måndagen den 28:e april 2008

Why did Frida Kahlo never smile?

Kvinnor lar sig att le. Helst jamt. Framforallt under tiden som Frida Kahlo levde. Och jag har tittat igenom alla hennes sjalvportratt och inte hittat ett enda leende. Men det ar poangen. Frida Kahlos verk formedlar ett lidande sa starkt att det rorde mig till tarar. Personligt lidande, Mexikos lidande, Varldens lidande, Kvinnors lidande, Ursprungsfolkets lidande, HBT-personers lidande (Kahlo sjalv var bisexuell). For ju mer jag tittade pa Frida Kahlos tavlor desto mer forstod jag att lidanadet som hon visar i hennes sjalvportratt ar langt mycket storre an bara hennes personliga lidande, utan hon har inkapslat hela varldens lidande och det fick mig att implodera fullstandigt. Det ar forst nu tva dagar senare som jag egentligen kanner mig redo att skriva om upplevelsen. Den var sa stark for mig.

"I must fight with all my strength to turn what little positive energy my poor health has left me toward aiding the revolution. The only real reason for living."

- Frida Kahlo

Efter att ha sett Frida Kahlo-utstallningen sa har jag borjat mala. For jag har antligen fattat till 100 procent att konst inte i forsta hand handlar om att vara duktig pa att mala av, utan om att kunna formedla kanslor. Och det ar nagot jag ar bra pa.

Det ar helt tack vare Frida Kahlo som jag borjat komma pa mangder med ideer for illustrationer till framsidan pa min bok.

2 kommentarer:

Mikaela Persson sa...

Du borde bli med här: http://www.facebook.com/pages/Frida-Kahlo/11400783151?ref=s

Alexander Chamberland sa...

Done! Tack for tipset. Den har tavlan har jag faktiskt inte sett forut, sa javla grym : http://www.facebook.com/photo.php?pid=451375&id=11400783151#pid=451374