Jag älskar Mia och Klara. De har tagit bort männens humormonopol. Puts veck! Deras rollfigurer är så underbara. Hundtränaren Görel (tack för idag, vad roligt det va, hunden är bra) och så Gulletussan, som är tillgjord hela tiden och kämpar för att trots allt bli självständig. Det slutar bra för henne, det gör mig väldigt glad.
Men Mia och Klara har trots allt en rollfigur som är den klarast lysande stjärnan. Tabita, som verkligen är sig själv. Hon skiter i hur det hon gör ser ut för omgivningen, hon är högljudd, hon kallar sin fitta för "paradiset", kliar sig i röven, hon knullar runt och tar livet med en klackspark. Många ser säkert henne som en dålig förälder, och visst kanske skulle hon kunna vara lite mer ansvarstagande, men framförallt tycker jag det är fantastiskt att hon faktiskt vågar vara helt sig själv framför sina barn. Många föräldrar spelar en roll framför sina barn, någon form av vuxenroll, som ofta är dötrist. Nej, om jag någon gång blir förälder inom en regnbågsfamilj så ska jag våga vara mig själv inför mina barn!
lördagen den 21:e mars 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

5 kommentarer:
Håller med, Tabita är bäst.
Eva
Ja, Mia och Klara och särskilt Tabita är underbara! Hon är också en förebild vad gäller all framgångshets, tycker jag, trivs liksom uppenbarligen med sin tillvaro även om andra skulle tycka den är för losers och tar inte så hårt på allt. Men är det inte "tack ska du ha, DUKTIG du va.."?
åh, jag håller med! jag har också skrivit lite om mia skäringer på min blogg (du får scrolla ner lite), inte så analyserande som du förstås men iallafall. jag älskar verkligen mia! (och tabita. så skön!)
Bomull: Håller med till hundra procent. Tabita är fantastisk även på det sättet. Du kanske har rätt att det är duktig du va som gäller... Fan... Då har jag och en vän sprungit runt och sjungt fel!
MarySaintMary: Läste precis några inlägg på din blogg, den är skitbra!
Hej,
TIPS! Mia och Klara släpps på DVD idag, 25'e Mars! Se till att köpa den så kan du se den om och om igen! :)
/Helena
Skicka en kommentar