Alegría: Frida Kahlo - Flytt - Födelsedag - Festivaltankar - Feminism

För några veckor sedan läste jag klart Frida Kahlos biografi och fylldes av en fantastisk känsla av livsglädje. För det är det hon lämnat efter sig. Hennes liv fylldes av smärta och svårigheter, men hon höll huvudet ständigt över vattenytan och lyckades förvandla sin smärta till den mest fantastiska konsten mina ögon någonsin skådat. Hennes ständiga motto var "Alegría", vilket betyder glädje/glöd/livsglädje på spanska. Hon var känslosam, viljestark, envis, åsiktsfull, temperamentsfull, humoristisk, kreativ, spontan och sa alltid vad hon tyckte. Att hon döpte sin sista tavla till "Viva La Vida" är bara ett bevis för vem Frida Kahlo var, en människa som var fullständigt full av liv.

Jag tyckte länge att målet med livet är att må bra, men för ett halvår sedan kom jag fram till att målet snarare är att vara full av liv. Allting är inte vackert i vår värld, och att må bra hela tiden är att vara ignorant och blind. Följer vi våra känslor och är ärliga mot oss själva och vår omgivning går saker upp och ner som en berg och dalbana, men en berg och dalbana går faktiskt ständigtständigt framåt. En gång i tiden trodde jag att rastlöshet enbart var av ondo, det var harmonin och lugnet som var idealet. Numera tycker jag att det är vackert med en balans mellan dessa sinnesstämningar, ibland är rofylldhet underbart, men det är rastlösheten som driver en till att våga pröva nya saker, ta risker, och utvecklas. Det var rastlösheten som förde mig till Latinamerika och det är rastlösheten som får oss att inte hålla oss till samma gamla vanliga beprövade spår. Nyfikenhet och rastlöshet leder till nya upptäckter, nya vägar. Det är rastlösheten som får oss att växa, det är rastlösheten som gör våra liv spännande och innehållsrika.

Idag fyller jag 22. Idag flyttar jag också till Malmö för att börja plugga Genusvetenskapsprogrammet i Lund. Min nya lägenhet ska andas av det som påminner mig om livsglädje, kraft och kämpaglöd. Jag ska måla ord på väggarna, i rött. Ord som "Alegría", "Viva La Vida Viva La Revolution", "Riot Grrrl", "Ya Basta!", och "KroppHjärnaHjärta". På balkongen ska jag måla ett hjärta och skriva "The Triumph of a Heart that gives all."

Sedan vill jag även berätta två anekdoter. Den första är att jag packade ner alla mina bestick för två dagar sedan och därför har jag varit tvungen att äta med händerna de senaste 48 timmarna. Den andra är att de bytt datum för Hultsfred, så att det är veckan efter Roskilde. Alltså verkar det bli två veckors festivalande i rad för min del 2009. Hultsfred är dock inte min favoritfestival, eftersom kvoten manliga män är tämligen hög. Till exempel målar de kukbilder överallt. Jag och en vän funderade på att det kunde bero på att de hade för mycket testosteron. Jag frågade en machokille varför han inte målade en fitta istället. Hans svar var: ”Därför att en fitta är svårare att måla” och då sa jag ”Jaha, är det verkligen det? Jag som hade hoppats på att det var för att du var bög”, varpå han såg livrädd ut.

Humor är ofta ett klockrent feministiskt vapen.