intersektionella solidariteten måste solidariteten med djur och kamp mot speciesism ingå)

Dagen började sisådär med att vi kom på att vi glömt vår intersektionella solidaritets banderoll (for my niggas, bitches and fads) på Utkanten, meeen vi löste det genom att tejpa bokstäver på en ny rosa banderoll. Och hänget i folkets park efteråt. Fantastiskt. Och oj vad Yona (som ni ser redan i första bilden på det här youtube-klippet) är en underbar människa!



Dagen därpå steg jag upp kl. 06.30 för att åka till Alingsås och föreläsa om queerfeminism på Alingsås HBT-dag (skitbra att det arrangeras en sådan, det behövs MYCKETMYCKET fler HBT-satsningar på mindre orter, så många där är så utsatta). Till min stora förvåning kom det 35 pers och föreläsningen gick jättebra. Sen stannade jag kvar och lyssnade på Maud Lindström, vars spelning förstås var himlans bra. Åkte tåg till Göteborg med henne sedan och vi pratade om feminism, queer, ojämställdhet inom musikvärlden, strategier för förändring, samt motståndet som så ofta finns mot feminismen. Himla bra samtal, Maud är fantastiskt vettig.

Sedan hängde jag med Linda, Lisa och några av Lisas klasskompisar på en spelning av Lisas kompis Fridas band. Det var himlans bra. Efteråt mötte vi upp underbaraste Carl och åkte till Underjorden, Göteborgs aktivitetshus (liknar Utkanten i Malmö och f.d. Cyklopen i Stockholm - en grym mötesplats för aktivism helt enkelt), som hade 1:a maj-festival i helgen. Jag vet inte riktigt vad som hände med mig, men jag fylldes av så mycket av endorfiner att jag knappt kände av att jag varit vaken sen 06.30. Det blev sent. Det blev underbart. Det blev inte alls för mycket alkohol, utan "lagom" (lagom brukar annars inte finnas i mitt ordförråd, men jag tycker faktiskt inte om plakatfyllor så mycket. Det är inte direkt så att de får mig att våga mer). Det blev peppande. Det enda lilla negativa var att det var en period på kvällen då det spelades väldigt många manliga artister, samt att en tjej snackade skit om Courtney Love, anklagade henne för att ha dödat Kurt Cobain och kallade henne för heroinslampa (och då menade hon inte slampa som något positivt, plus att hon älskade Kurt Cobain, vem av de två tog mest heroin egentligen?)... Men i övrigt var allt lyckan.

Tack alla ni som gjorde den här helgen så hiiiiiimla vacker. Don't you know, we're talking bout a revolution!!!