Their joke
Is not my joke:
We're the horniest boys
With the corniest ploys
Who take the easiest girls
To our sleaziest worlds
With our lecherous plans
In our treacherous hands
You'd be wasting your time
Saying no, it's a crime
All that we live for you'll regret
All you remember we'll forget
We are the dead of night
We're in the zombie room
We're twilight's parasites
With self-inflicted wounds
We are the dead of night
We're in the zombie room
Heavenly oversights
Eating from silver spoons
With our decadent minds
And our innocent lines
You'll be playing our games
With your bodies in flames
When delirious fun
Has seriously begun
You'll be down on your knees
You'll be begging us please
All we're demanding you'll supply
All we're accused of we'll deny
(Linoleum floor, linoleum floor, your lyrics are dumb like a linoleum floor, I'll walk on it, I'll walk all over you)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Jag förstår hur du ser på låten som våldtäktslåt. Men den behöver inte alls tolkas så. Det finns andra låtar, som Master and Servants, och andra undertoner i musik som snarare pekar på att den här låten skulle handla om rapeplay, ett sorts sexuellt rollspel där man låtsas att det handlar om en våldtäkt men det finns safewords som den undergivne kan använda om den inte skulle vilja mer. Och det finns en stor sexuell minoritet som tänder på sådant. Troligen faktiskt fler än vad det finns folk som tänder på likkönade (dvs homosexuella). Och en del av denna sexuella minoritet får över huvud taget ingenting ut av att ha vaniljsex.
Sorry, men vi är alla olika. Och Marin L. Gore skulle jag säga är definitivt BDSM-människa.
"All that we live for you'll regret
All you remember we'll forget"
och
"All we're demanding you'll supply
All we're accused of we'll deny"
Eh, va? Jävla svin. Fan vad jag blir förbannad!
Polyandrova: Jag är absolut inte emot BDSM. Men den här låten anger inte direkt att det handlar om det. Snarare känns det som våldtäkt/sexuellt utnyttjande. Enligt mig. Oavsett om det är ett skämt eller inte tycker jag verkligen att det är väldigt smaklöst och respektlöst och inte acceptabel.
Sen när det kommer just det BDSM i form av rapeplay så tror jag definitivt inte det finns fler som tänder på sånt än homosexuella, mtp att homosexuella trots allt är 5-10 procent av befolkningen. Men det är ett sidospår.
A: I agree totally.
Det här tycker jag är en väldigt intressant diskussion. Jag har svarat dig på http://polyandrova.wordpress.com/2008/10/08/valdtakt-eller-rapeplay/
Polyandrova - Texten till Master and Servants handlar förmodligen om rapeplay eller BDSM ja, men jag tycker inte alls att man kan tolka nåt sånt i den här låten!
Det enda man kan hoppas på är att dom har skrivit den här som nån slags samhällskritik. Samma med Enjoy the silence.
Vid närmare eftertanke, kan inte det här vara nån slags kritik mot patriarkatet? Typ, vi har det så jävla bra att vi inte ens behöver tänka över våra handlingar?
"We are the dead of night
We're in the zombie room
Heavenly oversights
Eating from silver spoons"
Nu känner jag att jag måste googla alla Depeche-texterna och se om jag kan bli klok på vad dom egentligen menar.
Polyandrova: Jag håller med dig om att BDSM är stigmatiserat och att det är ett problem. Mitt problem är dock att jag inte alls tolkar den här låten som BDSM... Masters and servants känns dock som BDSM och den har jag inget emot.
A: Well, Depeche känns inte direkt som ett band med en feministisk agenda. I så fall hade det varit en helt annan sak.
Skicka en kommentar